tisdag 30 juni 2020

När man har dåligt tålamod

Lotta föreslog att jag, för att bota mitt dåliga tålamod, skulle göra en jämförelse med hur ekonomin ser ut nu jämfört med för ett år sedan. Eller ännu hellre, tre år sedan. Normalt gör jag ju det här varje årsslut, men nu kände jag att det faktiskt behövdes till halvårsavstämningen också.

Dock har jag haft lite annat för mig senaste dagarna, så siffrorna är inte purfärska.

2020-06-26
Pengar på avanza till friheten: 1 279 220 kr
varav sålda saker 64 217 kr

2019-12-30
Pengar på avanza till friheten: 1 293 244 kr
varav sålda saker 40 840 kr

2017-12-31
Pengar på avanza till friheten: 901 110 kr
kontot sålda saker var inte skapat ännu.

Den här sammanställningen visar ju tydligt att det verkligen händer saker i mitt sparande, men att börsen just nu (jämfört med vid årsskiftet) är lite mer svajig och det är inte samma (hysteriska) ökning av värdet som tidigare år.

Så min känsla av att det inte händer nåt stämmer på så vis att värdet har minskat på mina innehav. Men samtidigt har jag köpt för nästan 24' bara i portföljen Sålda saker och jag har troget handlat för minst 2600 kr varje månad i portföljen Deg på jäsning.

Så jag försöker peppa mig själv och fortsätta låta pengarna växa!

Har du nåt fler tips på att få bättre tålamod, så tar jag tacksamt emot det. :-)



10 kommentarer:

  1. Det är bara att hålla i och fokusera på det som är roligt i livet. Sparandet kommer att löpa på. Tror dock vi befinner oss lite i samma fas där skimret avtagit lite och vardagen satt in. Nu ska man bara hålla i detta i x antal år och sedan är det patron ur. Befriande men också en mental utmaning.

    Jag försöker skifta över mitt tänk mot just framtiden och vad jag själv vill ha med mig av mitt tidigare liv in i denna.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, jag har massor med roliga aktiviteter inplanerade med hästarna nu. De flesta kostar dessutom inte pengar, utan är mer varianten "vi träffas, rider ut och äter picknick". Helt underbart!

      Jag känner lite att det är många inlägg kring hur man börjar spara och hur man gör exit, men just de där åren emellan, de är rätt trista. Ska se om jag orkar läsa några inlägg av miljonär innan 30 när han fortfarande har några år kvar, kanske hittar jag lite pepp där.

      Jag tror vi är i ungefär samma läge du och jag. Jag har inte haft tid för någon reflektion på ett bra tag och det märks direkt på mitt tålamod. Ska sätta mig ned i helgen med lite rom och spåna. För hur det än är, tänkande tar tid...

      Radera
  2. Jag tycker att åren fram till FIRE lätt blir en diffus hög med tid, tid som man inte spenderar på precis det sättet man vill. Så jag försöker planera in projekt varje år (eller termin), projekt som hjälper mig till livet jag vill leva när jag ”är fri” eller projekt som bara får mig att stå ut. Och jag fantiserar gärna ut projekt i förtid så att jag kan stapla dem på varandra och få mer översikt över tiden. Projektet 2021 är exempelvis att börja söka nya jobb! Hittar jag då luckor i mina kompetenser för den typen av jobb jag vill söka så får jag väl se till att projektet 2022 blir att fylla dessa på ett eller annat sätt. Kan du t.ex. lära dig någonting som du idag betalar andra för att göra?

    Vänligen, Hanna

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag ska ta mig tid i helgen och se över hur jag lever NU, så att jag inte bara låter tiden gå, utan verkligen lever så mycket jag kan nu som jag vill leva sen (minus jobb då). Sen behöver jag räkna lite på om jag kan gå ned till halvtid snart. Det känns dock lite vanskligt med jobbet jag har nu, för det är nog svårt att ändra om till halvtid.

      Mycket intressant tanke kring projekt och framförallt projekt på lite längre sikt. Jag fastnar lätt i "jag måste fixa det här på en gång" istället för att kanske tänka att någon gång under 2021 behöver jag få ordning på detta, vilka steg behöver jag ta för att uppnå det?

