torsdag 30 november 2023

Att få vara sjuk

Ja, nu blir det lite häst igen då. Sorry för det. ;-)

För några dagar sedan vaknade jag förkyld. Kanske inte så konstigt såhär på senhösten, men för mig var det väldigt ovant. 

För det är första gången jag är förkyld sen jag flyttade hästarna till nya stallet. Eller paradiset, som jag numera betecknar det. 

De senaste nio åren har jag bott på samma ställe som mina hästar, vilket gjort att oavsett mående har jag fått tvinga mig ut och sköta om dem. Glömmer aldrig när jag hade vinterkräksjuka och spydde halvvägs ut till stallet och sen även på väg från hagen efter att jag fodrat hästarna... Ingen annan som kan avlasta eller hjälpa till, bara att bita ihop.

Nu skickar jag bara snabbt ett meddelande till stallägaren och berättar att jag är sjuk och kommer ut så snart jag piggat på mig. Får ett svar efter bara några minuter att hen har koll på hästarna och hör av sig om det skulle vara nåt. Den lättnaden!

Plötsligt får jag ta det lugnt, vara sjuk så länge det behövs, titta på netflix, slumra, äta glass. Tills jag vaknar pigg och redo att åka till hästarna igen. 

Det här är lyx, ett sånt lyx så jag knappt vet hur jag ska hantera det. Jag får egentid, jag får göra vad jag just då behöver göra. 

Tack och lov för att jag hittat paradiset, nu ska jag gå och snyta mig igen. 

måndag 27 november 2023

Det var bättre förr - kostnadsökningar

Jag pratade med min kära mamma för ett tag sen och vi kom in på det här med ökade kostnader. Så farligt kan det väl inte vara, tänkte jag. Sen räknade jag efter. Så håll till godo med lite deprimerande siffror!

Mina kostnader för boende och uppstallning av hästar sedan jag flyttade söderut igen. I hästarnas uppstallning är det inräknat foder också, men ingen kostnad för transport, varken till jobb eller hästar. Denna sammanställning löper under sex år, där boende 1-3 var under de första fyra åren. 

Boende 1: 6880 kr. Jag och hästarna bodde tillsammans och jag skötte allt med dem. 

Boende 2: 9500 kr. Jag och hästarna bodde tillsammans, rullande schema på vem som fodrade hästarna, jag hade tre gånger fler pass än de andra pga tre hästar. 

Boende 3: 7500 kr. Samma som ovan, men det blev en häst mindre. 

Boende 4: 8000 kr. Samma som ovan, men höjning av stallhyran. 

Boende 5: 8900 kr: Samma som ovan, men höjning av stallhyran. 

Boende 5: 11600 kr. Samma som ovan, men nu med tre hästar igen. 

Boende 6: 13984 kr. Jag flyttade från stallet till bostadsrätt, men hästarna stod kvar. 

Boende 7: 14884 kr. Jag kvar i bostadsrätten, men hästarna flyttade till annat stall. Fodringar ingick men inte mockning. 

Boende 8: 17168 kr. Dagens boende. Jag i bostadsrätten, hästarna i ett stall med fullservice. 

Inte konstigt att det känns som att pengarna bara rinner genom mina fingrar... Det känns riktigt jobbigt att spalta upp det såhär, men faktum är att stallhyran inte blivit högre för hästarna mellan boende 7 och 8, utan det är räntan på lånen som skenat. Sen går det också åt mycket mer pengar för bensin och parkering nu jämfört med tidigare. :-(

fredag 24 november 2023

Den sura börsen och Black Friday

Jag kan inte vara tyst längre. Har läst i så många bloggar de senaste månaderna om hur dåligt börsen går och hur sur den är. Till sist var jag tvungen att kolla med en kompis ifall jag levde i ett parallellt universum eller nåt. För "den sura börsen" har i skrivande stund gått upp 14,31 % i min portfölj. Jag fattar inte hur det kan vara surt? Det är väl helt fantastiska resultat?!

