Fantastiskt med lön på en fredag, så den första (skit)veckan på jobbet åtminstone slutade i dur. Den här månaden får jag lite extra pengar, eftersom jag haft semester. Jag är kluven mellan att spara pengarna på konto, för att senare använda dem när jag tar ut obetald semester i vinter och att stoppa in dem i pengamaskinen så att jag kan få glädje av dem om många år.
Oavsett, så är det fascinerande hur annorlunda känslan av löning är nu, jämfört med för några år sedan. Jag har ingen klump i magen, för jag vet att lönen mer än väl täcker mina utgifter (när jag tänker utgifter menar jag även de 5500 kr jag sparar undan varje månad) och jag vet att den kommer att fortsätta göra det, månad efter månad. Det är en enorm trygghet!
Jag tror att jag äntligen kommit till det ställe där jag inte längre oroar mig för pengar, för att jag vet att jag har pengar om någonting skulle hända. Visst, tanken är att jag ska använda pengarna för att kunna sluta jobba. Men om jag till exempel skulle bli av med jobbet, så klarar jag mig minst fem år utan jobb som läget är nu. Eller om hyresvärden vill att jag flyttar ut, så kan jag köpa en lägenhet i Uppsala utan (!) att ta lån. Bara sådär. Nu skulle jag såklart ta lån i alla fall, men ni fattar känslan. :-)
Oroar du dig för pengar fortfarande eller har du nått gränsen för ekonomisk trygghet?