Drömmen om Skåne

 Häromdagen satt jag i ett synnerligt tråkigt Teamsmöte. Det kan hända även den bäste och givetvis svävade jag iväg på egna sidor på internet. 

Rätt vad det var hamnade jag på hemnet och "råkade" söka på fritidshus i Skåne. Det mesta var ointressant, antingen kolonistugor där man behövde vara skriven i kommunen eller hus byggda på arrenderad mark. 

Men så dök det upp ett litet gulligt hus som jag blev alldeles betagen av. Det var litet men innehöll ändå allt jag behöver (indraget vatten tex) och var vinterbonat. 

Så givetvis gick jag totalt upp i spin och började drömma om Skåne igen. Min plan var att köpa huset och ha som fritidshus tills jag pensionerar mig och sen flytta dit på heltid. På så vis skulle jag hinna kosta på eventuella renoveringar om det fanns något sånt behov (inte vid första anblicken, men det brukar ju dyka upp).

2600 kr/månad skulle huset kosta med el, ränta och amorteringar. När lånet väl är nere på amorteringsfritt sjunker kostnaden till 1800 kr/månad. Typ. Vi drömmer lite nu, ok?

Helt perfekt tänkte jag. 

Sen bollade jag det hela med en vän och hon blev eld och lågor. Vilket alltid brukar vara ett varningstecken, för hon är typ motsatsen till Fru EB (eller ja, de är coola brudar bägge två, men jag tänker liksom den ekonomiska delen av bägge). 

Så då tänkte jag ett varv till. 2600 kr/månad blir 31200 kr varje år. Tänker vi att jag flyttar ned om tio år har jag lagt ut över 300 000 kr på ett hus jag kanske hinner vara i ett par veckor om året. Då tillkommer dessutom kostnaden för att ta sig dit. 

Om jag istället lägger de pengarna i en indexfond på i snitt 8 % ränta varje år blir det dessutom 468000 kr istället. Vilket blir den summa det här huset kostar att köpa, men utan att jag behöver blanda in någon bank. 

Jag skulle också kunna välja att ta hälften av pengarna (15000 kr) och lägga på en trevlig semester nere i Skåne varje år, då jag dessutom kan prova lite olika områden och se var jag egentligen vill bo. Om jag ens vill bo där nere i slutändan. 

Ja, det var lite måndagssvammel om hur man kan tänka kring framtida drömmar. Blir Anette dräktig kommer dock pengarna gå till den söta avkomman, så kanske är de här drömmarna bara väldigt onödigt tidsfördriv. Men det var roligt att spåna lite!

Har du någon dröm som du tror egentligen passar bäst som dröm och inte verklighet?

Vaccinerad

 Jahapp, då har jag fått min första spruta mot Covid-19. Det känns helt vansinnigt skönt, även om det inte ändrar så mycket i mitt liv just nu. 

Än så länge mår jag prima och jag hoppas verkligen att jag fortsätter må bra. 

Tydligen räknas jag som riskgrupp och när sköterskan som skulle vaccinera mig frågade vad jag hade för diagnos kunde jag inte säga. 

Astma? Men den är väl under kontroll, så länge jag är noga med medicinen (vilket jag såklart är, A-barn som jag är). 

Högt blodtryck? Nä, jag har aldrig haft högt blodtryck, bara tillfälligt när jag var sönderstressad. Visst fick jag medicin för det, men jag var tvungen att sluta eftersom jag fick såna problem med yrsel när jag inte var stressad längre. 

Fetma? Nja, tydligen ska gränsen gå vid 40 i BMI och trots att jag enligt en trevlig läkare för några år sedan fick epitetet "sjukligt fet" (då tänker jag inte precis på en person som springer tjejmilen (vilket jag gjorde ett par månader senare) utan snarare nån som behöver lyftkran för att lämna sängen), så har jag gissningsvis just nu ett BMI på 30-32. Jag väger mig inte längre, men jag har åtminstone ett normalt midjemått. 

Diabetes? Ja, det har jag säkert. Men något blodprov har jag inte tagit på ett par år (vår hälsovård på jobbet har slutat med sånt), så det finns inget i min journal om det.

Men eftersom jag tydligen räknas som riskgrupp, är jag väldigt glad över att jag isolerat mig så mycket som jag gjort. För jag visste inte att jag var riskgrupp. ;-)

Nu längtar jag tills det gått ett par veckor efter andra sprutan (slutet på juli) så jag kanske kan hälsa på någon vän. Eller åtminstone gå till frisören, mitt hår har blivit lite väl vilt senaste tiden...

