tisdag 30 juni 2020

När man har dåligt tålamod

Lotta föreslog att jag, för att bota mitt dåliga tålamod, skulle göra en jämförelse med hur ekonomin ser ut nu jämfört med för ett år sedan. Eller ännu hellre, tre år sedan. Normalt gör jag ju det här varje årsslut, men nu kände jag att det faktiskt behövdes till halvårsavstämningen också.

Dock har jag haft lite annat för mig senaste dagarna, så siffrorna är inte purfärska.

2020-06-26
Pengar på avanza till friheten: 1 279 220 kr
varav sålda saker 64 217 kr

2019-12-30
Pengar på avanza till friheten: 1 293 244 kr
varav sålda saker 40 840 kr

2017-12-31
Pengar på avanza till friheten: 901 110 kr
kontot sålda saker var inte skapat ännu.

Den här sammanställningen visar ju tydligt att det verkligen händer saker i mitt sparande, men att börsen just nu (jämfört med vid årsskiftet) är lite mer svajig och det är inte samma (hysteriska) ökning av värdet som tidigare år.

Så min känsla av att det inte händer nåt stämmer på så vis att värdet har minskat på mina innehav. Men samtidigt har jag köpt för nästan 24' bara i portföljen Sålda saker och jag har troget handlat för minst 2600 kr varje månad i portföljen Deg på jäsning.

Så jag försöker peppa mig själv och fortsätta låta pengarna växa!

Har du nåt fler tips på att få bättre tålamod, så tar jag tacksamt emot det. :-)



måndag 29 juni 2020

Glass i stora lass

Jag vet inte hur det är med er, men här är det VARMT. Vilket jag tycker är helt vansinnigt ljuvligt och får mig att klura på ifall jag kanske skulle bo i ett varmare land ändå.

Mina stallkompisar förstår inte hur jag kan rida tidig eftermiddag, de rider helst på kvällen när det är svalare (men myggigt!). Men jag njuter i fulla drag och även om svetten rinner om både mig och hästen när vi är klara, så är det bara att duscha av oss så är vi svala igen. Lycka!

Något som man verkligen behöver när det är varmt, är glass. Jag är barnsligt förtjust i att göra egen glass och jag har för mig att jag nämnt glassreceptet tidigare i bloggen, men nu har jag hittat rätt proportioner, så här kommer det igen.

Vispa 3 dl grädde (40 %)
Blanda i smaksättning; antingen ½ dl kakao eller 250 g mixade blåbär.
Häll i en burk kondenserad (sötad) mjölk, blanda.
Fyll diverse mindre burkar med glassen. Jag rekommenderar 2 dl/burk.
Frys i några timmar.
Ta fram och tina några minuter.
Njut av världens godaste glass!

Det finns säkert fler smaksättningar som kan funka, jag har dock inte testat andra ännu, men är sugen på både jordgubbar och hallon.

fredag 26 juni 2020

Buffertens vara eller icke vara

Eller kanske snarare vilken storlek bufferten ska ha.

Jag tyckte att jag var rätt nöjd med mitt tankesätt som jag anammat efter nya insikter under detta märkliga år som är 2020 aka covid-19.

Men det är vansinnigt tråkigt att spara till bufferten. Speciellt som jag nu har fyllt på både på sparkontot och shellkortet. Dvs det är dags att fylla på hos avanza, men fortfarande inte i fonder utan på sparkontot. Så läste jag Miljonär innan 30 och hans funderingar kring kassa. Stycket jag fastnade för mest var  

För en person som är ung och sparar stor del av lönen varje månad och kommer fortsätta jobba och spara lång tid framöver tycker jag absolut man kan vänta med att bygga upp den där extra bufferten man vill ha den dagen man slutar jobba till precis på slutet av arbetslivet. 

Nu kan jag väl inte precis klassas som ung, närmare 40 år som jag är. Men om planen håller och jag faktiskt kan sluta jobba om sju år, är det då "lång tid framöver" jag ska spara eller är det dags redan nu att fylla på bufferten lite extra?

Det här är egentligen det stora problemet med FIRE. Eller kanske snarare livet överhuvudtaget. Det finns INGET FACIT.

Det finns ingen som kan säga till mig "Nej Fri2032, inte kan du ha bara 20' i buffert just nu. Fortsätt nu spara vidare till bufferten, det är bra för dig" eller "Nämen Fri2032, vad i hela friden ska du med en större buffert än 20' till? Du har ju redan en buffert för ny bil, ny transport och ny häst, vilka fler stora kostnader skulle du behöva så hastigt?"

Suck liksom...

Jag känner mig otålig som ett barn. Det händer ingenting med mitt sparande längre (lögn) och jag kommer aldrig att bli ekonomiskt oberoende (också lögn). Varför ska det vara så svårt att bara bita ihop och kämpa vidare med sparandet?

Det var nyss löning och då sparade jag undan hiskeliga 6000 kr till olika ställen. Dagen innan lön hade jag dessutom 450 kr som jag hade över som åkte in i bufferten. Jag behövde inte ens använda de pengar jag lagt till kreditkortsräkningar, utan det blir som en egen buffert jag har vid eventuellt kommande behov.

Detta är alltså en person som för fem år sedan sparade exakt noll kronor. Jag hade förvisso inga skulder då heller, men jag hade ett arv som sakteliga minskade för varje månad...

