Jag vet inte riktigt hur tillgången till dator och internet kommer se ut de närmaste dagarna. Eftersom jag har lite dåligt med inspiration har jag inte skrivit mer än ett inlägg i förväg heller, så det finns en risk att jag inte skriver några dagar framöver. För nu är det dags för flytt. Som jag längtat och väntat! Packat och städat. Förberett och planerat vad som ska flyttas när.
Jag vill att mitt nya liv på min nya plats ska börja nu. Orkar inte vänta längre, för jag har en känsla av att det kommer bli så mycket bättre (om än dyrare) än hur jag haft det hittills.
Så jag hoppas ni läsare står ut med att det kanske blir lite tyst några dagar. Ni får tänka lite på mig och komma med små peppande kommentarer ifall ni har tid över. Annars får jag hoppas att vi ses på onsdag!
fredag 31 maj 2019
torsdag 30 maj 2019
Dubbelhänt
Fun fact om mig: Jag är dubbelhänt. Eller ambidexter som en läkare sa när jag nämnde det i förbifarten. Jag är inte född ambidexter, utan jag har tränat upp det genom åren.
Det hela började när jag fick börja rida som åttaåring. Då fick vi stränga order om att den hand som är närmast hästens huvud, är den hand som man ska ha borsten i. Dvs på vänster sida av hästen använder man vänster hand att borsta med och på höger sida använder man höger hand att borsta med. Jag var väldigt noga med det, vilket resulterade i att jag snart kunde borsta lika bra oavsett hand.
På högstadiet lärde jag mig skriva på tangentbord utan att titta på tangenterna (alltså tekniken som kallas touchmetoden, där varje finger ansvarar för 3 bokstäver, förutom pekfingrarna som ansvarar för 6 bokstäver och tummarna som endast gör mellanslag), vilket gjorde att jag blev lika smidig i bägge händernas fingrar (ok pianospelande hjälpte också till). Det är fö det allra bästa jag lärde mig i skolan, det har underlättat enormt alla de år jag arbetat, eftersom jag nästan alltid arbetat med någonting administrativt.
Sen på universitet så upptäckte jag att jag kunde koncentrera mig bättre på vad föreläsaren sa, om jag samtidigt antecknade nyckelord med vänster hand. Från början var det ingen vacker syn, men ju mer jag tränade, desto bättre blev det. Nu skriver jag snabbt och slarvigt med höger hand och långsamt och vackert (nåja) med vänster hand. Rätt så roligt att kunna!
Häromdagen när jag skulle mortla en påse mandelbiskvier, så växlade jag hand som mortlade helt utan att tänka efter. Så istället för att bli helt slut i högerarmen, så fick jag lite lagom träning i bägge armarna. Himla bra!
Har du nån oväntad förmåga som du själv kanske tar förgivet numera, men som personer i din omgivning blir fascinerad av när du råkar visa/nämna den?
Det hela började när jag fick börja rida som åttaåring. Då fick vi stränga order om att den hand som är närmast hästens huvud, är den hand som man ska ha borsten i. Dvs på vänster sida av hästen använder man vänster hand att borsta med och på höger sida använder man höger hand att borsta med. Jag var väldigt noga med det, vilket resulterade i att jag snart kunde borsta lika bra oavsett hand.
På högstadiet lärde jag mig skriva på tangentbord utan att titta på tangenterna (alltså tekniken som kallas touchmetoden, där varje finger ansvarar för 3 bokstäver, förutom pekfingrarna som ansvarar för 6 bokstäver och tummarna som endast gör mellanslag), vilket gjorde att jag blev lika smidig i bägge händernas fingrar (ok pianospelande hjälpte också till). Det är fö det allra bästa jag lärde mig i skolan, det har underlättat enormt alla de år jag arbetat, eftersom jag nästan alltid arbetat med någonting administrativt.
Sen på universitet så upptäckte jag att jag kunde koncentrera mig bättre på vad föreläsaren sa, om jag samtidigt antecknade nyckelord med vänster hand. Från början var det ingen vacker syn, men ju mer jag tränade, desto bättre blev det. Nu skriver jag snabbt och slarvigt med höger hand och långsamt och vackert (nåja) med vänster hand. Rätt så roligt att kunna!
Häromdagen när jag skulle mortla en påse mandelbiskvier, så växlade jag hand som mortlade helt utan att tänka efter. Så istället för att bli helt slut i högerarmen, så fick jag lite lagom träning i bägge armarna. Himla bra!
Har du nån oväntad förmåga som du själv kanske tar förgivet numera, men som personer i din omgivning blir fascinerad av när du råkar visa/nämna den?
onsdag 29 maj 2019
Blåbärscheesecake
Idag firar vi att jag blivit anställd på riktigt. Det var ju ett tag sen det blev klart, men pga en massa möten (...) så var det först idag de flesta i arbetsgruppen kunde vara med.
Jag bjuder på en mumsig fryst blåbärscheesecake, som tar lite tid att göra (ffa krossa mandelbiskvierna), men som i gengäld går att göra långt i förväg.
Eftersom jag inte kan ta med mig den till Camp FI, så tänkte jag att jag "bjuder" på den här istället!
Ingredienser:
150 g mandelbiskvier (dvs en påse)
50 g smör
200 g philadelpiaost
1 dl florsocker
3 dl grädde
2 dl blåbärssylt
Krossa mandelbiskvierna i en mortel. Ta inte för många i morteln åt gången, då flyger det smulor överallt... Smält smöret i en kastrull och blanda i smulorna. Tryck ut i en form med avtagbar kant och låt stelna i kylen.
Vispa grädden i en bunke. Blanda försiktigt ihop philadelpiaost och florsocker i en annan bunke. Blanda sedan ned grädden i ostmassan. Klicka ned blåbärssylten lite slarvigt (så det blir lite mönster av ljusare och mörkare lila). Bred ut över biskvibotten och låt stå i frysen minst fyra timmar.
Ta fram några minuter innan servering, ät och njut!
Jag bjuder på en mumsig fryst blåbärscheesecake, som tar lite tid att göra (ffa krossa mandelbiskvierna), men som i gengäld går att göra långt i förväg.
Eftersom jag inte kan ta med mig den till Camp FI, så tänkte jag att jag "bjuder" på den här istället!
Ingredienser:
150 g mandelbiskvier (dvs en påse)
50 g smör
200 g philadelpiaost
1 dl florsocker
3 dl grädde
2 dl blåbärssylt
Krossa mandelbiskvierna i en mortel. Ta inte för många i morteln åt gången, då flyger det smulor överallt... Smält smöret i en kastrull och blanda i smulorna. Tryck ut i en form med avtagbar kant och låt stelna i kylen.
Vispa grädden i en bunke. Blanda försiktigt ihop philadelpiaost och florsocker i en annan bunke. Blanda sedan ned grädden i ostmassan. Klicka ned blåbärssylten lite slarvigt (så det blir lite mönster av ljusare och mörkare lila). Bred ut över biskvibotten och låt stå i frysen minst fyra timmar.
Ta fram några minuter innan servering, ät och njut!
tisdag 28 maj 2019
Efter att FIRE är uppnått
"Tänk så skönt det kommer att bli den dagen du nått ditt sparmål. Då du kan börja leva normalt igen."
Jag var lite okoncentrerad på kompisens kommentar eftersom jag höll på att kolla inköpslistan i mobilen, så jag svarade med ett automatiskt "mhm".
Men sen sjönk det in vad hen sagt och jag fick ta en liten stund till att förklara för hen hur min filosofi ser ut. Jag tycker inte att jag gör några uppoffringar med mitt sparande mot FIRE. Jag lever det liv jag vill leva nu. Samtidigt som jag sparar undan en del pengar (en vanlig månad är min sparkvot 12 %).
Visst, jag kör en gammal bil som, när den inte håller ihop längre, kommer att ersättas med en annan gammal bil (förmodligen 03:a eller 05:a). Jag flyttar snart in på en gård där jag kommer hyra en liten stuga på 27 kvm. Jag köper sällan kläder och när jag gör det är det oftast på Kappahl. Jag köper varken smink, parfym eller alkohol.
Men samtidigt lever jag ett liv där jag har tre (!) hästar som kostar pengar i form av uppstallning, foder, hovslagare, veterinär, utrustning, träningsavgifter och lite annat smått och gott. Jag har vänner som med längtansfull röst säger "Åh, jag skulle så gärna rida igen, men jag hinner inte just nu." (pga viktigt jobb med lång titel).
Jag har valt att lägga de resurser jag har i form av tid och pengar, på det jag tycker är viktigast. Visst skulle jag kunna gå ned till halvtid om jag inte hade någon häst, men vad skulle jag lägga min tid på då?
Men den dagen jag nått finansiell frihet, den dag då jag kan säga hejdå till jobbet helt och hållet, så kommer jag ändå fortsätta handla på Willys. Jag kommer fortsätta anpassa min mat utifrån extrapriserna. Jag kommer att tänka igenom varje inköp riktigt ordentligt innan jag tar beslut att köpa en pryl.
Nä, jag lever kanske inte normalt idag. Men jag kommer inte att leva mer normalt när jag är ekonomiskt fri heller. Jag kommer att leva det liv jag vill leva. Enda skillnaden är att jag då kan leva det fullt ut och inte bara på kvällar, helger och ledigheter som det är just nu.
