fredag 13 november 2026

Jag har blivit rik?!

Okej, det var kanske lite väl tillspetsad rubrik för att få hit läsare. Men hur ska man annars göra när det egentligen handlar om pension. Tråkigt ju... ;)

Det här inlägget har jag ruvat på ett tag. Mest för att det känts som skryt eller kanske mer att jag tillhör det gäng som inte riktigt vågar hoppas på pensionspengar den dagen det är dags. Men tänk om?

2023 gjorde jag en ordentlig genomgång kring hur mycket pengar jag behövde ha sparat med följande parameter. 

1) Jag hade utgifter på 30 000 kr/månad fram tills jag fyllde 70 år, då minskade de till 25 000 kr/månad.

2) Jag levde tills jag var 81 år. Mest baserat på att efter det verkar livet (om jag ser till de släktingar som levt så länge) mest handla om att se på tv. 

3) Jag räknar in uppskattad pension från minpension.se i ekvationen.

Enligt detta skulle jag behöva 3,5 miljoner sparat om jag slutade jobba vid 55 års ålder, men började ta ut pension vid 65 års ålder. Prognosen för pensionen var 16 100 kr före skatt vid 65 års ålder och 17 800 kr från 68 års ålder och livet ut. 

För ett par månader sen tänkte jag att jag skulle kika på hur det såg ut nu, det har ändå gått tre år. Bra att veta i detta är att jag inte haft någon tjänstepension (eller väldigt låg sådan) under de första tolv åren av mitt arbetsliv. Det är först 2019 som jag började tjäna bra med pengar och därmed också få bra tjänstepension.

Nu låg prognosen för pensionen plötsligt på 20 900 kr före skatt vid 65 års ålder och 20 400 kr från 68 års ålder och livet ut. Samma uträkning som ovan gjorde att 3,3 miljoner räcker.

Eftersom jag räknar med ett arv så småningom, så är egentligen pengarna redan uppnådda. Samtidigt vet man aldrig vad som händer i framtiden och jag börjar mer och mer se de pengar jag redan sparat ihop mer som ett frihetskapital än som ren FIRE. Lite som Ibland gör man rätt skriver så utmärkt här. 

I skrivande stund är det börsras, så jag har inte kollat på portföljen på ett tag. Men sist jag kollade hade jag 2 miljoner ganska precis, vilket stämmer väl med förlusten jag gjorde på lägenheten. Det är en bit kvar till All time high (2,3 miljoner) men jag har ingen brådska dit. Jobbet är fortfarande tillräckligt okej för att jag ska vilja jobba kvar där. Jag älskar mitt boende och min fritid (dvs hästarna). Så allt får rulla på ett tag till. 

måndag 19 oktober 2026

Sålt lägenheten

Ja, till slut så blev lägenheten såld. Utan möbler men med en sänkt prislapp. Jag är lättad för nu kan jag äntligen njuta av min nya lägenhet. 

Jag går med rejäl förlust, men tänker att köpet av både förra och nuvarande lägenhet aldrig handlade om att tjäna pengar. Utan om att hitta en plats där jag kan vara ifred och känna mig trygg. 

Det enda jag oroar mig för nu när det gäller boendet, är att jag om några år kommer känna mig rastlös och tycka att det är för lite utrymme. För även om det största skälet till att jag sålde lägenheten var för att det inte var hållbart med parkeringsplatserna, så började den även kännas för liten. 

Nya lägenheten är större, men jag har redan lyckats fylla bokhyllorna med böcker och köksbordet med pysselgrejer. Planen är att köpa ett eget skrivbord för allt pyssel, men det har inte blivit av än. Jag märker hur det större utrymmet gör att jag breder ut mig på ett helt nytt sätt. Jag begriper inte riktigt hur jag kan komma med de saker jag hade i förra lägenheten och ändå få det att se ut som att jag bodde på precis samma yta igen. Som om boendet inte alls blivit större. Okej, jag har köpt en soffa och några bokhyllor, men ändå... Borde jag inte märka av det större boendet mer?

Men jag trivs så vansinnigt bra här så jag låter det bero så länge. Ekonomin är fortfarande väldigt trasslig, men snart är allt kring försäljningen avklarad (tillträde om några dagar) och då hoppas jag få ordning på alla utgifter snart igen. 

Hästarna har landat efter flytt (jag har väl också det, mer eller mindre) och nu hoppas jag att det får bli en lugn vinter och kanske ett lugnt 2027? Det var så länge sen jag hade ett lugnt år, så det hade varit trevligt. 

