Teknikstrul

Sorry, det var inte meningen att hamna i radioskugga igen. Men jobbet har haft lite krångel med Googles sidor (tror det var nån nitisk person på IT som stängde ned och sen ville det inte funka när det skulle återinföras), så jag har inte kommit åt mitt Googlekonto ett tag. Försökte mig på att kommentera anonymt på ett par bloggar som kompensation, men kommentarerna lyckades försvinna ut i cyberrymden också...

Men fördelen med detta är att jag har några inlägg på lager, som jag ska försöka skriva färdigt nu, så blir det förhoppningsvis några dagars inlägg, ifall allt kraschar igen.

Sen ska jag ta tag i att väcka upp min privata dator, har förträngt lösenordet på den, men det ska väl gå att fixa på nåt vis. ;-) Så slipper jag vara så beroende av jobbdatorn hela tiden.

Hoppas de som haft sportlov haft ett trevligt sådant och de som har sportlov denna eller kommande vecka har tid att vara ledig. Jag jobbar snällt på som kompensation, så kanske ingen märker att jag egentligen är överflödig på jobbet. ;-)

Avanzas nya Europafond

Jag antar att det inte undgått nån att Avanza lanserat en ny Europafond. Avgiften är imponerande 0,17 %. Jag har redan en europafond, men den har en avgift på 0,51 %.

Det här har fått mig att tänka. Och fundera. Och fundera lite till.

Jag känner att jag fortfarande spretar med mina innehav. Vissa fonder har jag bara kvar av gammal vana. Likaså har jag tre investmentbolag kvar, som jag inte vet vad jag ska göra med. Bland annat Latour har haft en lysande uppgång med 25 % för min del, vilket såklart gör att jag håller hårt i den ett tag till.

Eller borde jag inte?

Jag känner att jag har noll och ingen struktur i vad jag pysslar med längre. Jag matar in en massa pengar varje månad i en pengamaskin som glatt tuggar på, men jag har som ingen riktig tanke med det hela.

Kanske är det dags att göra en total översyn av mitt innehav? Ta en kväll och verkligen nörda ned mig i vad jag har och varför.

Hur många fonder anser du att man bör ha? Just nu uppgår mina till åtminstone åtta stycken. Jag har som sagt inte riktigt nån bra koll...

Jag gillar texttv!

När jag skrev om min medieskugga, fick jag många bra tips på hur jag skulle kunna insupa nyheter. Jag provade allihop, men den jag fastnade för var gamla, hederliga texttv. Den heter alltså SVT text egentligen.

Det är korta notiser om vad som hänt i Sverige och världen. Eftersom det inte finns så mycket utrymme, så blir ingen nyhet jobbig att läsa och det är enkelt att läsa rubriken och sen bestämma sig för om man ska läsa vidare eller klicka på nästa sida.

Jag har helt släppt behovet av bilder eller film och inte en enda gång har jag haft behovet av att läsa mer om en nyhet någon annanstans. Samtidigt känner jag att jag har bra koll på vad som händer i världen och det är inte många minuter som går åt varje morgon för att scrolla igenom nyhetsflödet.

Så stort tack till P som tipsade mig om Svt text på nätet!

Viktminskning á la FIRE

De som träffat mig vet att jag är modell större. Så pass att jag inte ens vill vara med på foton när vi haft sammankomster. Jag känner mig lite såhär ihop med alla smala löparentusiaster.

Så vid årsskiftet tog jag tag i mitt ätande. Eftersom jag är anorektiker är det ett ganska försiktigt förändringsarbete, inget får vara förbjudet och jag måste hela tiden undvika att känna mig duktig när jag låter bli att äta. Så i stora drag handlar det om att äta regelbundet och försöka ha näringsrik mat på tallriken, vilket för mig ofta blir att jag behöver planera mitt ätande minutiöst.

Något som verkligen gett effekt, och är FIRE-kompatibelt, är att jag börjat med lördagsgodis. Det fungerar som så att jag får köpa onyttigheter (alltså inte bara godis, utan även glass, snacks, dricka etc, allt som inte finns med i matpyramiden) en gång/vecka och det jag köper får kosta max 20 kr per gång.

Jag kan välja att äta upp det jag köpte direkt eller så kan jag ransonera ut det under en hel vecka. Tex har Lidl väldigt billig och god choklad, där en bit gör mig mycket mer nöjd än tex en bit av Marabous choklad. Tips till chokladälskaren (om jag bara kom ihåg märket).

Inte nog med att jag minskat mitt intag av tomma kalorier drastiskt, jag sparar hiskeliga mängder pengar på att inte köpa nåt varenda gång jag blir sugen. Win Win helt enkelt!

Själv viktminskningen har jag ingen aning om hur den går, eftersom jag undviker att väga mig. Däremot mäter jag midjemåttet varje vecka och på en månad har jag gått ned 3 cm, så det känns väldigt bra!

Hur går det med dina nyårslöften?

Charterresor

Det blev lite tyst i bloggen ett tag. Det var inte min avsikt, men tiden sprang iväg för mig och vips var jag utomlands och därmed datorlös.

Jag vet att det i FIRE-kretsar anses totalt hjärndött att åka på charterresor. Men jag är som vanligt motvalls och älskar det. Jag försöker motstå, men likt förbaskat trillar jag dit varje år. Det jag behöver är inte så mycket "åka iväg" utan jag behöver ljuset och värmen när det är kallt och mörkt härhemma. Jag behöver lyxen i att inte behöva laga mat, utan bara kunna sätta sig vid dukat bord.