Lever du normalt eller lever du det liv du vill leva även i framtiden?
Jag var lite okoncentrerad på kompisens kommentar eftersom jag höll på att kolla inköpslistan i mobilen, så jag svarade med ett automatiskt "mhm".
Men sen sjönk det in vad hen sagt och jag fick ta en liten stund till att förklara för hen hur min filosofi ser ut. Jag tycker inte att jag gör några uppoffringar med mitt sparande mot FIRE. Jag lever det liv jag vill leva nu. Samtidigt som jag sparar undan en del pengar (en vanlig månad är min sparkvot 12 %).
Visst, jag kör en gammal bil som, när den inte håller ihop längre, kommer att ersättas med en annan gammal bil (förmodligen 03:a eller 05:a). Jag flyttar snart in på en gård där jag kommer hyra en liten stuga på 27 kvm. Jag köper sällan kläder och när jag gör det är det oftast på Kappahl. Jag köper varken smink, parfym eller alkohol.
Men samtidigt lever jag ett liv där jag har tre (!) hästar som kostar pengar i form av uppstallning, foder, hovslagare, veterinär, utrustning, träningsavgifter och lite annat smått och gott. Jag har vänner som med längtansfull röst säger "Åh, jag skulle så gärna rida igen, men jag hinner inte just nu." (pga viktigt jobb med lång titel).
Jag har valt att lägga de resurser jag har i form av tid och pengar, på det jag tycker är viktigast. Visst skulle jag kunna gå ned till halvtid om jag inte hade någon häst, men vad skulle jag lägga min tid på då?
Men den dagen jag nått finansiell frihet, den dag då jag kan säga hejdå till jobbet helt och hållet, så kommer jag ändå fortsätta handla på Willys. Jag kommer fortsätta anpassa min mat utifrån extrapriserna. Jag kommer att tänka igenom varje inköp riktigt ordentligt innan jag tar beslut att köpa en pryl.
Nä, jag lever kanske inte normalt idag. Men jag kommer inte att leva mer normalt när jag är ekonomiskt fri heller. Jag kommer att leva det liv jag vill leva. Enda skillnaden är att jag då kan leva det fullt ut och inte bara på kvällar, helger och ledigheter som det är just nu.
Lever du normalt eller lever du det liv du vill leva även i framtiden?
måndag 27 maj 2019
Kursändring
För några dagar sedan sålde jag mina aktier i Cloetta. Det är en långsam början på en kursändring för min del. En kursändring från utdelningsaktier till indexfonder. Jag har insett att det som var så roligt med aktier i början (när jag hängde på twitter, blev omnämnd i Prata Pengar-podden och läste allt jag kom över om olika bolag) har blivit ett stort, trist måste. Jag slutade med twitter, för jag tänkte att det blev lite för mkt fokus på att ha många likes och retweets. Men det räckte inte.
Jag har insett att jag, i alla fall som livet är nu, inte har orken att vara påläst och hålla koll hela tiden. Mina aktier i Wise Group sjönk drastiskt (-15 %) och jag iddes inte ens ta reda på varför. Jag mindes plötsligt inte ens varför jag hade köpt dem från början (har nåt vagt minne av en peppande twittertråd kring diversifiering och att jag saknade just det segment som Wise Group består av. Typ) och nu har jag ingen lust alls att ha dem. Men jag avvaktar lite till ifall de går upp igen.
Men Cloetta, som jag köpte för att jag gillar godis (typ kexchoklad och gott och blandat från dem) passade jag på att sälja nu när de gått några hundralappar plus. Mest för att jag inte orkar hålla koll på vad som händer i godisvärlden, för att inte tala om hur efterfrågan på nötter påverkar affärsmodellen. Snark liksom...
Det lutar åt att jag så småningom skalar ned portföljen så den enbart består av Axfood, Castellum, Swedbank och Swedish Match. Men jag kommer inte köpa mer i nåt av de bolagen nu, utan istället peta in pengarna i en indexfond (förmodligen DNB Global Indeks). Mest för att jag inte riktigt vågar lägga 30' på Swedbank när de minskat med 22' hos mig och de andra tre är för dyra nu.
Nä, indexfonder känns tryggare på nåt vis. Då slipper jag dessutom fundera på ifall aktien är billig eller dyr just nu.
Tror för övrigt att jag satt fingret på varför jag gillat utdelningsaktier så mycket. Det var en period när jag inte kunde spara mer till portföljerna, utan istället fyllde på bufferten (som ständigt blev naggad ifrån dvs jag fick fylla på om och om igen) och då blev utdelningarna de enda tillfällena att köpa nytt. Nu när jag sparar undan 2600 + 450 kr varje månad, så är läget ett helt annat och det är mycket enklare att köpa fonder för alltihop utan att behöva tänka så mycket.
Hur tänker ni andra kring varför ni har en viss aktie/fond?
Jag har insett att jag, i alla fall som livet är nu, inte har orken att vara påläst och hålla koll hela tiden. Mina aktier i Wise Group sjönk drastiskt (-15 %) och jag iddes inte ens ta reda på varför. Jag mindes plötsligt inte ens varför jag hade köpt dem från början (har nåt vagt minne av en peppande twittertråd kring diversifiering och att jag saknade just det segment som Wise Group består av. Typ) och nu har jag ingen lust alls att ha dem. Men jag avvaktar lite till ifall de går upp igen.
Men Cloetta, som jag köpte för att jag gillar godis (typ kexchoklad och gott och blandat från dem) passade jag på att sälja nu när de gått några hundralappar plus. Mest för att jag inte orkar hålla koll på vad som händer i godisvärlden, för att inte tala om hur efterfrågan på nötter påverkar affärsmodellen. Snark liksom...
Det lutar åt att jag så småningom skalar ned portföljen så den enbart består av Axfood, Castellum, Swedbank och Swedish Match. Men jag kommer inte köpa mer i nåt av de bolagen nu, utan istället peta in pengarna i en indexfond (förmodligen DNB Global Indeks). Mest för att jag inte riktigt vågar lägga 30' på Swedbank när de minskat med 22' hos mig och de andra tre är för dyra nu.
Nä, indexfonder känns tryggare på nåt vis. Då slipper jag dessutom fundera på ifall aktien är billig eller dyr just nu.
Tror för övrigt att jag satt fingret på varför jag gillat utdelningsaktier så mycket. Det var en period när jag inte kunde spara mer till portföljerna, utan istället fyllde på bufferten (som ständigt blev naggad ifrån dvs jag fick fylla på om och om igen) och då blev utdelningarna de enda tillfällena att köpa nytt. Nu när jag sparar undan 2600 + 450 kr varje månad, så är läget ett helt annat och det är mycket enklare att köpa fonder för alltihop utan att behöva tänka så mycket.
Hur tänker ni andra kring varför ni har en viss aktie/fond?
söndag 26 maj 2019
Älskade bujo
Jag har sällan bilder i min blogg, men idag blir det faktiskt tre stycken i samma inlägg! Woho!
Jag tänkte skriva lite om min bujo, vilket är en fånig förkortning för bullet journal, vilket är ett ännu fånigare ord för en prickig anteckningsbok. Hela grejen med bujo är att man designar innehållet själv, och det är många superkreativa människor som har bujo och går totalt bananas med designen. Det gjorde även jag i början.
Så jäkla snyggt! Men ganska snabbt insåg jag att jag inte orkar hålla på och dekorera varenda vecka, plus att det försvann rätt mycket skrivutrymme med den där designen. Så jag sänkte kraven och vips blev bujon lite eh mer vardaglig.
Nu har jag tom slutat färga ridpassen för hästarna (en häst vilade den ovanstående veckan, därav två färger enbart), för det blev så kladdigt när jag behövde ändra nåt pass. Jag kladdar mycket i min bujo, just för att den ska vara användbar och inte vacker.
De uppslag jag visar här är veckouppslagen, sen kan man lägga till precis vad man vill. Jag har tex en årsöversikt över ett helt uppslag, min graf över hur sparandet till drömhästen går (vågar inte ha graf över hela portföljen ifall nån kollega råkar se), en lista över saker jag behöver ta med mig från norr nästa gång jag åker till huset, hästarnas foderstater (uträkningar på vad de ska äta), träningsupplägg för hästarna, tracker för diverse saker (tex om jag ska göra yoga tre dagar/vecka, så kryssar jag i när jag gjort det), packlistor inför resor etc. En av de bästa grejerna jag har i bujon, är denna:
Det är alltså ett tidsschema gjort i bläck, men där jag fyller i med blyerts de dagar jag känner att jag måste ha mer struktur på vad jag ska hinna få gjort.
Vill man bli inspirerad av bujo så är det bara att bildgoogla eller kolla på instagram på #bujo eller #bulletjournal det finns hur mycket som helst fint.
Man måste såklart inte ha en prickig bok bara för att lägga upp sina dagar/veckor/månader som man själv vill, utan det går bra med vilken anteckningsbok som helst. Jag tycker dock att strecken underlättar väldigt mycket, så jag fortsätter att köpa prickade.
Återkommer snart med hur jag egentligen planerar i själva bujon!
Jag tänkte skriva lite om min bujo, vilket är en fånig förkortning för bullet journal, vilket är ett ännu fånigare ord för en prickig anteckningsbok. Hela grejen med bujo är att man designar innehållet själv, och det är många superkreativa människor som har bujo och går totalt bananas med designen. Det gjorde även jag i början.