Då jag plockar ut alldeles för mycket pengar ur portföljen just nu (inlägg kommer) kunde jag inte låta bli att räkna lite och trots att jag plockat ut över 100' hittills i år, så har min portfölj gått upp med 243'. Dvs mina uttag märks inte, jag hade kunnat plocka ut det dubbla utan problem. Hur kan det vara en sur börs?

Nån klok ekonomikunnig som kan bena ut detta åt mig? Jag har tre fonder i portföljen och de har i år gått upp med 11,08-19,73 %. Jag förstår inte. 

Sen en lite snabb kommentar kring Black Friday. Jag vet att folk är kloka där ute och avvaktat att köpa vissa saker tills det är Black Friday, för att få en rejäl rabatt. Men ha lite koll året om säger jag, för iaf några av de saker jag hade koll på i fjol, så höjdes priset ca tre månader innan för att kunna "sänkas" på Black Friday. 

Jag köper inget på Black Friday i år, då jag reser bort snart och kan inte invänta paket i massor. Shoppa IRL har jag lärt mig att undvika så långt det går, men jag köpte faktiskt ett par vinterskor för första gången sen jag flyttade hemifrån 2001. Tidigare har jag idogt kämpat med gympaskor, men nu tänker jag omfamna min inre tant och faktiskt låta bli att frysa om fötter. Häpp.

Önskar alla en trevlig helg, så ska jag fila vidare på mitt "roliga" inlägg om kostnadsökningar. 

måndag 20 november 2023

Det stora inlägget om nagellack

Jag misstänker att jag förlorar några läsare enbart på rubriken, men det får vara så. 

En del i mitt deep year är att välja och välja bort. Använda det jag har och verkligen uppskatta det. Något jag har massor av är nagellack. Främst för att jag köpte en nagellackskalender i fjol (jag vet, det är helt sjukt vad mycket konstigt man kan köpa nuförtiden), för att få testa många olika sorter. Jag har sedan dess valt ut några som jag tycker extra mycket om och i det här inlägget ska jag välja ut de allra, allra bästa.

Jag tänker att jag vill ha ett rött nagellack, ett rosa, några färgglada (som det turkosa, alltså det är solsemester för mig!) och kanske nåt som markerar att helgen är här (lite som Fru EB beskriver här). Dessa är de nagellack som är under lupp:


Jag kommer att ta på ett nytt nagellack på mig varje vecka (för att se hur länge de håller) och sedan rapportera med bild och kommentar nedan. Dvs när ni läser det här inlägget, så har jag hållit på i fjorton veckor med att sålla. För mig blir det också lättare när jag ska jämföra vissa nagellack som ser nästan likadana ut, hur ser de egentligen ut på mina naglar?

Normalt har jag detta nagellack på mig när jag ska till kontoret. Färgen heter Merino cool 76.


Finns det tid är det redan på måndagar det åker på. Med Essies Gel Couture top coat sitter det oftast hela veckan för mig. Längre ifall jag inte är så mycket i stallet, kortare ifall jag är och grejar med hästarna varje dag.

Såhär ser det ut på mina naglar (som en referens inför kommande bilder). 


Då kör vi!

Första veckan blev det Essies Imported Bubbly 861. Det såg lite halvtrist ut i flaskan och jag var nästan säker på att jag inte skulle ha kvar det.



Men på naglarna blev det så fint skimrande med lite pärlemorkänsla, så först var jag inne på att det skulle få stanna. Men allt eftersom veckan gick kände jag hur vansinnigt tråkiga mina naglar kändes. Vill jag ha den där "seriösa" känslan som man kanske ska ha på kontoret, då kan jag lika gärna använda mitt vanliga nagellack. Så det här åker ut!


Andra veckan blev det Essies Mademoiselle 13. En söt rosa, men en av många rosa jag har. Jag hade redan innan bestämt mig att det här skulle väck, men eftersom det fanns med på bilden ovan, så provade jag det ändå en vecka.

Ni andra kanske är superduktiga på att se skillnader på nyanser, men jag ser iaf knappt nån skillnad på detta nagellack och det jag provade veckan innan. Så hejdå det här nagellacket med.


