Vårhetsen

Jag vet inte om det enbart är på mitt jobb, men här infinner sig nån slags konstig stämning från april och framåt. Jag kallar den för vårhetsen, för att ALLT ska hinnas klart innan sommarsemestern och detta kombineras med att det är massor med korthelger (ok, egentligen är det ju bara påsk och kristi himmelsfärd, men på nåt vis så dras även sista april och midsommar in i tänket) så inget verkar bli gjort.

I år hade jag och min chef en plan för att det inte skulle bli som tidigare år (jag har dessutom en arbetsuppgift som ökar med sisådär 50 % i tid på vårkanten) men den planen sprack. Rejält.

De senaste månaderna har varit överjävliga. Sådär så jag på slutet slutat somna i vettig tid och sen när gryningsklockan börjar ljusa upp rummet försöker jag hitta tusen olika (där och då väldigt logiska) ursäkter för att inte kliva ur sängen.

Varningsklockorna för en person som tidigare varit utbränd har klingat väldigt högt. Såklart blir det ännu värre när oron både för nära anhöriga (som är högriskgrupp för covid-19) och Anette gnager i mig.

Sen kände jag att det fanns för många projekt som "krävde" min uppmärksamhet hemma också och istället för att ta tag i sakerna en och en, fick de bli liggande på hög och stjäla ännu mer energi. Dumt, dumt.

Slutligen hade jag rejält dåligt samvete för bloggen och försökte döva det genom att åtminstone skriva nån gång ibland i kommentarerna på andra bloggar.

Men... Så blev Anette frisk och i samma veva fick jag Hannas söta kommentar och beslöt mig för att TA TAG i situationen.

Jag gjorde en ny plan med chefen kring mina arbetsuppgifter, helt enkelt en turlista på vad som ska göras först, vad som ska göras därefter och vad för saker som faktiskt inte hinns med just nu, men som får stå med på listan för att jag inte ska bli stressad av att jag ska glömma nåt. Sen vet jag, från tidigare år, att så fort alla andra går på semester, så avstannar nästan alla inkommande arbetsuppgifter och jag kan jobba ikapp mig. Så det löser sig.

Covid-19 kan jag inte göra nåt åt, men däremot alla projekten hemmavid. Jag packade därför helt sonika ned mina saker (som ska säljas) i en större kartong och ställde ut i stallet istället. Så jag slipper se "skiten" innan allt är sålt. Sen hivade jag ut den trista möbel som stört mig hela tiden jag bott i lägenheten och gav mitt sovrum mer luft. Vilken skillnad!

Som ännu en åtgärd, men egentligen beroende på att en vän kom på besök, så blev det storstädning av hela lägenheten. Sedan dess har jag stenhårt hållit mig till mitt städschema (den enda ändring jag gjort är att jag lagt till dammsugning på tisdagar, för jag drar in för mycket grus vissa tider på året) och det har gjort att jag alltid kommer in till ett välstädat hem, vilket gjort under för välbefinnandet.

Mina projekt är nu tydligt uppdelade, så jag, precis som med jobbet, har en prioriteringsordning. Däremot har jag undvikit att skriva upp tidsgränser, eftersom de här projekten i mångt och mycket behöver få ta den tid de tar.

Slutligen har jag börjat läsa en av mina favoritböcker; Konsten att njuta av livet av Olof Röhlander. När jag är klar med den (behöver dock läsa den två gånger och grubbla lite djupare omgång två), så ska jag läsa igenom Från frustration till Flow med lean@home av Eva Jarlsdotter. Alla tips jag kan få för att underlätta livet är så värt det.

Haha, märks det att jag har lite skrivklåda. ;-) Jag är så glad att vara tillbaka och blogga, men lovar som vanligt inte att det finns nåt slags mönster i mitt skrivande, det kommer inlägg när det funkar helt enkelt.

Två jobbdagar kvar till helgen!!!

Har ni andra slutspurten inför semestern eller har ni semester senare i år?