Så jäkla snyggt! Men ganska snabbt insåg jag att jag inte orkar hålla på och dekorera varenda vecka, plus att det försvann rätt mycket skrivutrymme med den där designen. Så jag sänkte kraven och vips blev bujon lite eh mer vardaglig.
Nu har jag tom slutat färga ridpassen för hästarna (en häst vilade den ovanstående veckan, därav två färger enbart), för det blev så kladdigt när jag behövde ändra nåt pass. Jag kladdar mycket i min bujo, just för att den ska vara användbar och inte vacker.
De uppslag jag visar här är veckouppslagen, sen kan man lägga till precis vad man vill. Jag har tex en årsöversikt över ett helt uppslag, min graf över hur sparandet till drömhästen går (vågar inte ha graf över hela portföljen ifall nån kollega råkar se), en lista över saker jag behöver ta med mig från norr nästa gång jag åker till huset, hästarnas foderstater (uträkningar på vad de ska äta), träningsupplägg för hästarna, tracker för diverse saker (tex om jag ska göra yoga tre dagar/vecka, så kryssar jag i när jag gjort det), packlistor inför resor etc. En av de bästa grejerna jag har i bujon, är denna:
Det är alltså ett tidsschema gjort i bläck, men där jag fyller i med blyerts de dagar jag känner att jag måste ha mer struktur på vad jag ska hinna få gjort.
Vill man bli inspirerad av bujo så är det bara att bildgoogla eller kolla på instagram på #bujo eller #bulletjournal det finns hur mycket som helst fint.
Man måste såklart inte ha en prickig bok bara för att lägga upp sina dagar/veckor/månader som man själv vill, utan det går bra med vilken anteckningsbok som helst. Jag tycker dock att strecken underlättar väldigt mycket, så jag fortsätter att köpa prickade.
Återkommer snart med hur jag egentligen planerar i själva bujon!
lördag 25 maj 2019
Potatisgratäng del 2
Så har jag testat receptet från Vår kokbok. Jag tänkte att det receptet skulle vara en grund för mina experiment med innehållet längre fram, men jag får nog tänka om.
Till att börja med måste jag rekommendera att köpa stora potatisar, så det blir mindre att skala och dessutom enklare att skiva potatisarna. Eftersom jag inte har nån matberedare, så är det lite tidsödande att skiva potatisarna för hand. Men jag kommer ju inte göra potatisgratäng varje vecka, så det får funka helt enkelt.
När jag hackade lök (2 st) tyckte jag det blev en enorm mängd, så jag nojjade lite över det. Trots att jag tidigare haft purjolök, som förstås också gav stor mängd.
Ett knep jag vill dela med mig av är att blanda salt och svartpeppar innan man börjar strö ut det, för då är det lättare att se att det blir jämnt fördelat.
Det kändes aningens lite med 3 dl grädde, men kompenserades med att jag tror att det blev mer ost än receptet (300 g). Då jag rivit den för länge sedan och lagt i frysen, så vet jag inte riktigt vilken sort det var, men förmodligen nån billig prästost.
Det doftade helt vansinnigt gott när det tillagades! Jag gick ut en sväng medan gratängen stod i ugnen och när jag kom tillbaka kändes det lång väg att det tillagades nåt med vitlök i. MUMS!
Jag lät gratängen svalna ordentligt innan jag åt. Tyvärr kändes den inte alls så krämig som jag vill ha den (missförstå mig rätt, den var god, men inte sådär lyxig äta-ute-gratäng). Alltså blir slutsatsen att jag inte kan använda mig av det här receptet Så nu spanar jag efter ett annat recept. Det jag tänker testa härnäst blir nog det här, då jag har lite jordärtskockor i kylen. Dock kommer jag ta 4 dl grädde och skippa timjanen.
Återkommer med rapport!
Till att börja med måste jag rekommendera att köpa stora potatisar, så det blir mindre att skala och dessutom enklare att skiva potatisarna. Eftersom jag inte har nån matberedare, så är det lite tidsödande att skiva potatisarna för hand. Men jag kommer ju inte göra potatisgratäng varje vecka, så det får funka helt enkelt.
När jag hackade lök (2 st) tyckte jag det blev en enorm mängd, så jag nojjade lite över det. Trots att jag tidigare haft purjolök, som förstås också gav stor mängd.
Ett knep jag vill dela med mig av är att blanda salt och svartpeppar innan man börjar strö ut det, för då är det lättare att se att det blir jämnt fördelat.
Det kändes aningens lite med 3 dl grädde, men kompenserades med att jag tror att det blev mer ost än receptet (300 g). Då jag rivit den för länge sedan och lagt i frysen, så vet jag inte riktigt vilken sort det var, men förmodligen nån billig prästost.
Det doftade helt vansinnigt gott när det tillagades! Jag gick ut en sväng medan gratängen stod i ugnen och när jag kom tillbaka kändes det lång väg att det tillagades nåt med vitlök i. MUMS!
Jag lät gratängen svalna ordentligt innan jag åt. Tyvärr kändes den inte alls så krämig som jag vill ha den (missförstå mig rätt, den var god, men inte sådär lyxig äta-ute-gratäng). Alltså blir slutsatsen att jag inte kan använda mig av det här receptet Så nu spanar jag efter ett annat recept. Det jag tänker testa härnäst blir nog det här, då jag har lite jordärtskockor i kylen. Dock kommer jag ta 4 dl grädde och skippa timjanen.
Återkommer med rapport!
fredag 24 maj 2019
Lööööön!
Ingen lön har nog någonsin varit så efterlängtad som denna. Jag får 26710 kr från min nya arbetsgivare och svindlande 38017 kr från min förra arbetsgivare (inklusive 14 dagars semester i pengar). Sorgligt nog går det mesta bort i dyra räkningar, men förutom den vanliga summan jag sparar undan varje månad, så kunde jag fylla på bufferten med 15000 kr och betala tillbaka lite lån som jag lånat av mig själv (alltså jag har lånat från de pengar jag fick loss när jag sålde aktierna på Nordnet, så de pengarna går rakt in i Deg på jäsning). Noterar att det står två olika skatter angivna på lönespecifikationen från gamla jobbet, kan jag hoppas att engångsskatten kommer tillbaka nästa år?
Jag känner lite att maj drog iväg och blev en dyr månad (eller egentligen april) för att jag var ett mentalt vrak inför slutspurten i rekryteringen och då slarvade jag en del med matlåda. Det gör verkligen enorm skillnad om jag begränsar hur ofta jag äter ute... Så bassning på det och fortsätt att äta matlåda samt hemma till middagen.
Iom att jag är anställd nu får jag dessutom ett kort till personalmatsalen, där en buffé inklusive riktigt bra salladsbuffé och bröd kostar 68 kr. Det är fortfarande hutlöst mycket dyrare än att ha matlåda, men billigare än att klämma en pizza på närmaste pizzerian för 90 kr...
Hoppas ni har en riktigt härlig fredagsfeeling idag, det kommer jag att ha!
Jag känner lite att maj drog iväg och blev en dyr månad (eller egentligen april) för att jag var ett mentalt vrak inför slutspurten i rekryteringen och då slarvade jag en del med matlåda. Det gör verkligen enorm skillnad om jag begränsar hur ofta jag äter ute... Så bassning på det och fortsätt att äta matlåda samt hemma till middagen.
Iom att jag är anställd nu får jag dessutom ett kort till personalmatsalen, där en buffé inklusive riktigt bra salladsbuffé och bröd kostar 68 kr. Det är fortfarande hutlöst mycket dyrare än att ha matlåda, men billigare än att klämma en pizza på närmaste pizzerian för 90 kr...
Hoppas ni har en riktigt härlig fredagsfeeling idag, det kommer jag att ha!
torsdag 23 maj 2019
Bunkra vs minimalism?
Apropå mitt meltdown häromdagen kring tvättmedel (ja, det visade sig vara rätt märke) så började jag fundera på hur man kan kombinera sparsamhet med minimalism när det handlar om att bunkra billiga saker.
Det behöver ju inte vara tvättmedel, men tex vet jag ju att jag kommer äta rågrut till frukost så gott som varje morgon. Alltså är det smart att köpa på mig några förpackningar när Willys ändå har extrapriser. Samtidigt bor jag på 35 kvm med noll och inget förrådsutrymme, så att köpa på sig för mycket är inte heller bra.
Jag tänker att det blir lite av en balansgång även detta, för jag kan inte motstå erbjudanden om saker jag trots allt kommer att använda/äta upp inom en snar framtid, även om det kan se lite roligt ut med fem burkar krossade tomater på köksbänken.
Hur tänker ni kring att bunkra sånt som ändå kommer att gå åt vs att ha så lite grejer som möjligt hemma?
Det behöver ju inte vara tvättmedel, men tex vet jag ju att jag kommer äta rågrut till frukost så gott som varje morgon. Alltså är det smart att köpa på mig några förpackningar när Willys ändå har extrapriser. Samtidigt bor jag på 35 kvm med noll och inget förrådsutrymme, så att köpa på sig för mycket är inte heller bra.
Jag tänker att det blir lite av en balansgång även detta, för jag kan inte motstå erbjudanden om saker jag trots allt kommer att använda/äta upp inom en snar framtid, även om det kan se lite roligt ut med fem burkar krossade tomater på köksbänken.
