måndag 10 juni 2019

Post Camp FI 2019 Del 3

Till sist var det tyvärr dags att säga hejdå och del 3 av dagen inleddes. Att ta sig hem... Det visade sig inte vara det lättaste. Glad i hågen traskade jag ned till spårvagnen. För att mötas av ett meddelande att den inte gick mer idag! What?

Frågade om vägen till närmaste hållplats för kollektivtrafik och fick förklarat för mig hur jag tog mig till Gröna Lund. Tackar. Kruxet var bara att det var samma spårvagnslinje, dvs den var också inställd. Suck och dubbelsuck. Jag som hade stora blåsor på fötterna sedan tidigare och INTE skulle gå så många meter egentligen.

Fick prata med en snäll ordningsvakt som förklarade att det var avspärrat hela vägen och så visade hon mig hur jag skulle gå för att ta mig till Djurgårdsbron, som var enda vägen hem. Så jag fortsatte att gå, med diverse avbrott där vägen var avstängd så jag fick göra ytterligare omvägar. Till sist frågade jag ett snällt tjejgäng som förklarade att nä, jag skulle visst gå tillbaka en bit och ta en avstickare uppåt från vattnet för att komma närmare bron. Promenera vidare och så såg jag äntligen bron. Den var dock fullsmockad med folk och när jag kom närmare frågade jag en pensionär hur jag skulle ta mig till Centralen. Då föreslog han att jag skulle gå tillbaka till Gröna Lund, för därifrån kunde jag ta båt till Gamla stan. Här var jag nära att avlägga ett löfte om att aldrig mer besöka Stockholm. Men med drömmen om att shoppa på Uniqlo med Fru EB (vi snackar 1-2 tröjor nu, inte tokshoppa, ok?) gnagde i bakhuvudet, så jag tog ett djupt andetag och beslöt mig för att försöka tränga mig genom folkhavet för att gå över bron istället. Väl framme vid brofästet kunde jag konstatera att bron var avspärrad. Va fasiken! Frågade en polis om jag kunde få gå under avspärrningen och han svarade lätt irriterad att kortegen skulle komma alldeles strax, så jag behövde bara vänta någon minut. Ok?

Kände mest att det var för varmt och jag var för less för att vänta, men just då började folk runt omkring att jubla och vifta med flaggor och då först fattade jag att det var kungens kortege som skulle komma förbi... Så jag vinkade snällt till kungafamiljen när de travade förbi.


Sen fick jag äntligen komma över bron och efter att folkhavet tunnat ut sig fick jag tips från en mycket elegant klädd herre att jag skulle gå rakt fram så skulle jag komma till Karlaplan. Bingo! Bara jag hittar en tunnelbanenedgång så hittar jag alltid hem.

Det var en stor lättnad att sätta sig på tåget och sen gick det strålande både att hitta pendeltåget hem till Uppsala och hinna med bussen till min bil. Bilen var snäll och startade också, så strax efter 21 var jag hemma i min lilla lägenhet. Skönt! Lite fånigt blev det med 5 ½ timmes resa för att träffas 4 timmar...

Lärdom: Se till att vara utvilad (gick ju sådär denna gång) och nyäten (dvs jag skulle ha ätit på pendeltåget) när du sammanstrålar med FI-folk. Du har inte tid att äta och du behöver vara pigg för att hänga med i snacket.

Min längtan efter Skåne har inte mattats efter träffen, då jag fick prata både Skåne och häst med A. Så jag klurar på om jag ska ta mig en sväng nedåt i oktober... Jag kan alla helger, hur ser det ut för er skånebor?

13 kommentarer:

  1. Hallå, oktober FI Süd?

    Ni verkar ha haft en fin dag på Camp FI. Det är galet vad skönt det är att hamna i samma rum eller park som FI människor. Cut the bullshit och rakt in i det goda samtalet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. YES! Jag kan alla helger, så säg en plats och tid så kommer jag tuffandes med tåget.

      "Cut the bullshit och rakt in i det goda samtalet." Exakt så! Helt underbart och jag vill uppleva det igen typ nuuuuu.

      Radera
  2. Tar ju ett tag att lära sig alla knep o knåp i Stockholmstrafiken. :D
    Men jag förmodar att det var inget snille som berättade att Djurgårdsfärjan (ingår i SL) går från Gröna Lund till Slussen/Gamla stan?
    Men just den dagen kan jag oxå tänka mig att vad man än väljer så går det inte fort/påverkas pga avstängningar osv..

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, men först när jag stod vid avspärrningarna vid Djurgårdsbron. Då orkade jag inte gå hela vägen tillbaka...

      Radera
  3. Samma här, längtar också tillbaka nuuuuu :) Tiden gick så sjukt fort, kan typ inte minnas att jag har varit så fokuserad och levt i nuet på väldigt länge.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så sant! Jag måste dock erkänna att jag inte såg dig. Förstå hur många intressanta personer jag inte hann prata med! Hua! Eller skrev du kanske nåt annat skoj på din namnlapp? ;-)

      Radera
    2. Haha, ja man vet aldrig vad det stod på namnlappen :) Vi får ta igen det, säg till om du har vägarna förbi Stockholm snart :) Eller Uppsala kanske?

      Radera
    3. Uppsala har jag lättare att ses i, Stockholm tar trots allt ganska lång tid att ta sig till (ja, jag har blivit lat), så hojta om du ska till Uppsala nån gång och har tid över. :-)

      Radera
    4. Ok, satsar på att ta en sväng till Uppsala i sommar då :)

      Radera
    5. Vore superskoj! Kanske kan vi få med ett par fler deltagare också. :-)

      Radera
  4. Jag kan i oktober och ses gärna här i Skåne.
    /kryddpåfyllaren

    SvaraRadera
    Svar
    1. Härligt! Då måste vi absolut ses. :-)

      Radera
  5. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera

Mörkret faller

Nä, jag är på intet vis deprimerad. Jag har några nära och kära som är deprimerade, så jag vet hur sjukdomen kan se ut. Jag kan inte ens säg...