måndag 17 juni 2019

Vad i hela friden svarar man?

Vi hade nyligen sommaravslutning i vår arbetsgrupp. Förutom att ha det trevligt och äta gott på företagets bekostnad, så skulle vi göra diverse "viktiga" gruppövningar. Jag kom till en intressant insikt vid en av dessa övningar (jag "tankar energi" enbart när jag är ensam, aldrig med andra), men en annan övning gjorde mig totalt mållös.

Vi skulle, på en massa postit-lappar, skriva ned varför vi går till arbetet. Alltså vad vi har för motivation till att ta oss upp på morgonen. Jag hamnade i en riktigt penibel situation när jag förstod att mina tre framkrystade orsaker (varav två var ren lögn) ställdes i paritet med mina kollegors, som presenterade 10-15 (!) orsaker vardera.

Herregud...

Mitt enda skäl öht till att dra mig upp ur sängen på morgonen och ta mig till jobbet stavas LÖN. Sen är jag väldigt tacksam över att det är ett jobb jag inte avskyr, utan jag kan stå ut med både kollegor, arbetsuppgifter och chef. Men jag jobbar för att få en (ok) lön som jag kan leva på och stoppa undan pengar så att jag en dag kan dra fortare än kvickt för att aldrig mer arbeta.

Var tvungen att ta upp diskussionen lite till eftermiddagsfikat, där det framkom att ingen (!) av mina kollegor skulle sluta jobba om de vann 10 miljoner. De flesta skulle göra sig skuldfria och sen resa en del, men när jag lite försiktigt nämnde möjligheten att leva på pengarna, så fick jag till svar att även om de kunde det (tror inte de fattade hur), så skulle de ändå jobba pga de orsaker de uppgav under grupparbetet.

Jag sa inte rent ut att jag satsar på FIRE, men ibland undrar jag om alla mina kollegor verkligen tycker som de tycker, eller om de tycker det för att de inte förstår att det finns alternativ.

Jag längtar faktiskt efter den dagen jag säger upp mig, just för att få se hur de kommer reagera. Kruxet är väl bara att minst en redan hunnit gå i pension då och att resterande garanterat bytt avdelning för att de är "sugna på att göra karriär" som det så fint lades fram under övningen.

Vad svarar du på frågan?

16 kommentarer:

  1. I FIREsammanhang: Lön. I jobbsammanhang: kollegor, stimulerande arbetsuppgifter, ansvar, företagets mission.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du är så skicklig. Jag får anlita dig som konsult inför nästa omgång. ;-)

      Radera
  2. Jag brukar säga att jag vill jobba mindre för att hinna med allt roligt jag vill göra, men att jag skulle vilja jobba några pass i månaden eller vara timvikarie för att jag gillar mitt jobb, kollegorna etc. Eftersom man inom mitt yrke kan jobba i princip hur lite eller mycket man vill så är det helt accepterat.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det där är lite intressant faktiskt. Att just inom vården finns flexibiliteten på ett annat sätt (fast många av mina bekanta som jobbar inom ffa äldrevård verkar mest få träna sig i att säga nej, för att inte arbeta ihjäl sig), än inom andra områden. Nu tror jag iofs att jag skulle få gå ned i tid om jag ville, men jag föredrar att gå i pension på heltid 2032...

      Radera
  3. Svar
    1. Men man ska tydligen inte erkänna det för chefen. ;-)

      Radera
  4. Delvis lönen, men jag är också en tävlingsmänniska, så jag sätter upp mål för vad jag ska leverera och så ser jag till att göra det och "ticka av" det, det gillar jag. Jag tänker också bygga ett litet imperium i min nystartade grupp, vi ska växa och vara det globala centret. Så, jag går till jobbet för pengarna, att leverera och bygga ett imperium. Det säger man inte heller direkt till kollegorna. Eller, gör man det? Mina kollegor går till jobbet för att det tycker det är roligt och stimulerande...
    /C

    SvaraRadera
    Svar
    1. Oh! Imperium låter himla spännande! Kan du utveckla det lite, jag blir nyfiken på hur du tänkt dig att lyckas, är det chef du satsar på, med lydiga undersåtar?

      Radera
  5. Ja herregud, tänk om man hade fått den frågan om man likt Jim Carrey i Liar Liar inte hade kunnat ljuga, undrar hur länge man hade fått jobba kvar.
    Chefen: Så varför går du till jobbet om dagarna, vad är din drivkraft?
    Jag: Eh...gnn...lönen...*lägger förfärat handen över munnen*
    Chefen: Ja hehe, vi gillar väl alla lönen, men vad är det du gillar med just detta jobb?
    Jag: Agh..gnnn...jag gillar..bara..*kniper igen munnen, men viskar fram*..pengarna…

    Eller nä, så illa är det väl inte egentligen...eller jo, det är ganska illa. Enda anledningen att jag går dit är verkligen pengarna. Men visst skulle jag kunna rabbla några positiva saker utan att ljuga med just detta jobb också om jag var tvungen, grejen är väl mer den att det här med att inte bestämma över min egen tid och energi helt enkelt passar mig lika bra som öppenhet, medmänsklighet och empati passar ett gäng nynazister.

    Åh så du tankar också enbart energi när du är själv, inte med andra? Trodde nästan jag var själv med den egenheten.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hahaha, precis så kände jag när jag satt på mötet. Vad sjutton? Är det bara jag som är ärlig? Men jag kan tillägga att de andra också skrev lön på nån postit-lapp, men det drunknade ju lite i deras massiva hög med "utvecklande arbetsuppgifter", "fantastiska kollegor" etc. Jäkla smörisar!

      Ja, jag blev faktiskt förvånad över mitt svar, men när jag tänkte efter så är det verkligen så. Ensamhet, tystnad. Då är jag som nöjdast. <3

      Radera
  6. Lönen framförallt för mig också. Sen eftersom jag har barn i förskoleåldern tycker jag det är bra att få lämna in ungen på förskolan där det finns kompetenta och engagerade pedagoger. Bra att få lära sig de sociala koderna och leka med jämnåriga osv. utan att jag som förälder lägger näsan i blöt hela tiden.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kan man inte smyga in ungen på förskola trots att man inte jobbar? Förstår att just förskola kan vara lite nyttigt för barnen, det gäller att lära sig att man inte får vara tyst och leka för sig själv. ;-)

      Radera
  7. Hahahaaa vilket underbart inlägg med tillhörande kommentarer (tänker främst på IGMR och Ljudavregn, bilden av Liar Liar-scenen kommer att stanna med mig för evigt).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Härligt att det gav lite skratt. :-) Du din fuskis behöver ju inte stå ut med såna där gruppövningar längre. Se till att njuta ordentligt!

      Radera
  8. Antar att du även tankar energi med dina hästar. På den tiden jag kunde jobba så gjorde jag det för att jag är nyfiken och gillade det. Där kunde man inte påverka sin lön. Jag skulle ha fortsatt även om jag vunnit mycket pengar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hm... Jag kanske skulle omdefiniera svaret lite. När jag är med hästarna är jag såklart inte själv, men jag behöver inte prata eller förklara mig. Jag kan bara vara i nuet, i tystnaden.

      Men rider jag ett tufft träningspass, så svetten lackar och jag tokflåsar, så får jag också en energikick efteråt. Hm... Kanske handlar mer om att slippa människor än att vila i en solstol...

      Radera

Börsen gör mig nervös...

Det är konstigt hur hjärnan fungerar. På nåt vis har jag lättare för att ta motgångar än framgångar. Det är som att jag inte riktigt tror på...