Hur tänker ni kring att bunkra sånt som ändå kommer att gå åt vs att ha så lite grejer som möjligt hemma?
onsdag 22 maj 2019
Ibland orkar jag inte
Jag står vid tvättmedelshyllan på Willys. Vet inte riktigt hur jag hamnat här. Försöker få hjärnan att samarbeta efter ännu en mötesfylld arbetsdag. Det är extrapris på tvättmedel. Både ett lägre pris på den stora förpackningen och ett Willys plus-erbjudande på två av de små förpackningarna. Febrilt kämpar jag med siffrorna. Blir det billigare att köpa den stora trots allt? Eller är det mer förmånligt med de två små?
Blir plötsligt osäker på om det är samma tvättmedel som jag har hemma. Bytte märke för ett tag sedan (från Via till ett som allergiförbundet rekommenderar), det har faktiskt minskat mina utslag och jag vill inte råka köpa fel tvättmedel nu bara för att det är billigt.
Drabbas av total härdsmälta och känner att jag inte orkar. Orkar inte springa runt och leta extrapriser. Orkar inte hålla koll på om jag har tonfisk hemma eller om jag ska passa på när den är billig. Orkar inte dubbelkolla priset mot det som jag har på min lista i mobilen.
Orkar inte.
Så det får vara. Jag struntar i tvättmedlet, struntar i att spara pengar på billiga extrapriser och åker hem istället. Såna här dagar löser jag inga världsproblem, såna här dagar är det bäst att göra minsta möjliga och bara sova.
Ibland undrar jag om man någonsin blir helt frisk från sin utmattningssjukdom?
Blir plötsligt osäker på om det är samma tvättmedel som jag har hemma. Bytte märke för ett tag sedan (från Via till ett som allergiförbundet rekommenderar), det har faktiskt minskat mina utslag och jag vill inte råka köpa fel tvättmedel nu bara för att det är billigt.
Drabbas av total härdsmälta och känner att jag inte orkar. Orkar inte springa runt och leta extrapriser. Orkar inte hålla koll på om jag har tonfisk hemma eller om jag ska passa på när den är billig. Orkar inte dubbelkolla priset mot det som jag har på min lista i mobilen.
Orkar inte.
Så det får vara. Jag struntar i tvättmedlet, struntar i att spara pengar på billiga extrapriser och åker hem istället. Såna här dagar löser jag inga världsproblem, såna här dagar är det bäst att göra minsta möjliga och bara sova.
Ibland undrar jag om man någonsin blir helt frisk från sin utmattningssjukdom?
tisdag 21 maj 2019
Ny chef... Nya möten...
Jag kastades snabbt in i verkligheten på jobbet igen. Vi har en ny chef sedan några månader tillbaka och nu tror jag att hen börjat bli lite varm i kläderna.
För herregud vad det ska bokas möten! Jag blir helt svettig.
Till att börja med har vi sk styrningsmöten en halvtimme varje vecka. Jag fattar syftet med det. Vi ska hålla lite koll på vad vi håller på med och vart vi är på väg. Fine.
Men sen ska vi ha gruppmöten en gång/månad, vilket är minst en oftast två timmar långa. Dessutom ska vi ha en målsamtal, det är fyra möten per år som är minst en timme. Sen ska vi ha coachingsamtal, nya chefen ville att vi träffades en gång/månad men jag lyckades styra det till var sjätte vecka. Där ska vi alltså prata om sånt som jag känner att jag behöver stöd och hjälp med (då snackar vi alltså inte om hur jag balanserar om mina portföljer, då hade jag varit nöjd), vilket sällan är nåt att prata om öht. Jag tuffar på så bra på min egen kammare.
Till dessa möten kommer dessutom avdelningsmöten, de är förvisso bara fyra gånger per år, men i gengäld är det 1-2 heldagar varje tillfälle.
Sen tillkommer alla dessa småmöten, som möten (plural!) om att vi ska ändra mappstrukturen (!) där vi sparar våra dokument, eller möten om hur vi ska tänka när vi svarar på medarbetarenkäten.
För att inte tala om alla utbildningar! Det är utbildning om att ha styrningsmöten, om det förbaskade GDPR, om Lean, om office 365 (som tydligen är såååå bra, men ingen vet riktigt hur, eftersom ingen har fått nån utbildning utan programmen har bara tjoffats in på datorerna), sen ska jag gå en massa introduktionsutbildningar (för jag är ju "nyanställd" och måste ha gått vissa viktiga utbildningar som en stackars konsult inte behöver kunna).
Sen ska jag själv hålla i diverse småutbildningar och även ha genomgångar med olika kollegor kring saker vi behöver ha en samsyn kring.
Ibland när jag ser min kalender fattar jag inte riktigt när jag ska göra mitt jobb... Som vi för övrigt också ska ha ett möte om (alltså vi ska gå igenom exakt vilka arbetsuppgifter jag gör i dagsläget och vilka jag borde göra).
Igår eftermiddag (när jag precis hämtat mig hjälpligt efter chocken över att jag måste jobba efter att ha chillat en hel vecka) fick jag dessutom en kallelse till ett möte om att diskutera vad vi ska jobba med i fortsättningen. Till detta möte ska jag dessutom läsa in mig på lite diskussionsmaterial sisådär ett par timmar. Jag hoppas att det här är nån slags mental reaktion på att ha varit ledig en vecka, men jag vill verkligen gå i pension nu. Alltså precis nu. Kan jag bara lämna skrivbordet, kliva ut ur lokalen och aldrig mer komma tillbaka?
Jag vill även förtydliga att jag nånstans i det här tycker om det jobb jag gör. Egentligen. Jag längtar bara tills chefen går på semester så jag får vara i fred några veckor. Tack och lov har hen bestämt sig för att ha semester hela sex veckor med start efter midsommar. Bara fyra veckor till att härda ut. Fyra veckor och elva möten...
Tur att jag iaf jobbar hemifrån en dag i veckan, så jag får nåt gjort. ;-)
Hur känner ni kring alla dessa möten? Är det egentligen någonting som skulle kunna effektiviseras ännu mer?
För herregud vad det ska bokas möten! Jag blir helt svettig.
Till att börja med har vi sk styrningsmöten en halvtimme varje vecka. Jag fattar syftet med det. Vi ska hålla lite koll på vad vi håller på med och vart vi är på väg. Fine.
Men sen ska vi ha gruppmöten en gång/månad, vilket är minst en oftast två timmar långa. Dessutom ska vi ha en målsamtal, det är fyra möten per år som är minst en timme. Sen ska vi ha coachingsamtal, nya chefen ville att vi träffades en gång/månad men jag lyckades styra det till var sjätte vecka. Där ska vi alltså prata om sånt som jag känner att jag behöver stöd och hjälp med (då snackar vi alltså inte om hur jag balanserar om mina portföljer, då hade jag varit nöjd), vilket sällan är nåt att prata om öht. Jag tuffar på så bra på min egen kammare.
Till dessa möten kommer dessutom avdelningsmöten, de är förvisso bara fyra gånger per år, men i gengäld är det 1-2 heldagar varje tillfälle.
Sen tillkommer alla dessa småmöten, som möten (plural!) om att vi ska ändra mappstrukturen (!) där vi sparar våra dokument, eller möten om hur vi ska tänka när vi svarar på medarbetarenkäten.
För att inte tala om alla utbildningar! Det är utbildning om att ha styrningsmöten, om det förbaskade GDPR, om Lean, om office 365 (som tydligen är såååå bra, men ingen vet riktigt hur, eftersom ingen har fått nån utbildning utan programmen har bara tjoffats in på datorerna), sen ska jag gå en massa introduktionsutbildningar (för jag är ju "nyanställd" och måste ha gått vissa viktiga utbildningar som en stackars konsult inte behöver kunna).
Sen ska jag själv hålla i diverse småutbildningar och även ha genomgångar med olika kollegor kring saker vi behöver ha en samsyn kring.
Ibland när jag ser min kalender fattar jag inte riktigt när jag ska göra mitt jobb... Som vi för övrigt också ska ha ett möte om (alltså vi ska gå igenom exakt vilka arbetsuppgifter jag gör i dagsläget och vilka jag borde göra).
Igår eftermiddag (när jag precis hämtat mig hjälpligt efter chocken över att jag måste jobba efter att ha chillat en hel vecka) fick jag dessutom en kallelse till ett möte om att diskutera vad vi ska jobba med i fortsättningen. Till detta möte ska jag dessutom läsa in mig på lite diskussionsmaterial sisådär ett par timmar. Jag hoppas att det här är nån slags mental reaktion på att ha varit ledig en vecka, men jag vill verkligen gå i pension nu. Alltså precis nu. Kan jag bara lämna skrivbordet, kliva ut ur lokalen och aldrig mer komma tillbaka?
Jag vill även förtydliga att jag nånstans i det här tycker om det jobb jag gör. Egentligen. Jag längtar bara tills chefen går på semester så jag får vara i fred några veckor. Tack och lov har hen bestämt sig för att ha semester hela sex veckor med start efter midsommar. Bara fyra veckor till att härda ut. Fyra veckor och elva möten...
Tur att jag iaf jobbar hemifrån en dag i veckan, så jag får nåt gjort. ;-)
Hur känner ni kring alla dessa möten? Är det egentligen någonting som skulle kunna effektiviseras ännu mer?
måndag 20 maj 2019
Extrapris eller inte?