Men när jag ändå åker iväg, så märker jag att jag kan koppla av helt och vila upp mig. Jag önskar att jag kunde göra det genom att vara ledig på hemmaplan, men jag har insett att så funkar jag inte. Däremot blir jag rastlös efter 6-7 dagar, så längre än så är jag inte borta.

Det är inte billigt att resa iväg, men jag tänker att det är att investera i mitt psykiska välmående. Nu är jag hemma igen och känner mig piggare än piggast. Inser att såhär pigg har jag inte känt mig sen... I somras när jag precis hade flyttat till nya stället och kände att jag kunde andas på riktigt igen. Då var det också varmt och soligt, så jag vet att det påverkar mig väldigt mycket.

Jag ska börja promenera på lunchen tror jag, så jag får i mig lite mer dagsljus varje dag. Annars blir det lätt att jag bara är ute på helgen och de dagar jag jobbar hemifrån.

Har du nåt behov som inte är "fire-kompatibelt" men som du behöver för att må bra?

Gradvis fri

Jag börjar mer och mer längta efter frihet nu. Inte om 7-12 år. Utan nu. Jag kan såklart gå ned till 80 % arbetstid redan nu, men biter jag ihop och väntar tills jag har 1,5 miljoner sparat så kan jag gå ned till 60 % istället. Det lockar på nåt sätt mer, än att minska arbetstiden redan nu. Det kan såklart hänga ihop med att jag kan jobba hemifrån en del, vilket är mer fritt än att sitta på kontoret varenda dag.

Bara för några dagar sedan postade Fru EB ett inlägg om precis samma sak. Det kändes väldigt tilltalande att läsa och klura lite på hur det skulle bli ifall jag gjorde delvis exit istället för fullständig.

Jag tänker att jag skulle jobba tisdagar, onsdagar och torsdagar. Dvs ta en riktigt härlig långhelg. Eftersom jag aldrig varit helt ledig längre än fem veckor (det var fö 2011 men i år är det dags igen) vet jag egentligen inte hur jag skulle må av att vara ledig "för alltid". Kanske blir jag tokig och börjar söka jobb igen och det är ju lite onödigt när jag har ett riktigt trevligt jobb redan. Det är första gången i mitt arbetsliv där jag har ett jobb som både känns roligt och arbetsgivaren ser positivt på mina små "egenheter". Såna jobb är inte alltid lätta att hitta.

Med 60 % jobb får jag dessutom in lite mer till pensionen än om jag skulle sluta helt. Likaså får jag ta del av jobbets förmåner, tex friskvårdsbidrag.

Eftersom jag är lite (mycket...) eremit av mig så misstänker jag att jag lätt skulle kunna sitta hemma i flera veckor utan att träffa andra människor. Det märkte jag redan under julledigheten, vissa dagar pratade jag inte med en enda människa, trots att jag var i stallet varje dag (lyckades pricka in när ingen annan var där några gånger) och det var kanske inte det bästa för min sociala sida (som smyger fram ibland när jag är ensam).

Med tre dagars jobb i veckan blir det precis lagom med jobbiga kollegor och uttråkande möten, så jag sen kan njuta av mina fyra dagar ledigt.

Vad säger ni läsare? Skulle ni klara av att vara ledig "för alltid" eller skulle det sluta med att nån av era hobbies blev ett jobb istället?

Mobilfri

För några veckor sedan blev jag av med min mobil. Inte så att jag tappade bort den eller blev bestulen, nä den slutade helt enkelt att ladda. Så jag lämnade in den på koll (och ev lagning) och av nån anledning hamnade den i "glöm bort kunden"-högen. Eftersom jag knappt använder mobilen längre så saknade jag den inte förrän en person skulle köpa en grej av mig och ville swisha. Oups, det funkar ju inte så bra utan mobil. Vi löste det med att hen swishade och jag kollade i efterhand att jag fått in pengarna på mitt konto. Bra där. Men jag blev påmind om att mobilen varit borta en vecka, så jag ringde företaget som bad om ursäkt och genast skulle kolla på min mobil.

Några dagar senare fick jag ett dystert svar att de fel som var (nånting med batteriet också) var dyrare att laga än att köpa en ny (begagnad) mobil. Så det fick bli en beställning av en ny mobil och för en vecka sen fick jag den.

Apple är ju smidiga på så vis att det är enkelt att starta upp en ny mobil och få den att vara exakt likadan som den gamla. Så jag kände mig nöjd med mobilen direkt. Men ändå fascinerad över att jag knappt märkt av att jag varit utan mobil i två veckor.

Det jag däremot märkte av (efteråt) var alla som missat att jag var utan mobil och hade ringt och sms:at till mig. Mest från företag och såklart biblioteket, men jag blev lite glad över att känna mig populär i några minuter. Nu är allt som vanligt igen och det är bara messenger jag använder flitigt. ;-)

Ska väl erkänna att jag hade jobbmobilen ifall nån behövde nå mig i nödfall (gamla föräldrar och såklart kan nåt hända hästarna), men den ringde det på en enda gång under de här veckorna.

Skulle du klara dig utan mobil i två veckor?