Vad njuter ni av i höstmörkret?

söndag 11 oktober 2026

Vila i frid Jan

Jag fick besked igår om att Jan Bolmeson hastigt gått bort. Det är alltid en konstig känsla när en person som påverkat en väldigt mycket lämnar jordelivet. Kanske ännu mer när den personen inte ens vet om att man existerar eller för den delen påverkat ens liv.

Ibland glömmer man bort hur allt började. Jag brukar säga att jag hittade Fru EB och blev frälst. Men det började faktiskt med en diskussion på ett forum om att gå i pension i förtid. I den diskussionen fanns en länk till Rika tillsammans. Jag gick in, började läsa och ja, resten är historia.

Tyvärr finns just den länken inte kvar längre (den hette Betala dig själv först), men jag kan citera mig själv från ett av mina allra första inlägg.

"Rika Tillsammans lärde mig att om jag betalar mig själv en del pengar först (tex 10 % av lönen rakt in i ISK) , så sparar jag lättare undan pengar. Tidigare hade jag systemet att om det blev nåt över en månad, så hamnade de pengarna på ett sparkonto. Kruxet med det systemet är att man (iaf jag) ofta handlar lite onödiga saker eftersom det fortfarande finns pengar kvar i slutet på månaden. När spardelen redan hamnat på ISK så kunde jag med gott samvete handla upp de pengar som fanns kvar efter att räkningarna var betalda, eller så var jag extra duktig och lät även de pengarna gå in i ISK. Men det var en process att ändra tankesättet!"

Detta blev startskotten till mitt sparande. Idag ser livet helt annorlunda ut, med utgifter som överstiger inkomsterna. Men tack vare Jan Bolmeson har jag nu 2 miljoner sparat och kan använda avkastningen till de höjda utgifterna. 

Mina tankar går till Jans familj med hopp om att det mitt i denna fruktansvärda tragedi ändå ska finnas glädjen i hur många människor Jan hjälpte, även såna som mig som aldrig ens mailat med honom. 

Tack för allt Jan!

torsdag 3 september 2026

Bruttan rapporterar

När jag blir kallad Bruttan för första gången på trettio år, så får jag väl lyssna på kommentaren och helt enkelt uppdatera lite. ;)

Det händer massor och ingenting här. Massor för att hästarna precis flyttat till nytt ställe, som väl känns lite sådär men det finns verkligen inga bra stall i Uppsala längre. Så jag har kompromissat lite med sånt jag inte vill kompromissa med och är iaf glad att jag kan behålla bägge hästarna fortfarande. Däremot får jag nalla från besparingarna för att ha råd med nya stallhyran, men så får det vara. Jag har ju upplevt det tidigare också och den gången löste det sig också. Så jag försöker ha lite förtröstan helt enkelt.

Med lägenhetsförsäljningen händer det dock ingenting. Mäklaren har gått från hetsig till nån slags seg snigel som inte ens vill ha visningar. Hen förstår inte alls varför ingen vill köpa lägenheten och redan efter några visningar började hen prata om att det var bättre att hyra ut. Jag känner mig mest uppgiven men försöker att tänka att snart dyker rätt köpare upp.

Nya lägenheten är fö ljuvlig. Jag har precis i dagarna flyttat dit alla möbler (mäklaren fick total panik för man kan tydligen inte sälja en tom lägenhet) och sovit första natten. Jag är lycklig, men kan inte riktigt njuta av lägenheten förrän den gamla är såld. Försöker ändå känna tacksamhet över att jag har pengar så jag kan stå med dubbla boenden i sisådär 23 år. Nån gång ska väl en köpare dyka upp…

Innan nån säger att hyra ut är toppen, så vill jag svara att jag gjorde det med huset jag hade förut och den stressen det innebar vill jag aldrig uppleva igen. Bara en sån ”enkel” sak som att om hyresgästen har sönder tvättmaskinen så måste jag köpa en ny. Nä tack, då får den hellre stå tom.

Sådär, då har Bruttan rapporterat lite och kan återgå till att gömma sig i sovrummet. 

torsdag 6 augusti 2026

Testamente

Vi diskuterade tjänstepension på jobbet häromveckan. Jag tyckte jag hade hyfsad koll, men det visade sig att en kollega var ännu mer insatt än mig. Hen hävdade att det, trots att jag satt nej på alla val kring efterlevnadsskydd, ändå fanns pengar för mina släktingar att få. Så vi loggade in tillsammans på min sida för att kika. Det visade sig att det fanns en livförsäkring på drygt 350 000 kr som (om jag inte gjorde nån ändring) skulle gå till mina syskon. Hell no!