Hur ser det ut för dig, har du blivit vaccinerad än eller åtminstone fått en tid för vaccinering?

Trevlig helg på er allihopa! <3

Ekonomisk bilkörning?

Utbildad som jag är på bilskola (pappa är inte så bra på att lära ut, mamma är livrädd) så har jag alltid kört ekonomiskt. Det innebär att jag planerar min körning till att bli så bränslesnål som möjligt; jag accelererar långsamt uppåt och jag motorbromsar nedåt. 

Men på senare tid har jag börjat ifrågasätta om det verkligen är ekonomisk bilkörning? För varenda bil jag haft sen jag fick mitt körkort har behövt byta bromsarna med viss regelbundenhet. Säg vart tredje till vart fjärde år. Ofta behövs bromsarna fram bytas ett år och bromsarna bak bytas året därpå. Så för mig känns det som att jag ständigt byter bromsarna och jag får hela tiden höra att jag "måste börja bromsa". 

Sagt och gjort, nu i våras när jag servade bilen blev jag informerad om att bromsarna fram var fina (de byttes i höstas), men att bromsarna bak inte skulle gå igenom nån besiktningen utan behövde bytas (tänker byta de i början av hösten för att sprida ut utgifterna lite) snart. Så sen dess har jag bromsat istället för att motorbromsat och försökt lära om när jag behöver börja bromsa för att komma in i lagom hastighet i tex rondeller. Det har gått bra, men jag har såklart märkt att bränsleförbrukningen ökat. 

Så hur tänker ni bilkunniga här? Är det mer ekonomiskt att aldrig bromsa eller är det mer ekonomiskt att slippa byta bromsarna hela tiden?

Fotbolls-EM

 Jag har inga intentioner att skriva mycket om fotbolls-EM, eftersom min blogg inte riktigt handlar om fotboll. Men jag vill ändå notera (mest för mig själv) hur oerhört roligt det ska bli med lite fotboll igen.

Jag tror inte jag nämnt det i bloggen tidigare, men jag tittar enbart på EM och VM när det gäller fotboll. Vilket gör att jag får ett uppdämt behov som får utlopp under några intensiva veckor vissa år. Jag ser verkligen ALLA matcher, även om vissa är roligare än andra. Det gör framförallt att jag får en ursäkt att ta det lugnt några veckor, vilket är väldigt välgörande för mitt psyke. 

Jag är däremot inte så himla inne på att göra analyser av matcher, gissa mig till vilka lag som går vidare etc. Så det här kanske blir enda uppdateringen om EM i bloggen. Med det sagt hoppas jag såklart att det ska gå bra för Sverige och vanligtvis brukar jag också heja på Spanien, Portugal och Tyskland, för de brukar visa bra fotboll. Men alla som spelar bra, underhållande fotboll förtjänar att komma till kvartsfinal. :-)

Är du som läser möjligtvis ett fotbollsfan?

Trigga köpreflexen

 För några veckor sedan åkte jag på en rejäl nit. Det hela började med att jag bestämt mig för att hiva ut mina trista orkidéer till förmån för andra krukväxter (jag har egentligen bara ett fönster där det funkar med blommor, så det är lite konkurrens om utrymmet) och råkade nämna det i kommentatorsfältet i Fru EB:s blogg. 

Jag fick då en kommentar från frun om att såklart köpa fejkblommor och en länk till en sida med fina orkidéer. Istället för att framhärda och hiva ut blommorna som inte längre gav mig nån glädje, så triggades min köpreflex igång och jag beställde några stänglar.

Direkt orderbekräftelsen kom (21 april) såg jag att det blivit fel (vilket jag såklart borde ha märkt redan innan pengarna drogs) och det på nåt vis smugit sig med en större, dyrare stängel förutom mina tre små. Så jag följde instruktionen och mailade tillbaka direkt att det blivit fel och att jag ville avboka hela beställningen istället. 

23 april får jag svar om att det tyvärr inte går att avboka, eftersom paketet redan gått iväg. Så då svarar jag att det måste finnas returrätt och hur gör jag då?

26 april undrar därför kundtjänst om jag redan fått paketet. Varvid jag svarar nej, men jag vill avboka beställningen och gjorde det direkt, men ni var för långsamma för att svara, så paketet hann gå iväg. 