Tredje veckan börjar det äntligen bli intressant. Det blev Essies Not just a pretty face 11. Dvs fortfarande rosa, men lite mer färg än tidigare nagellack. 


Jag måste dock erkänna att även om det är lite mer laxrosa än tidigare nagellack, så känns det vansinnigt tråkigt på naglarna. Vill jag ens ha ett rosa nagellack? Räcker det inte med vardagslacket bara? Sparar lacket tills vidare och klurar. Jag har ju ett rosa kvar att testa också.


Fjärde veckan är det så dags för det sista rosa nagellacket (tack och lov!), Makeup Mekkas Pink Dream.


Direkt jag tog på det visste jag att det kommer rensas bort. Har blivit bortskämd med Essie som har en bra borste och lättapplicerat nagellack. Vet inte hur bra det syns på bilden, men det blev fult och randigt och blä. Det är nog illa att det tar en halvtimme att applicera nagellack (underlack, nagellack och överlack med 10 min torktid emellan), jag vägrar behöva applicera två lager nagellack för att det ska bli snyggt. Så den här åker ut.


Femte veckan börjar det bli lite roligare. Essies Watermelon 27, som är typ fuchia i färgen. Ljuvlig i flaskan! 


Faktiskt även ljuvlig på naglarna, men jag insåg ganska snabbt att jag har noll användning för den här färgen. Den är lite för rosa för att funka som julnagellack och den känns inte sådär speciell att den är värd att spara vid nåt annat tillfälle. Så bort med den med!


Sjätte veckan och nu kommer de röda nagellacken. Vi börjar med Essies really red 60 som på namnet lovar gott. Rött nagellack behöver jag till jul, så pass traditionell är jag. Från första advent och fram till annandag jul tycker jag att det ska vara rött. Så nåt av de fyra röda ska stanna.


Det var ett trevlig nagellack, men jag kände ändå att det blev lite, lite för mycket rosa. Så det lutar åt att detta inte blir kvar, utan nåt av de andra röda nagellacken får stanna.


Sjunde veckan är det Nails.Incs Be Your som jag provar. Det är ett nytt märke för mig och som vanligt är det spännande att se hur penseln är och hur länge nagellacket håller. 


Det var ett bra nagellack att applicera och färgen var helt okej, även om jag lutar åt att jag vill ha lite mörkare rött under julen. Nagellacket höll väldigt bra, det såg nästan nytt ut efter en vecka. Men det var helt hopplöst att få av. Essies nagellack brukar behöva 1 bomullspadd med nagellacksborttagning, nån gång 2. Här använde jag 3 stycken och ändå fick jag ge upp och acceptera att lite färg var kvar och naglarna lätt missfärgade (trots baslack). Så det kommer jag såklart inte behålla.


Åttonde veckan är det dags för ett lite mörkare rött nagellack, som jag tror mycket på. Essies maki me happy 427. Kan det vara mitt julnagellack? Annars blir det really red 60 som får stanna.


Nu vet jag ju att Essie har bra nagellack som håller, så redan när jag tog på mig nagellacket bestämde jag mig för att det här får stanna. Perfekt röd färg utan att dra åt rosa eller vinrött. Yey! Jag vet att det ser mörkare ut på bilden, men eftersom jag tar alla bilder på samma ställe, så blir det ändå rätt tänker jag. 


Nionde veckan och man kunde tänka sig att det var slutspurt. Men nejdå, efter Technics nr 12 är det ytterligare fem nagellack kvar. Men iaf bara ett rött till. Jag ser iaf ljuset i tunneln. ;-)


Det var en fin färg på det här nagellacket. Men precis som nåt tidigare lack som inte är Essie så är penseln värdelös, färgen alldeles för tunn och den håller uruselt. Skriver detta på tisdagen, dvs dagen efter applicering och det har redan börjat försvinna nagellack längst fram på nageln. Att jämföra med förra veckans lack som satt som berget hela veckan. Så även om det var fint, så åker detta lack ut. Jag känner mig mer och mer nöjd med den här rensningen. 