Så jag fyllde i en fin liten blankett med det krångliga namnet ”Särskilt förmånstagarförordnande för Tjänstegrupplivförsäkring”. Valde ut några personer jag tyckte förtjänade en liten slant ifall jag skulle dö före pensionering. Nu hoppas jag ju kunna sluta lite tidigare än 69 år, men man vet som sagt aldrig vad som händer här i livet. Lex släkting 1, 2 och 3 som dött vid 54-61 år.

När jag ändå var igång så knåpade jag ihop ett nytt testamente också. Valde ut ett par organisationer som jag tycker gör ett bra jobb och förtjänar några miljoner (vem vet hur mycket jag hunnit spara när jag dör?). Sen skrev jag även med en instruktion kring vad som ska göras med hästarna vid min död. Tror det är bra att ha med det, men jag var noga med att inte skriva hästarnas namn, utan generalisera så det fungerar även den dag Celine inte finns längre. Eller för den delen om nåt skulle hända Erik. Man vet som sagt ingenting förutom att vi alla ska dö nån gång.

Nu ska jag bara ta tag i vita arkivet också. För att citera en favorit från barndomen ”Bränn, bränn, bränn!” för det finns ingen som vill ha en grav att sköta efter mig i alla fall. Men minneslunden i Berthåga är väldigt fin och likaså gamla kyrkogården. 

onsdag 17 juni 2026

Trist om hästarna

Hästarna förtjänar ett eget inlägg också. Inte för att så mycket har hänt med dem, men för att mycket kommer hända med stallet de står i. Jag har för mig jag nämnde för ett tag sen om generationsskiftet och nu när den yngre familjen tagit över har även förändringarna börjat bli synliga. Tyvärr är det till det sämre. De har bestämt sig för att de inte är särskilt intresserade av att driva hästverksamhet (det var föräldragenerationen som red och hade häst). Men eftersom det funnits hästar väldigt länge på gården så kompromissar de nu och gör om alla rutiner.

Jag vet inte om förhoppningen är att de inackorderade ska tröttna och självmant flytta, men de har iaf lyckats med det. Från att tidigare varit ett ställe där stallägaren skötte det mesta och vi inackorderingar betalade därefter, så har det nu (utan nån hyresminskning, för det ska ske oklara ”förbättringar” som ska motivera samma hyra) ändrats så alla inackorderingar ska sköta om mer eller mindre allt kring hästarna. Det här träder i kraft 1 augusti, så alla som inte vill betala drygt 4500 kr för att fodra fyra gånger per dag, ta in och ut en massa hästar till olika hagar och göra diverse kringarbete (vi ska tydligen städa gården varje vecka?!) kommer ha flyttat innan dess. Givetvis fungerar det också så att ju färre som är kvar i stallet, desto fler pass får man ta (så om vi leker med tanken att vi blir fyra hästar kvar i stallet, så har man ett stallpass/dag varje veckodag. Jag med två hästar får alltså antingen morgonfodra, släppa ut och lunchfodra varje dag eller ta in, middagsfodra och kvällsfodra varje dag. Vilket gör att jag behöver vara i stallet från 6-11 eller 16-21 vareviga dag). Som ni förstår är det inte hållbart och jag letar efter alternativ. Vilket känns skit och är så stressande, men sånt är livet som inackordering. 

söndag 14 juni 2026

Lite om pengar framöver

Man får ändå säga att jag haft lite tur nu när jag snart står med två boenden. Min banktjänsteman tyckte det var så jobbigt att hantera kontant betalning att han fixade ytterligare ett bolån utan problem. Eftersom bägge lägenheterna är rätt billiga, så är det helt enkelt inga problem från bankens sida med att jag har två boenden. När banktjänstemannen dessutom fick nys om att jag kunde betala lägenheten kontant, så fick jag ett halvårs räntefritt bolån mot att jag investerade en miljon på banken. Ja tack sa jag och flyttade dit pengarna. Givetvis valde jag ut två fonder med lägsta avgiften (LF Global Index och Storebrand Europa A SEK) som bägge tuffat på så snällt efter att jag satt in pengarna. Banktjänstemannen muttrade lite kring att jag valt fonder själv, men vad ska han göra? Bra kvinna reder sig själv.

LF erbjöd mig även ett halvårs hemförsäkring gratis med möjlighet att förlänga (vilket jag kommer göra, vill fortsätta vara guldkund) på den nya lägenheten. Så i ett halvår har jag ”bara” extra kostnader i form av månadsavgift, amortering och el. Vilket jag tycker är hanterbart som det känns just nu (dvs innan utgifterna har börjat ticka på) men jag får se några månader efter tillträde hur det känns i verkligheten. 

Jag har blivit rik?!

Okej, det var kanske lite väl tillspetsad rubrik för att få hit läsare. Men hur ska man annars göra när det egentligen handlar om pension. T...