Förra veckan hade Willys extrapris på Garants jasminris. 1 kg kostade då 17,90 kr. Trevligt, trevligt. Men tyvärr går det ju inte bara att dras mot extrapriset och köpa på sig. Man behöver kolla på alternativa priser också...
För givetvis är det så (tom på samma hylla!) att Eldorados jasminris kostar 29,90 kr för 2 kg. Dvs kilopriset är 14,95 kr. Det är inte ens ett extrapris, utan ordinarie pris.
Jag har haft Eldorados jasminris ända sedan jag fick upp ögonen för hur billigt det var med ris. Nu är jag väl ingen expert på ris, men jag känner iaf inte nån skillnad smakmässigt på detta ris jämfört med när jag åt Uncle Ben's för hutlösa 44,90 kr (förvisso basmatiris, men som sagt, vad är skillnaden?).
Så även om nåt är på extrapris, jämför med andra likvärdiga varor och fundera på när det egentligen är extrapris och inte.
För givetvis är det så (tom på samma hylla!) att Eldorados jasminris kostar 29,90 kr för 2 kg. Dvs kilopriset är 14,95 kr. Det är inte ens ett extrapris, utan ordinarie pris.
Jag har haft Eldorados jasminris ända sedan jag fick upp ögonen för hur billigt det var med ris. Nu är jag väl ingen expert på ris, men jag känner iaf inte nån skillnad smakmässigt på detta ris jämfört med när jag åt Uncle Ben's för hutlösa 44,90 kr (förvisso basmatiris, men som sagt, vad är skillnaden?).
Så även om nåt är på extrapris, jämför med andra likvärdiga varor och fundera på när det egentligen är extrapris och inte.
söndag 19 maj 2019
Vart tog semestern vägen?
Jag fattar inte hur fem dagar (eller snarare åtta dagar då det var två helger också) kan försvinna så vansinnigt fort. Jag kan inte ens redogöra för vad jag använt dessa 192 timmar till. Förvisso gick väl sisådär 80 timmar åt till att sova och kanske 8 timmar till att slumra, men resterande 104 timmar?
Hästarna är välmotionerade (jag med, träningsvärk i magen...) och väldigt nöjda med matte. Tvättkorgen är tom och likaså torkställningen. Till och med den förhatliga disken är försvunnen. Trevligt, trevligt.
Men imorgon är jag tillbaka på jobbet igen och hela den här dagen är förstörd (så den är inte medräknad ovan) för jag kommer gå in i nåt slags förbereda-för-jobbet-känsla. Avskyr det, men kan ändå inte komma ifrån att jag hamnar där.
När jobbet rullar på som vanligt kan jag hantera söndagar helt ok, har inte mycket till söndagsångest (möjligen när klockan börjar bli mycket på kvällen och jag inser att jag inte kommer hinna allt jag tänkt denna helg heller), men just efter semester är det som förgjort. Dessutom vet jag att det kommer att ta 2-3 timmar innan jag somnar också, så jag kommer att vara dödstrött när klockan ringer.
Jag försöker tänka positivt. Det är en arbetsvecka som ska uthärdas, sedan infaller de ljuvliga vårledigheterna, med tre dagars arbetsvecka följt av tre dagars arbetsvecka, följt av Camp FI!
Allt jag vet är att jag ska orka igenom detta, sedan ta mig till Stockholm 6 juni och klura ut hur man hittar sjuans spårvagn. Finns den på centralen? Hm...
Jaja, allt löser sig förr eller senare. Bara att ta ett djupt andetag och uthärda en dag i taget. Snart, snart är jag fri. Bara sisådär 113 880 timmar kvar till sommaren 2032 då jag fasiken tänker vara fri. Om jag så måste sälja min själ.
Vid närmare eftertanke gör jag ju redan det...
Vad ser ni mest fram emot den 6 juni?
Hästarna är välmotionerade (jag med, träningsvärk i magen...) och väldigt nöjda med matte. Tvättkorgen är tom och likaså torkställningen. Till och med den förhatliga disken är försvunnen. Trevligt, trevligt.
Men imorgon är jag tillbaka på jobbet igen och hela den här dagen är förstörd (så den är inte medräknad ovan) för jag kommer gå in i nåt slags förbereda-för-jobbet-känsla. Avskyr det, men kan ändå inte komma ifrån att jag hamnar där.
När jobbet rullar på som vanligt kan jag hantera söndagar helt ok, har inte mycket till söndagsångest (möjligen när klockan börjar bli mycket på kvällen och jag inser att jag inte kommer hinna allt jag tänkt denna helg heller), men just efter semester är det som förgjort. Dessutom vet jag att det kommer att ta 2-3 timmar innan jag somnar också, så jag kommer att vara dödstrött när klockan ringer.
Jag försöker tänka positivt. Det är en arbetsvecka som ska uthärdas, sedan infaller de ljuvliga vårledigheterna, med tre dagars arbetsvecka följt av tre dagars arbetsvecka, följt av Camp FI!
Allt jag vet är att jag ska orka igenom detta, sedan ta mig till Stockholm 6 juni och klura ut hur man hittar sjuans spårvagn. Finns den på centralen? Hm...
Jaja, allt löser sig förr eller senare. Bara att ta ett djupt andetag och uthärda en dag i taget. Snart, snart är jag fri. Bara sisådär 113 880 timmar kvar till sommaren 2032 då jag fasiken tänker vara fri. Om jag så måste sälja min själ.
Vid närmare eftertanke gör jag ju redan det...
Vad ser ni mest fram emot den 6 juni?
lördag 18 maj 2019
Att känna sig nöjd
The Dividend Story skrev ett så himla intressant blogginlägg häromdagen. Måste tipsa om det och istället för att skriva så mycket mer själv, så överlåter jag er att läsa det i lugn och ro.
Så fortsätter jag njuta av min semester en liten stund till. För ibland får man vara nöjd med ett väldigt kort inlägg. ;-)
Ni hittar blogginlägget här.
Så fortsätter jag njuta av min semester en liten stund till. För ibland får man vara nöjd med ett väldigt kort inlägg. ;-)
Ni hittar blogginlägget här.
fredag 17 maj 2019
Nya kläder
Jag vet att fru EB (har ni missat hennes blogg på nåt konstigt vis, så klicka på den i övre högra hörnet pronto och sätt igång och läs ikapp er!) pratat om att när man verkligen behöver något, så kommer universum att sättas i rörelse och få det man behöver att dyka upp. Men då handlar det alltså om riktigt viktiga saker. Kanske också lite beroende på hur man värderar saker och vad man tycker är viktigt förstås.
Jag har upplevt fenomenet många gånger, oftast i samband med att jag behöver flytta, så faller som alla bitar på plats efter varandra. Då pratar vi alltså om både jobb, boende och stallplats. Det löser sig, så fort jag har tagit det avgörande beslutet.
Men även i lite mindre sammanhang kan det hända. Som följetongen shorts. Jag bestämde mig för att vara snål och inte köpa shorts i fjol, och överlevde den varmaste sommaren någonsin med hjälp av vanliga jeans och ett par fula kapribyxor.
Men i år har jag fallit till föga och bestämt mig för att när jag åker till USA ska jag kosta på mig ett par (billiga) shorts. I och med detta beslut, så hör en bekant av sig. Hon har gjort en operation (oklart vilken sort) av magsäcken och har några byxor över. Är jag intresserad?
Så plötsligt står jag där med, inte bara några fina par (gratis!) byxor, utan också ett par byxor som passar perfekt om jag hade fått dem över vaderna. Dvs de är lagom storlek på lår och rumpa, men eftersom jag välsignats med släktens enorma vader så kan jag ändå inte ha byxorna. Men... Om jag klipper av byxorna kan jag faktiskt ha dem som shorts. Riktigt snygga shorts också.
Så vips har det hänt! Universum har satts i rörelser och jag har fått mina shorts alldeles gratis, bara för att jag själv bestämt mig för att det var dags att skaffa shorts.
Skickar med en extra guldstjärna till den som läst denna text och noterat att styckena börjar med samma ord två gånger innan det byts. Det var absolut inte meningen. ;-) Har du som läser upplevt denna urkraft/slump/Gud någon gång när du verkligen bestämt dig för nåt?
Jag har upplevt fenomenet många gånger, oftast i samband med att jag behöver flytta, så faller som alla bitar på plats efter varandra. Då pratar vi alltså om både jobb, boende och stallplats. Det löser sig, så fort jag har tagit det avgörande beslutet.
Men även i lite mindre sammanhang kan det hända. Som följetongen shorts. Jag bestämde mig för att vara snål och inte köpa shorts i fjol, och överlevde den varmaste sommaren någonsin med hjälp av vanliga jeans och ett par fula kapribyxor.
Men i år har jag fallit till föga och bestämt mig för att när jag åker till USA ska jag kosta på mig ett par (billiga) shorts. I och med detta beslut, så hör en bekant av sig. Hon har gjort en operation (oklart vilken sort) av magsäcken och har några byxor över. Är jag intresserad?
Så plötsligt står jag där med, inte bara några fina par (gratis!) byxor, utan också ett par byxor som passar perfekt om jag hade fått dem över vaderna. Dvs de är lagom storlek på lår och rumpa, men eftersom jag välsignats med släktens enorma vader så kan jag ändå inte ha byxorna. Men... Om jag klipper av byxorna kan jag faktiskt ha dem som shorts. Riktigt snygga shorts också.