Tionde veckan och det lack jag varit allra mest nyfiken på att testa. Det känns som en perfekt helgfärg, sådär mörkt och lyxigt. Det heter Bordeaux 50 från Essie.


Tyvärr visade det sig vara väldigt svårapplicerat. Tog jag ett tunt lager såg det nästan rosa ut och tog jag lite mer på penseln blev det klumpigt och ojämnt. Suck. Så den går också fetbort tyvärr. Det ska vara lättsamt annars får det vara. Tyckte inte det blev så mörkt som jag trodde heller, så synd. 


Elfte veckan och nu går vi över till de mer galna färgerna. Blått nagellack, kan man verkligen ha det? Jag älskar ju blått, så givetvis måste jag iaf prova det en vecka. Lacket heter Aruba blue 92 och är från Essie. 


Blev lite besviken då jag tog på det, då det inte alls var så mörkt på naglarna (känns igenom från förra veckan, just mörka lack verkar vara svåra att få till). Det gjorde att jag tog lite för tjockt lager och lyckades skrapa bort lite lack redan efter nån timme. Suck. Men det är en rolig färg att ha i skåpet vid behov, så den får stanna ändå. 


Tolfte veckan är det dags för ett lite osäkert kort. Ljuslila, lite annorlunda ändå. Det är Essies Sk8 with destiny 430 som är snabbtorkande. Jag behandlade det dock likadant som de andra lacken, tio minuters torktid. 

Kanske var det pga torktiden som det kändes lite tunt i konsistensen och lämnade både ränder och lite fläckar. Kan vara värt att lägga två lager med detta, för jag blev så förtjust i färgen att det blir kvar. Kan nog bli mitt helgnagellack ändå?


Så med uppdraget egentligen slutfört är det nu två färger kvar. Trettonde veckan tar jag därför på mig nagellacket som jag redan vet att jag älskar, för jag förknippar det med mina solsemestrar. Det här tar jag alltid på mig när jag ska åka till Kanarieöarna. Det är Essies In the cab-ana 253.


Jag blev glad och förväntansfull så fort det åkte på. Synd att jag kommer tillbringa hela veckan i nån slags semesterkänsla fast jag bara ska göra alla vardagliga saker. Men det här stannar givetvis kvar i skåpet, för snart ska jag faktiskt iväg till värmen!


Sådär! Då är vi framme vid sista nagellacket och fjortonde veckan i rad med nagellack. Det här är ett lite knepigt lack, det är liksom grönmetallic på nåt vis. Essies For the twill of it 272 och frågan är om det är för konstigt för att ha kvar?


Det såg ganska fint ut på naglarna, men jag väldigt svårt att se ett sammanhang där jag kan ha färgen, så även det här nagellacket får lämna samlingen. Upplevde även att det höll sämre än de andra färgerna, kanske för att det var lite metallic?


Så då var vi klara! Efter fjorton veckors provande så blev slutresultatet följande nagellack:


Nu ska mina stackars naglar få vila lite från lack och jag ska klura på nästa område att rensa. Blir det böcker, kläder eller kanske smink? Vad vill ni läsare se?

måndag 6 november 2023

Vad gör jag med all tid?

Hästarna trivs i stallet (som jag nämnt tidigare) och jag med. Jag är dock inte där varje dag längre, då det blir lite väl långt (dvs dyrt) att åka. 

Så då hamnar jag i nåt slags konstigt läge. När jag jobbat klart för dagen och inte ska åka till stallet, vad ska jag göra då? Vad gör jag med all tid?

I början behövde jag vila ikapp mig, det fanns uppbyggd stress i kroppen och dålig sömn att ta igen. Men nu känner jag mig mer än nog utvilad och försöker klura ut vad jag ska göra med all tid. Visst, jag går fortfarande till affären och handlar, men inte varje gång jag är stalledig. Likaså försöker jag träffa kompisar, men trots införskaffandet av ytterligare ett gäng kan de inte träffas lika ofta som jag kan. 

