onsdag 25 november 2020

Lön på kontot igen!

 Hurra, hurra, då var det lönedags igen. Den här lönen kommer jag inte (chockerande nog) att spara något ifrån, utan för en gångs skull ska jag spendera upp pengarna på saker jag behöver köpa. Förra månaden hade jag oväntade utgifter (häst+bil) på 10' och ändå skulle jag spara undan 5' och (idiot som jag är) avsluta kreditkorten, så månaden blev vansinnigt knaper. Ibland tänker jag liksom inte hela vägen...

Så nu ska det fyllas på buffert och köpas grejer. Jag behöver en ny säkerhetsväst, en höstjacka, lite grejer till köket och så ska hästarna få varsitt nytt täcke. 

På nåt sätt känns det ändå bra att handla saker när börsen är så hiskeligt högt värderad. Men det är kanske bara en ursäkt jag använder för att jag för ovanlighetens skull inte sparar undan nåt... ;-)

Vad ska ni hitta på för kul med lönen?

måndag 23 november 2020

Berätta för vänner om FIRE

 Jag har ett stort problem, som jag inte vet om jag nånsin kommer att kunna lösa. Jag har ett väldigt litet antal nära vänner (1) och även ett litet antal goda vänner (3-4). Ingen av dessa vet om hur mycket jag suktar efter FIRE. En av dem vet att jag sparar pengar för att kunna gå i pension innan 65-68 (eller säger man 70 redan nu för att pensionsåldern kommer att krypa dit upp?), men hen tror att det handlar om pension vid 60 typ. Inte 45-50.

Jag vet inte hur jag ska berätta för mina vänner. Framförallt inte för min allra närmaste vän (som jag berättar allt för!) som ständigt har brist på pengar. Egentligen vill jag bara sticka huvudet i sanden, men en dag kommer jag ju stå där och ha slutat jobba. Frågan kommer att komma, förr eller senare. "Jaha, du jobbar inte nu? Men hur har du råd med det?"

Avundsjukan kommer garanterat att sticka upp sitt fula tryne och frågan är om jag ens har kvar nån av vännerna efter att jag har berättat. 

Den enda som vet om min sparresa är min mamma, men hon tror å andra sidan inte att jag ska klara av det. Hon ler lite sådär roat (som äldre ofta gör när "barnet" berättar nåt helt uppåt väggarna) och säger saker i stil med "Jaja, men då är jag död, så då slipper jag oroa mig för hur du ska få pengarna att gå ihop" eller "Fast du kan ju inte sluta jobba, vad skulle du göra då?" (fö från kvinnan som själv gick i pension när hon var 62 år och alltid har späckat schema med vattengympa och symöten). 

Hur gör ni med era vänner?

fredag 20 november 2020

Nya lakan

 Nä, jag pratar inte om pengar. Jag pratar om den där känslan när jag går in i en butik och faktiskt ska köpa någonting. Nu sist (nåja, det var en månad sen nu) köpte jag nya lakan. Jag köpte dyra lakan (tyckte jag) som hette Percale (fick massor av bra tips härifrån) och även om de bara kostade några hundralappar mer än de jag köpte för tre år sedan, så är det milsvida skillnad på känslan när jag kryper ned i sängen. 

Kruxet nu är väl bara att jag vill köpa även påslakan i samma kvalitet... ;-) 

Jag inser nånstans i det här att jag behöver bli bättre på att köpa saker jag faktiskt behöver, så nu har jag varit duktig och gjort en lista på saker jag ska försöka köpa på Black Friday. Nya påslakan är inte inkluderade, men kanske åker de upp på listan till nästa år. 

Planerar ni att handla på Black Friday?

onsdag 18 november 2020

Ändra tankesätt

 Jag är väl inte alltför munter just nu. Jag försöker skylla på mörkret, men tack vare att jag jobbar hemifrån 80 % av min arbetstid kan jag utan problem vara ute i dagsljus flera timmar varje dag. Det ska faktiskt bli intressant att se ifall min vintertrötthet blir mildare den här gången. Å andra sidan kan jag inte susa iväg till varmare breddgrader en vecka, något jag brukar försöka göra i januari/februari. 

Men jag tänker att jag behöver ändra mitt tankesätt. Normalt är jag en väldigt positiv och lösningsfokuserad (för att slänga mig med modeord) person, men det kanske är åldern som börjar ta ut sin rätt. Gnällig kärring känner jag mig som vissa dagar. 

Som häromdagen, när jag gnällde till min mamma över att jag aldrig skulle orka jobba sju år till. Sju års slaveri! På ett jobb som jag trivs med, med bra arbetsuppgifter och där jag är väldigt fri att lägga upp jobbet som jag vill. Med största sannolikhet kommer jag dessutom kunna fortsätta jobba hemifrån 80 % av min arbetstid även efter den här pandemin blåst över. 

Efter att jag pratat med mamma började jag tänka. Tidigare var målet satt att jag skulle sluta jobba 2032, dvs om 12 år (ok, snart 11 men ni fattar) och nu har jag minskat målet till 2027. Det är ju helt fantastiskt!

Eller för att helt ändra tankesätt. Tänk att jag om ynka sju år slipper arbeta ytterligare 20-25 år. Till skillnad från hela min vänkrets. 

Bara för att jag är en otålig person och vill att allt ska hända precis nu. Men jag tar några djupa andetag och försöker tänka om. Jag har det riktigt bra i nuet och snart är det bara sex år kvar tills jag kan sluta jobba!

Försöker ni arbeta med olika mindset?

måndag 9 november 2020

2021 är ett skitår

 Ja, jag börjar allvarligt fundera på att lägga ned bloggen, för jag kommer mig aldrig för att skriva. Suck liksom. 

Men jag vill ändå ljusa upp er gråa novemberdag med detta inlägg om skitåret 2021. För er som tänker att det ska handla om den här hopplösa coronaepidemin som aldrig verkar ta slut, så nej. Det här är något mycket värre. 

Frihet.

Eller kanske snarare röda dagar på fel veckodag. 

För 2021 har vi 1 maj på en lördag. Vi har 6 juni på en söndag. Och som om det inte var nog, så infaller julafton på en fredag, dvs för oss stackars vanliga arbetare (som inte går på knepiga scheman över hela dygn/veckor) blir det nästan två helt vanliga arbetsveckor under jul och nyår. Snyft.

Hur tänker ni andra göra för att förändra denna hemska situation och se till att 2021 blir det bästa året nånsin?

Tionde veckan avklarad - matutmaning 2024

Woop woop! Vi går nu in på sista veckan av utmaningen. Jag tröttnade på att vela kring fårfärsen, så till helgen blir det tacofest helt enke...