27 april svarar då kundtjänst "Ja, det kan finnas förseningar i att svara [...] vi försöker svara så snabbt som möjligt, vilket tyvärr inte alltid lyckas". Men inget svar på min fråga om hur jag gör med retur. Jag mailar igen och upprepar min fråga, men förtydligar alternativen. Ska jag kanske inte ens hämta ut paketet utan bara låta det gå tillbaka?

Sen dess har jag inte hört nåt (mer än att paketet anlänt till utlämningsstället), trots att jag mailat igen 13 maj. 

Så... Som jag ser det har jag två alternativ. Antingen biter jag i det sura äpplet, hämtar ut paketet som innehåller saker jag inte vill ha, till blommor jag vill bli av med, vilket kommer att göra att jag förr eller senare slänger sakerna (jag har gett upp att skänka bort saker, det blir aldrig av) eller så låter jag paketet gå tillbaka och se om det får företaget att vakna. Oavsett känns pengarna förbrukade. 

Lärdom 1: Köp inte saker för att nån annan säger åt dig att göra det. 

Lärdom 2: Köp inte från sidor du inte handlat från tidigare utan att noga kolla regelverken. Detta företag (Floristik24) är tyskt och därmed gäller tysk lag. 

Det handlar förvisso bara om 317 kr, men det är min dumma köpreflex som mest gjort mig arg. 

Har du gjort ett dumt felköp nyligen? Så får jag lite tröst i att jag inte är ensam...

Hur tycker du att jag ska göra med paketet?

Milstolpar

 Avanza har en ny (eller, jag har precis upptäckt den) funktion där man får se olika milstolpar som man uppnått (eller snart kommer uppnå). Jag tyckte den var lite rolig, speciellt som jag är och nosar kring 2 miljoner nu (vilket dock egentligen inte stämmer, då jag har låst in pengar som ska till staten om ett år).

Det som dock fick mig att bli fascinerad var datumet för när jag uppnådde första milstolpen (10 000 kr). Hade någon frågat mig bara dagen innan, så skulle jag sagt att jag började spara 2017. Jag vet inte riktigt varifrån jag fått årtalet, men det känns som att jag sparat i fyra år. 

Men min första målstolpe uppnådde jag i juni 2015. Sen var det förvisso i september 2017 jag gick in med mitt förtida arv (som innan dess varit inlåst i fasträntekonto), men min medvetenhet kring sparande började redan för sex år sedan. Jag blir faktiskt lite stolt över mig själv. 

Det är också helt sjukt att jag varit avanza-miljonär i två års tid nu. Jag tyckte det var nyss jag blev det...

När började du inse att man faktiskt kunde spara långsiktigt (och alltså inte bara till nästa semester/resa/projekt)? 

Inställt besök

 Idag skulle jag egentligen vara på besök hos Fru Efficient Badass. Vi planerade redan i mitten på januari att vi skulle ses i början på maj. 

Jag skulle få se det stora gamla huset hon numera bor i, kanske kika på hönsen på behörigt avstånd (jag har lite trauma när det kommer till höns) och prata i det oändliga om helt vitt skilda ämnen. 

Ni som varit med på någon av träffarna med FIRE-folk vet precis vad jag pratar om (och suktar efter). Den där känslan av att man kan vara sig själv och prata om precis vad som helst, den andra personen är intresserad och nyfiken, just för att man har liknande mål men ändå på olika sätt. Känslan av öppenhet och enkelhet på något vis.

Herregud vad jag flummar iväg. Men jag saknar verkligen att prata med någon som vandrar på en liknande stig som jag gör. Dessutom skulle Fru EB trolla med min garderob och lyckas lirka ur mig precis vad för slags stil jag egentligen vill ha, så vi kunde köpa några "nya" plagg till mig (inklusive den där förbaskade vårjackan).

Ingen av oss trodde i januari att vi inte skulle vara vaccinerade eller att region uppsala skulle ha en rekommendation att undvika onödiga resor. Jag kan väl tycka att en resa för att träffa Fru EB är nödvändig, men jag förstår ju att ingen annan skulle anse det.

Så nu sitter jag här. Ovaccinerad framför en dator och tycker synd om mig själv. Jag försöker tänka att snart kan vi ses (och vi har skjutit på besöket till hösten) och då kommer det bli ännu roligare. Men det är svårt...

Har du någonting du fått ge upp på grund av den här dumma pandemin som aldrig tar slut?