Så nu är jag rastlös. Har snart kollat klart på allt på Netflix (gratis för mamma betalar, haha) och även om jag håller på och läser om alla mina böcker, så kommer samma rastlöshet att återvända efter det.

Jag börjar bli nojig över att jag inte är gjord för att vara pensionär. Eller gäller det bara att flytta den kvarvarande hästen (ja, okej då, 2032 har jag kanske två hästar kvar) närmare mig så jag kan hänga i stallet konstant hela dagarna?

Är det dags att gå någon kurs? Eller lära mig ett nytt språk? Eller utbilda mig till [insert nåt jag inte vet vad det är]? Eller bara chilla och inse att det snart kommer dyka upp nåt oväntat som gör att jag inte har en massa extra tid längre?

Hur tänker ni kring "för mycket" tid?

fredag 3 november 2023

Die with zero

Jag fick, för ett bra tag sedan, ett boktips från Frihetsmamman. Det är boken Die with zero av en amerikansk författare (Bill Perkins) som förutom att ha alldeles för mycket pengar för sitt eget bästa, som de flesta amerikaner älskar att ha långa titlar på sina böcker (denna har undertiteln Getting all you can from your money and your life) och upprepa samma budskap lite lätt omskruvat i alldeles för många kapitel.

Sammanfattningsvis (om du inte orkar låna boken och läsa den) handlar det om den heliga treenigheten tid, pengar och hälsa. När du har tid och hälsa har du sällan pengar (20-30 år). När du har pengar och hälsa har du sällan tid (30-60 år) och när du har tid och pengar har du sällan hälsa (60-90 år).

Det bokens författare vill är helt enkelt att vi ska spendera mer pengar när vi har möjlighet att uppskatta dem på fler sätt. Tex kanske man älskar utförsåkning, men när man väl har pengar och tid att göra det hela säsongen så har man kanske för dåliga knän för att åka längre eller så vågar man inte riskera att bryta ett ben.

Budskapet som hamras in genom hela boken är att ju äldre vi blir desto sjukare blir vi. Jag har nog aldrig känt mig så gammal och sjuk som när jag läste boken, för tydligen är jag som passerat 40 år redan halvvägs nedför stupet. ;-) Såklart hjälpte det inte att jag medan jag läste trixade med en ny medicin som gav mig flera trista biverkningar (och sen inte ens hade nån effekt på det som det var tänkt).

Trots detta gav boken mig verkligen en tankeställare. Vad är det jag offrar nu som jag aldrig kommer kunna göra i framtiden? Vad är det jag borde göra nu, istället för att skjuta på det till sen? Kanske är det nu jag ska passa på att göra alla de där resorna, för vips kanske jag blivit sjuk och inte orkar resa mer än via Netflix (som är hur jag reser för stunden).

Främst försöker jag, efter att ha läst boken, se min nuvarande situation med lite andra glasögon. Det får kanske gå åt lite mer pengar för stunden, om värdet jag får för de pengarna får mig att må bättre. Eller för att tala klartext, när mina hästar mår bra, mår jag bra. 

Jag har även bokat en resa som jag suktat efter länge, till ett resmål som jag inte kommer åka till fler gånger. Istället för att prata om att "en dag ska jag" så har jag nu tagit första steget. Nästa år ska jag. Nästa år händer det. Det känns bra. 

Dessutom har jag bokat en resa till varmare väder i vinter, så jag får lite mer energi en stund. Slutligen har jag faktiskt börjat fundera på om jag kanske är värd en större lägenhet. Även om jag trivs på 25 kvm skulle det vara skönt med ett sovrum med dörr, ett vardagsrum och en parkeringsplats. Den som lever får se...

Drömmen om FIRE har kanske fått sig en liten törn ändå. Eller så är det bara en omtolkning av RE-delen det handlar om. 

Har du läst boken eller har några tankar kring nu eller sen?

Sjätte veckan avklarad - matutmaning 2024

Jaja, jag vet att jag är sen. Men jag orkade verkligen inte skriva nåt igår (och nästan inte idag heller), vilket tyder på att jag börjar bl...