Finns det nån läsare som kan slå nåt hårt i huvudet på mig? Eller kanske skicka lite mer tålamod?

torsdag 25 juni 2020

Vårhetsen

Jag vet inte om det enbart är på mitt jobb, men här infinner sig nån slags konstig stämning från april och framåt. Jag kallar den för vårhetsen, för att ALLT ska hinnas klart innan sommarsemestern och detta kombineras med att det är massor med korthelger (ok, egentligen är det ju bara påsk och kristi himmelsfärd, men på nåt vis så dras även sista april och midsommar in i tänket) så inget verkar bli gjort.

I år hade jag och min chef en plan för att det inte skulle bli som tidigare år (jag har dessutom en arbetsuppgift som ökar med sisådär 50 % i tid på vårkanten) men den planen sprack. Rejält.

De senaste månaderna har varit överjävliga. Sådär så jag på slutet slutat somna i vettig tid och sen när gryningsklockan börjar ljusa upp rummet försöker jag hitta tusen olika (där och då väldigt logiska) ursäkter för att inte kliva ur sängen.

Varningsklockorna för en person som tidigare varit utbränd har klingat väldigt högt. Såklart blir det ännu värre när oron både för nära anhöriga (som är högriskgrupp för covid-19) och Anette gnager i mig.

Sen kände jag att det fanns för många projekt som "krävde" min uppmärksamhet hemma också och istället för att ta tag i sakerna en och en, fick de bli liggande på hög och stjäla ännu mer energi. Dumt, dumt.

Slutligen hade jag rejält dåligt samvete för bloggen och försökte döva det genom att åtminstone skriva nån gång ibland i kommentarerna på andra bloggar.

Men... Så blev Anette frisk och i samma veva fick jag Hannas söta kommentar och beslöt mig för att TA TAG i situationen.

Jag gjorde en ny plan med chefen kring mina arbetsuppgifter, helt enkelt en turlista på vad som ska göras först, vad som ska göras därefter och vad för saker som faktiskt inte hinns med just nu, men som får stå med på listan för att jag inte ska bli stressad av att jag ska glömma nåt. Sen vet jag, från tidigare år, att så fort alla andra går på semester, så avstannar nästan alla inkommande arbetsuppgifter och jag kan jobba ikapp mig. Så det löser sig.

Covid-19 kan jag inte göra nåt åt, men däremot alla projekten hemmavid. Jag packade därför helt sonika ned mina saker (som ska säljas) i en större kartong och ställde ut i stallet istället. Så jag slipper se "skiten" innan allt är sålt. Sen hivade jag ut den trista möbel som stört mig hela tiden jag bott i lägenheten och gav mitt sovrum mer luft. Vilken skillnad!

Som ännu en åtgärd, men egentligen beroende på att en vän kom på besök, så blev det storstädning av hela lägenheten. Sedan dess har jag stenhårt hållit mig till mitt städschema (den enda ändring jag gjort är att jag lagt till dammsugning på tisdagar, för jag drar in för mycket grus vissa tider på året) och det har gjort att jag alltid kommer in till ett välstädat hem, vilket gjort under för välbefinnandet.

Mina projekt är nu tydligt uppdelade, så jag, precis som med jobbet, har en prioriteringsordning. Däremot har jag undvikit att skriva upp tidsgränser, eftersom de här projekten i mångt och mycket behöver få ta den tid de tar.

Slutligen har jag börjat läsa en av mina favoritböcker; Konsten att njuta av livet av Olof Röhlander. När jag är klar med den (behöver dock läsa den två gånger och grubbla lite djupare omgång två), så ska jag läsa igenom Från frustration till Flow med lean@home av Eva Jarlsdotter. Alla tips jag kan få för att underlätta livet är så värt det.

Haha, märks det att jag har lite skrivklåda. ;-) Jag är så glad att vara tillbaka och blogga, men lovar som vanligt inte att det finns nåt slags mönster i mitt skrivande, det kommer inlägg när det funkar helt enkelt.

Två jobbdagar kvar till helgen!!!

Har ni andra slutspurten inför semestern eller har ni semester senare i år?

torsdag 18 juni 2020

Nämen hej!

Det var inte igår...

Det var snarare nästan två månader sen sist. Sorry för det. Tiden rusade på nåt vis bara iväg, sådär som den gör ibland. Det hela började egentligen med att gmail krånglade på jobbdatorn och det är en alldeles för stor ansträngning att starta min egna dator dagtid och kvällstid har jag ingen som helst tid för bloggen.

Sen fick jag världens sötaste kommentar från Hanna och då insåg jag att det kanske, nånstans ute i Sverige, finns personer som faktiskt saknar mina inlägg lite grann.

Idag blir det dock inget djuplodat inlägg, bara några rader om att jag mår bra och att det kommer fler inlägg. Har varit väldigt mycket på jobbfronten kombinerat med väldigt mycket skit på den privata fronten. Min ena häst har varit sjuk och jag grävde nog ned mig lite för djupt i ett mörkt hål då. Jag får liksom för mig att bara för att hästen är sjuk som kommer den garanterat att dö. Vilket absolut inte var fallet här, men då tappade det mesta mening.

Men nu är lilla hästen frisk och jag är lycklig! Dessutom är jag, efter dagens inlägg, ledig i tre dagar och det ska bli helt ljuvligt. :-D

Tack för att ni väntat på ett livstecken från mig, ni är bäst! <3

PS. Japp, jag tröttnade på annonserna som bara krånglade till saker, så nu är de väck. Har inte sett röken av några pengar heller. ;-)

Osorterade tankar

Jag har velat skriva inlägg ett tag, men det har känts som ett oöverstigligt berg på nåt vis. Typ att nu har det varit tyst på bloggen så lä...