      Sen behöver jag påminna mig om att 2019 var ett riktigt projektår, så kanske behöver jag lite paus 2020. Men uppenbarligen börjar jag då tappa fokus. ;-)

      Jag skulle kunna lära mig att odla, tills vidare försöker jag dock lära mig att laga ännu mer från grunden (håller på att göra egen tomatröra nu) då jag tror det är bättre både ekonomiskt och för min kropp. Ska klura lite mer på den!

      Radera
  3. Nästan 300000 på 2,5 år och 20000 i sålda saker på 6 mån. Det är något att vara nöjd över. Jag antar att det även kan ha blivit några hack i sparandet på vägen pga hästar bla. Det brukar lätt bli så... Att inte vara så hård med sig själv utan klappa sig själv på axeln över vad som går framåt tror jag är viktigt när man lever med de utgifter som djur gärna innebär.
    Jag sitter själv med en del renovering nu och håller på att försöka acceptera att det är helt ok att sparkvoten inte ser så spännande ut. Men om jag jämför med samhället i stort (och inte vår inbitna FIRE-klick) så är mitt sparande bättre än snittet trots renovering och en häst skickad på inseminering. Tror ibland att det kan kännas lite hopplöst att jämföra sig och sin utveckling med alla andra i denna klubb
    /Lotta

    SvaraRadera
    Svar
    1. När du säger det sådär... Jag är ju ökänd för att vara hård mot mig själv, så såklart är jag det även med sparandet. Lovar att klappa mig själv på axeln lite oftare. Precis som du säger blir det ju att man jämför sig med andra FIRE-personer, som garanterat har en annan livssituation än vad jag har.

      Spännande med föl! Hoppas hon tar sig, verkar vara ett krångelår i år...

      Radera
  4. Det finns alternativ till att arbeta heltid ända in i kaklet.
    Själv sa jag upp mig och tog en tid ledigt, det blev ca 1 år där jag bara sidehustlade lite. Nu arbetar jag deltid och kan fortsätta fylla på kassan. Vi ska må bra även nu - inte bara "sen".

    SvaraRadera
    Svar
    1. Såklart finns det alternativ. Kruxet är väl att jag har ett ok jobb nu, som jag gärna vill fortsätta på. Det kan såklart bli att jag går ned till halvtid där, kanske är det bara jag som ser svårigheterna och min chef ser möjligheterna. Jag kommer dock ha lite svårt att gå ned på halvtid och fortsätta spara, så i såna fall handlar det om att låta pengamaskinen jobba på själv, utan nya tillskott, och då tar det såklart längre tid att bli helt fri.

      Radera
  5. För mig är det viktigt att jag lever det liv jag vill NU, inte bara tänker att det ska jag göra sen. I min familjs historia är det många vars "sen" inte kom. Jag påminner mig om det när jag känner att hjulet/livet börjar rulla på för fort och bort från mina grundvärderingar, det går inte att veta hur mycket tid jag/vi får.

    Det innebär att jag valt att arbeta deltid, för att leva det liv jag vill, i den mån jag kan just nu. Trots lägre lön nu (och lägre pension sen) kommer jag ändå kunna sluta jobba i förtid. Om jag vill. Eller jag kanske startar eget inom något intresseområde - utan krav på att gå plus. Eller jag kanske hoppar in och jobbar korta uppdrag med något som lockar för stunden. Jag vet faktiskt inte vad jag vill när jag når FI. Men jag vill ha möjligheten att göra det jag vill, vad det nu blir :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, jag har också lite såna historier i släkten... Värst var en släkting som oroade sig så fruktansvärt för pensionen, då hon varit hemma med barnen väldigt mycket och jobbat deltid under barnens uppväxt. Hon hade levt i nuet då och skulle därmed få en riktigt dålig pension. Men så dog hon när hon var strax över femtio, så all oro var i onödan... Sånt får mig att tänka till lite.

      Det är därför jag lever som jag gör, i ett litet minimalistiskt boende, men med möjlighet att vara nära hästarna och naturen. Jag har egentligen skapat precis det liv jag vill leva, minus jobbet. Det känns bra, även om jag såklart skulle vilja sluta jobba helt redan nu. ;-)

      Radera

Sjätte veckan avklarad - matutmaning 2024

Jaja, jag vet att jag är sen. Men jag orkade verkligen inte skriva nåt igår (och nästan inte idag heller), vilket tyder på att jag börjar bl...