Så vips har det hänt! Universum har satts i rörelser och jag har fått mina shorts alldeles gratis, bara för att jag själv bestämt mig för att det var dags att skaffa shorts.
Skickar med en extra guldstjärna till den som läst denna text och noterat att styckena börjar med samma ord två gånger innan det byts. Det var absolut inte meningen. ;-) Har du som läser upplevt denna urkraft/slump/Gud någon gång när du verkligen bestämt dig för nåt?
torsdag 16 maj 2019
Min whiteboardtavla
Jag är ett planeringsfreak. Jag har det från min mamma, som var ökänd på sin arbetsplats för att vilja veta exakt vad som skulle hända de närmaste månaderna. Vilket är lite svårt ibland. ;-)
Jag älskar när folk har framförhållning och när jag vet att evenemanget x kommer att inträffa om tre månader och fyra dagar. Jag vill ha koll helt enkelt.
Samtidigt försöker jag vara spontan ibland och framförallt så försöker jag skapa luft i mitt schema, både på jobbet och hemmavid. Till min hjälp i detta har jag min whiteboardtavla. Jag tänkte först fota den, men så slog det mig att jag avslöjar för mycket om mig själv då. Så låt oss bara säga att den är vit, med text på, ok?
Jag har egentligen två olika funktioner på min whiteboardtavla. På vänstra sidan står veckans dagar, följt av noteringar om det viktigaste de dagarna. Tex kan det stå "O hovis, bio" Då betyder det att det viktigaste som händer på onsdag är att hovslagaren kommer och att jag ska iväg på bio. Det kan finnas många fler saker jag ska göra på onsdag, men dessa har jag i min bujo istället (ja, jag lovar att jag ska skriva om min bujo endera dagen). Jag har heller inga klockslag på whiteboardtavlan, utan det står endast i kronologisk ordning (dvs hästarna ska skos innan jag ska iväg på bio).
Jag brukar även skriva upp om jag vet säkert nåt pass en viss häst ska gå, tex hoppträning för Anette. Då skriver jag med en färg som är specifikt hennes, så jag bara behöver skriva "F hoppträning" och då vet jag att på fredag ska Anette iväg på hoppträning, eftersom det är hennes färg hoppträningen är skriven med.
Det whiteboardtavlan framförallt gör, är att jag ser direkt på söndag kväll (när jag fyller i kommande vecka) om det blir en lugn eller tuff vecka. Det kan vara bra att notera i bujon att jag behöver ta det lugnt kommande helg alternativt försöka planera bort lite grejer kommande vecka, så jag inte kör fullständigt slut på mig själv. Det här brukar inträffa framförallt på våren, då jag vill göra allt samtidigt... ;-)
På högra sidan av whiteboardtavlan står månadens mål uppskrivet, med så korta meningar som möjligt. Jag inser att jag nog inte nämnt mina målplaneringar jag har, inte heller hur jag lägger upp mina kick offs. Hm... Noterar och skriver ett eget inlägg om det längre fram!
Givetvis har jag placerat tavlan på ett ställe där jag ser den tydligt och ofta, så både veckoplaneringen och målen nöts in i mitt medvetande. Klurar på var jag ska ha den i nya lägenheten, men jag tror jag hittat en ok placering. Måste bara dit och kolla en gång till.
Har du veckoplaneringar och mål?
Jag älskar när folk har framförhållning och när jag vet att evenemanget x kommer att inträffa om tre månader och fyra dagar. Jag vill ha koll helt enkelt.
Samtidigt försöker jag vara spontan ibland och framförallt så försöker jag skapa luft i mitt schema, både på jobbet och hemmavid. Till min hjälp i detta har jag min whiteboardtavla. Jag tänkte först fota den, men så slog det mig att jag avslöjar för mycket om mig själv då. Så låt oss bara säga att den är vit, med text på, ok?
Jag har egentligen två olika funktioner på min whiteboardtavla. På vänstra sidan står veckans dagar, följt av noteringar om det viktigaste de dagarna. Tex kan det stå "O hovis, bio" Då betyder det att det viktigaste som händer på onsdag är att hovslagaren kommer och att jag ska iväg på bio. Det kan finnas många fler saker jag ska göra på onsdag, men dessa har jag i min bujo istället (ja, jag lovar att jag ska skriva om min bujo endera dagen). Jag har heller inga klockslag på whiteboardtavlan, utan det står endast i kronologisk ordning (dvs hästarna ska skos innan jag ska iväg på bio).
Jag brukar även skriva upp om jag vet säkert nåt pass en viss häst ska gå, tex hoppträning för Anette. Då skriver jag med en färg som är specifikt hennes, så jag bara behöver skriva "F hoppträning" och då vet jag att på fredag ska Anette iväg på hoppträning, eftersom det är hennes färg hoppträningen är skriven med.
Det whiteboardtavlan framförallt gör, är att jag ser direkt på söndag kväll (när jag fyller i kommande vecka) om det blir en lugn eller tuff vecka. Det kan vara bra att notera i bujon att jag behöver ta det lugnt kommande helg alternativt försöka planera bort lite grejer kommande vecka, så jag inte kör fullständigt slut på mig själv. Det här brukar inträffa framförallt på våren, då jag vill göra allt samtidigt... ;-)
På högra sidan av whiteboardtavlan står månadens mål uppskrivet, med så korta meningar som möjligt. Jag inser att jag nog inte nämnt mina målplaneringar jag har, inte heller hur jag lägger upp mina kick offs. Hm... Noterar och skriver ett eget inlägg om det längre fram!
Givetvis har jag placerat tavlan på ett ställe där jag ser den tydligt och ofta, så både veckoplaneringen och målen nöts in i mitt medvetande. Klurar på var jag ska ha den i nya lägenheten, men jag tror jag hittat en ok placering. Måste bara dit och kolla en gång till.
Har du veckoplaneringar och mål?
onsdag 15 maj 2019
Ökade inkomster - ökade utgifter?
Jag tycker det är lite fascinerande hur utgifterna så ofta anpassar sig efter inkomsterna. Nästan på nåt slags övernaturligt sätt... Jag ser ju fram emot en riktigt härlig majlön, som bör ligga nånstans på 40-45' efter skatt. Jag är lite osäker på hur mycket skatt som kommer att dras, men jag gissar på det beloppet iaf.
Samtidigt som jag vet om detta, så har utgifterna bara rasat in. Först var det två rätt stora (fyrsiffriga) belopp i samband med min USA-resa. Jag vet ju att det här är sista dyra resan jag gör på väldigt länge, eftersom den bestämdes precis när jag hade slagit in på FIRE-vägen och jag såg den som ett sista farväl till mitt tidigare jag. Men det hindrar ju inte att resan kostar mer än jag hade velat när jag blivit mer kostnadsmedveten. Jaja, bara att försöka njuta massor när jag är där!
Sen var det dags för det årliga veterinärbesöket. Inga konstigheter där heller, men det blir ju en stor klumpsumma, speciellt som det denna gång var två av tre hästar som behövde kolla tänderna också. Jag får vara tacksam att ingen krävde nån åtgärd av tänderna iaf. Sen var det dessutom dags för hovslagaren och även om det också är en vanlig utgift, så svider det lite extra när den kommer tillsammans med det andra.
Så slutligen kom meddelande om bilskatten i veckan. Jippie... Jag har en förhållandevis billig bil, men det är ändå 2500 kr som ska läggas till alla de andra tusenlapparna. Så plötsligt var det inte så många tusenlappar kvar som jag kunde spara på min jättelön.
Jag försöker tänka att jag hade haft halv panik om det här varit för x år sedan, när jag knappt hade en buffert för oförutsedda utgifter (det här är dessutom inte ens oförutsedda utgifter, utan rätt väntade utgifter, men jag hinner glömma att resor kostar, att hästarna kollar tänderna i maj och att bilskatten alltid kommer då) och att jag nu trots allt har en rejäl lön och kan betala utgifterna utan några problem. Men det svider likväl i spartarmen.
Har ni också sådan här upplevelser, där utgifterna ibland bara rasar in och man fattar inte riktigt vad som hände? Eller har ni stenkoll på varenda liten utgift som kommer att komma närmaste året?
Samtidigt som jag vet om detta, så har utgifterna bara rasat in. Först var det två rätt stora (fyrsiffriga) belopp i samband med min USA-resa. Jag vet ju att det här är sista dyra resan jag gör på väldigt länge, eftersom den bestämdes precis när jag hade slagit in på FIRE-vägen och jag såg den som ett sista farväl till mitt tidigare jag. Men det hindrar ju inte att resan kostar mer än jag hade velat när jag blivit mer kostnadsmedveten. Jaja, bara att försöka njuta massor när jag är där!
Sen var det dags för det årliga veterinärbesöket. Inga konstigheter där heller, men det blir ju en stor klumpsumma, speciellt som det denna gång var två av tre hästar som behövde kolla tänderna också. Jag får vara tacksam att ingen krävde nån åtgärd av tänderna iaf. Sen var det dessutom dags för hovslagaren och även om det också är en vanlig utgift, så svider det lite extra när den kommer tillsammans med det andra.
Så slutligen kom meddelande om bilskatten i veckan. Jippie... Jag har en förhållandevis billig bil, men det är ändå 2500 kr som ska läggas till alla de andra tusenlapparna. Så plötsligt var det inte så många tusenlappar kvar som jag kunde spara på min jättelön.
Jag försöker tänka att jag hade haft halv panik om det här varit för x år sedan, när jag knappt hade en buffert för oförutsedda utgifter (det här är dessutom inte ens oförutsedda utgifter, utan rätt väntade utgifter, men jag hinner glömma att resor kostar, att hästarna kollar tänderna i maj och att bilskatten alltid kommer då) och att jag nu trots allt har en rejäl lön och kan betala utgifterna utan några problem. Men det svider likväl i spartarmen.
Har ni också sådan här upplevelser, där utgifterna ibland bara rasar in och man fattar inte riktigt vad som hände? Eller har ni stenkoll på varenda liten utgift som kommer att komma närmaste året?
tisdag 14 maj 2019
Balansering av portföljerna
Snark, snark. Nädå, jag lovar att det inte kommer bli nåt superkrångligt inlägg om hur jag balanserar portföljerna. Snarare så handlar det om att jag klurar på hur jag ska balansera dem öht.
Från början tyckte jag att det var jättelätt. Jag köpte helt enkelt lika mycket av varje fond/aktie i varje portfölj. Det är också en strategi jag fortsatt med framåt.
Men det jag hänger upp mig på nu, när jag gick igenom mina portföljer inför dagens aktieköp, var hur jag ska bedöma vad som är "lika mycket". Låt mig illustrera med ett par exempel från min portfölj Leva på utdelningen.
I portföljen återfinns bland annat Swedbank och Swedish Match. Då jag har en regel att jag inte köper när aktien är för dyr, så har jag en gräns på Swedbank på 355 kr/aktie och på Swedish Match på 262,5 kr/aktie. I söndags stod de i 146,65 kr respektive 467,7 kr. Dvs jag har inte köpt nya Swedish Match på evigheter, för de har enligt min definition varit för dyra. Däremot har jag köpt på mig Swedbank, speciellt när de dök efter diverse fuffens (huruvida det är smart eller inte ser vi om x år).
Så om jag ska se på hur stor andel av portföljen de består av utifrån vilket GAV de bägge bolagen har, så har jag 13 % Swedbank och 7 % Swedish Match. Men om jag istället kollar på vilket värde de två bolagen har genererat i min portfölj, så står bägge på 12 %.
Eller för att göra det ännu mer transparent; Jag har köpt Swedbank för 73 499 kr och Swedish Match för 39 017 kr, i söndags var de värda 54 877 kr respektive 53 441 kr.
Så vilket värde är det egentligen jag ska gå efter, när jag vill att 20 % av min portfölj ska bestå av vardera bolag? Ska jag gå på det jag köpte aktierna för eller det de är värda idag?
Hur tänker ni?
Från början tyckte jag att det var jättelätt. Jag köpte helt enkelt lika mycket av varje fond/aktie i varje portfölj. Det är också en strategi jag fortsatt med framåt.
Men det jag hänger upp mig på nu, när jag gick igenom mina portföljer inför dagens aktieköp, var hur jag ska bedöma vad som är "lika mycket". Låt mig illustrera med ett par exempel från min portfölj Leva på utdelningen.
I portföljen återfinns bland annat Swedbank och Swedish Match. Då jag har en regel att jag inte köper när aktien är för dyr, så har jag en gräns på Swedbank på 355 kr/aktie och på Swedish Match på 262,5 kr/aktie. I söndags stod de i 146,65 kr respektive 467,7 kr. Dvs jag har inte köpt nya Swedish Match på evigheter, för de har enligt min definition varit för dyra. Däremot har jag köpt på mig Swedbank, speciellt när de dök efter diverse fuffens (huruvida det är smart eller inte ser vi om x år).
Så om jag ska se på hur stor andel av portföljen de består av utifrån vilket GAV de bägge bolagen har, så har jag 13 % Swedbank och 7 % Swedish Match. Men om jag istället kollar på vilket värde de två bolagen har genererat i min portfölj, så står bägge på 12 %.
Eller för att göra det ännu mer transparent; Jag har köpt Swedbank för 73 499 kr och Swedish Match för 39 017 kr, i söndags var de värda 54 877 kr respektive 53 441 kr.
Så vilket värde är det egentligen jag ska gå efter, när jag vill att 20 % av min portfölj ska bestå av vardera bolag? Ska jag gå på det jag köpte aktierna för eller det de är värda idag?
Hur tänker ni?
måndag 13 maj 2019
Semester!!!
Jag älskar funktionen med tidsinställda inlägg. För det betyder att medan du läser detta (om du är en morgonpigg person alltså) ligger jag och drar mig i sängen. Jag har semester hela veckan och chockerande nog ingenting inplanerat.
Eller alltså, jag ska förstås göra massor med roligt med hästarna, men det finns inga tider att passa. Det är den känslan jag älskar, att inte vara bunden till en viss tid, så jag måste anpassa hela dagen efter det där viktiga klockslaget.
Det enda jag har som "ska" göras (förutom att rensa vidare inför flytten förstås) är att köpa fler aktier. Både Kinnevik, HM, Latour och Investor har utdelning denna vecka. Alla aktier förutom HM återfinns i min portfölj Sålda saker, så det är inga jättesummor jag kommer att få. Men det räcker faktiskt till 1-2 nya aktier i Sålda saker och HM ger tillräckligt mycket för att jag ska kunna köpa i alla fall fem fler aktier i Leva på utdelningen.
Små, små steg närmare målet. :-) Framförallt får jag pyssla med mitt excelark en stund och det är som alltid något jag ser fram emot.
Jag hoppas att alla läsare som måste gå till jobbet idag ändå får en bra måndag. Håll ut, snart är det dags för semester på riktigt!
Eller alltså, jag ska förstås göra massor med roligt med hästarna, men det finns inga tider att passa. Det är den känslan jag älskar, att inte vara bunden till en viss tid, så jag måste anpassa hela dagen efter det där viktiga klockslaget.
Det enda jag har som "ska" göras (förutom att rensa vidare inför flytten förstås) är att köpa fler aktier. Både Kinnevik, HM, Latour och Investor har utdelning denna vecka. Alla aktier förutom HM återfinns i min portfölj Sålda saker, så det är inga jättesummor jag kommer att få. Men det räcker faktiskt till 1-2 nya aktier i Sålda saker och HM ger tillräckligt mycket för att jag ska kunna köpa i alla fall fem fler aktier i Leva på utdelningen.
Små, små steg närmare målet. :-) Framförallt får jag pyssla med mitt excelark en stund och det är som alltid något jag ser fram emot.
Jag hoppas att alla läsare som måste gå till jobbet idag ändå får en bra måndag. Håll ut, snart är det dags för semester på riktigt!
söndag 12 maj 2019
En dag som fri
Jag började fundera på det här när jag var ute och mockade i hagen häromdagen (klassiskt sisyfosarbete). Även om min hägrande frihet är möjlig först 2032, så finns det en ganska stor chans att jag fortfarande har tre hästar när den dagen kommer. Den äldsta skulle vara väl över 20-strecket förvisso, men samtidigt har den flertalet gamla hästar i släkten. En blev tex 33 år och en annan fick föl som 25 åring. Så låt oss utgå ifrån att alla tre hästarna är kvar och mår bra.
Jag tänker att även om det är en fantastisk känsla att vara fri, så kommer det ändå finnas speciella dagar och vanliga vardagar. Jag jämför tex med mina föräldrar, som är pensionärer, de har helt vanliga vardagar då de gör lite allmänt pyssel med sånt de tycker är roligt och sen vissa dagar när de åker utomlands, dricker färgglada drinkar och njuter av dyrare mat. Det går inte att hålla vardagen stången, helt enkelt.
Men jag tänker mig att det ändå blir en vardag jag själv väljer, istället för alla dessa tradiga möten och utbildningar om ointressanta saker (host GDPR host).
Så en vanlig dag som fri... Eftersom jag har lite dålig fantasi såhär på helgen innan första semesterdagen, så utgår jag ifrån att jag bor typ där jag bor nu (eller att det är nåt liknande i Skåne). Dvs jag har rätt nära till mina hästar från min bostad.
Dagen börjar med att jag kliver upp och gör morgonbestyr. Kanske kollar lite facebook eller förbereder för dagen. Efter någon timme är jag tillräckligt hungrig för att äta frukost.
Efter frukosten går jag ut till hästarna. Tar in Anette, gör i ordning henne och rider. Sen går jag in och lagar en riktigt god och nyttig lunch. Jag misstänker att jag fortfarande kommer vara galen i tonfisk, så det blir säkert en tonfisksås med ris. När jag smält lunchen lite är det dags att gå ut och rida Björn. Sen är det dags för middag, då blir det nog rester från dagen innan, eller nåt från frysen (jag tänker ju att tonfisksåsen jag gör till lunch blir ju fyra portioner, så två åker i frysen och en sparas till morgondagens middag). Efter middagen rider jag Celine och njuter av att ha haft en riktigt bra dag.
Det som dock stör min dröm lite, är att jag inte beter mig såhär när jag är ledig. Jag hoppas verkligen att det beror på att jag har behov av vila på grund av jobbet och arbetsbelastningen, men när jag väl har semester brukar jag sällan orka rida mer än två hästar i alla fall. Och om jag orkar, så går det inte, för att jag har en massa tråkiga måsten (flyttpacka...) att göra.
Har du funderat något på hur ditt liv skulle se ut som fri? Säg att du vinner 20 miljoner imorgon. Vad skulle hända då?
Jag tänker att även om det är en fantastisk känsla att vara fri, så kommer det ändå finnas speciella dagar och vanliga vardagar. Jag jämför tex med mina föräldrar, som är pensionärer, de har helt vanliga vardagar då de gör lite allmänt pyssel med sånt de tycker är roligt och sen vissa dagar när de åker utomlands, dricker färgglada drinkar och njuter av dyrare mat. Det går inte att hålla vardagen stången, helt enkelt.
Men jag tänker mig att det ändå blir en vardag jag själv väljer, istället för alla dessa tradiga möten och utbildningar om ointressanta saker (host GDPR host).
Så en vanlig dag som fri... Eftersom jag har lite dålig fantasi såhär på helgen innan första semesterdagen, så utgår jag ifrån att jag bor typ där jag bor nu (eller att det är nåt liknande i Skåne). Dvs jag har rätt nära till mina hästar från min bostad.
Dagen börjar med att jag kliver upp och gör morgonbestyr. Kanske kollar lite facebook eller förbereder för dagen. Efter någon timme är jag tillräckligt hungrig för att äta frukost.
Efter frukosten går jag ut till hästarna. Tar in Anette, gör i ordning henne och rider. Sen går jag in och lagar en riktigt god och nyttig lunch. Jag misstänker att jag fortfarande kommer vara galen i tonfisk, så det blir säkert en tonfisksås med ris. När jag smält lunchen lite är det dags att gå ut och rida Björn. Sen är det dags för middag, då blir det nog rester från dagen innan, eller nåt från frysen (jag tänker ju att tonfisksåsen jag gör till lunch blir ju fyra portioner, så två åker i frysen och en sparas till morgondagens middag). Efter middagen rider jag Celine och njuter av att ha haft en riktigt bra dag.
Det som dock stör min dröm lite, är att jag inte beter mig såhär när jag är ledig. Jag hoppas verkligen att det beror på att jag har behov av vila på grund av jobbet och arbetsbelastningen, men när jag väl har semester brukar jag sällan orka rida mer än två hästar i alla fall. Och om jag orkar, så går det inte, för att jag har en massa tråkiga måsten (flyttpacka...) att göra.
Har du funderat något på hur ditt liv skulle se ut som fri? Säg att du vinner 20 miljoner imorgon. Vad skulle hända då?
lördag 11 maj 2019
Potatisgratäng
Efter min helt ok squashgratäng (som trots det mest smakade potatis), så kände jag mig manad att ge mig själv en utmaning.
Jag ska helt enkelt hitta den GODASTE potatisgratängen som går att uppbåda. Jag vill tro att nyckeln ligger i en kombination av rätt potatissort, tillräckligt med grädde samt perfekt kryddning. Så steg 1 blir att hitta det recept som ger mig grädde och kryddning, sen får jag smaka mig fram med olika potatissorter.
Jag tänkte börja med receptet från Vår kokbok, en av tre kokböcker jag har i mitt kök.
ca 1 kg vinterpotatis, helst en mjölig sort, tex Bellona, King Edward
2 gula lökar eller 1 purjolök
3-4 riven lagrad ost
1 ½ tsk salt
2-3 krm svartpeppar
(1 tsk basilika eller dragon eller 1-2 vitlöksklyftor)
2 ½-3 dl mjölk och/eller grädde
Sätt ugnen på 225 grader. Skala och skiva potatisen och gul lök eller snitta, skölj och skiva purjon, även det gröna. Osten kan vara grov- eller finriven.
Lägg på ett ugnssäkert fat eller en låg vid form först hälften av potatisen, sedan löken och det mesta av osten. Krydda med salt, peppar och ev smulad örtkrydda eller skalad pressad vitlök. Lägg på resten av potatisen. Häll på mjölk och/eller grädde. Strö över resten av osten.
Grädda först i nedre delen av ugnen, flytta ev upp formen eller fatet efter halva gräddningstiden för att få mer färg. Grädda tills potatisen är mjuk, 40-50 min.
Min fundering här blir att det är rätt många variabler redan i detta recept, som jag inte tänkt på. Jag vet att jag brukar ha i purjolök, men blir det kanske godare med gul lök? Vilken sorts ost man har i påverkar förstås också och här känner jag att jag är totalt vilse. Jag kan ingenting om ostar. Hjälp mig!
Givetvis får det bli vitlök jag har i som extra smaksättning, det blir så gott! Samt förstås 3 dl grädde.
Så... Vad säger ni om den lagrade osten? Eller har ni ett recept som ni tror är godare än detta? Kommer att bli många spännande provsmakningar framöver. :-)
Jag ska helt enkelt hitta den GODASTE potatisgratängen som går att uppbåda. Jag vill tro att nyckeln ligger i en kombination av rätt potatissort, tillräckligt med grädde samt perfekt kryddning. Så steg 1 blir att hitta det recept som ger mig grädde och kryddning, sen får jag smaka mig fram med olika potatissorter.
Jag tänkte börja med receptet från Vår kokbok, en av tre kokböcker jag har i mitt kök.
ca 1 kg vinterpotatis, helst en mjölig sort, tex Bellona, King Edward
2 gula lökar eller 1 purjolök
3-4 riven lagrad ost
1 ½ tsk salt
2-3 krm svartpeppar
(1 tsk basilika eller dragon eller 1-2 vitlöksklyftor)
2 ½-3 dl mjölk och/eller grädde
Sätt ugnen på 225 grader. Skala och skiva potatisen och gul lök eller snitta, skölj och skiva purjon, även det gröna. Osten kan vara grov- eller finriven.
Lägg på ett ugnssäkert fat eller en låg vid form först hälften av potatisen, sedan löken och det mesta av osten. Krydda med salt, peppar och ev smulad örtkrydda eller skalad pressad vitlök. Lägg på resten av potatisen. Häll på mjölk och/eller grädde. Strö över resten av osten.
Grädda först i nedre delen av ugnen, flytta ev upp formen eller fatet efter halva gräddningstiden för att få mer färg. Grädda tills potatisen är mjuk, 40-50 min.
Min fundering här blir att det är rätt många variabler redan i detta recept, som jag inte tänkt på. Jag vet att jag brukar ha i purjolök, men blir det kanske godare med gul lök? Vilken sorts ost man har i påverkar förstås också och här känner jag att jag är totalt vilse. Jag kan ingenting om ostar. Hjälp mig!
Givetvis får det bli vitlök jag har i som extra smaksättning, det blir så gott! Samt förstås 3 dl grädde.
Så... Vad säger ni om den lagrade osten? Eller har ni ett recept som ni tror är godare än detta? Kommer att bli många spännande provsmakningar framöver. :-)
fredag 10 maj 2019
Gratis bio
Igår var jag på bio. Det var mitt förra jobb som bjöd på det, i form av en biocheck som jag fick i julklapp. Fånig julklapp kan jag tycka, som är bortskämd sedan tidigare med gratiskläder, stekpannor, grytor och grillbestick. Men mitt nya jobb ger inte ens de anställda någon julklapp, så jag försöker ändå känna tacksamhet för biochecken.
Det fick bli sista filmen med Avengers, tre timmar i biosalongen. Till skillnad från alla andra, så anser jag att går man på bio, då är det för att njuta av en bra film. Man ska inte ha en massa godis, popcorn, läsk och liknande trams. Då är det en dålig film man ser, som kräver tröstätande.
Så det blev helt gratis för mig och jag törs inte ens tänka på vad de andra som tittade kostade på sig. Det är inte precis normala priser på tilltugget på bio...
Jag är överlag dålig på gratisnöjen i Uppsala, så har ni nåt tips skriv en kommentar! Bibliotekets föredrag är förstås med på listan, men det är sällan jag kommer mig iväg.
Det fick bli sista filmen med Avengers, tre timmar i biosalongen. Till skillnad från alla andra, så anser jag att går man på bio, då är det för att njuta av en bra film. Man ska inte ha en massa godis, popcorn, läsk och liknande trams. Då är det en dålig film man ser, som kräver tröstätande.
Så det blev helt gratis för mig och jag törs inte ens tänka på vad de andra som tittade kostade på sig. Det är inte precis normala priser på tilltugget på bio...
Jag är överlag dålig på gratisnöjen i Uppsala, så har ni nåt tips skriv en kommentar! Bibliotekets föredrag är förstås med på listan, men det är sällan jag kommer mig iväg.
torsdag 9 maj 2019
Ett väldigt roligt telefonsamtal
Det stod på CSN:s hemsida att man skulle ringa om man ville göra en extrainbetalning. Så jag ringde och fick efter en del köande prata med en handläggare.
Jag: Hej, jag skulle vilja betala av mitt CSN-lån.
Handläggaren: Okej, hur mycket extra vill du betala av?
J: Hela.
H: Ja, men alltså. Hur mycket vill du betala extra nu?
J. Hela.
H: Nä, alltså jag behöver en summa som jag kan skriva på avin, typ 1500 kr?
J: Ja, jag vet inte vad mitt totala belopp är riktigt?
H: xxx xxx kr.
J: Jaha. Men då vill jag betala av det.
H: (med trött röst) Ja, men då behöver jag ha en summa som jag ska skriva på avin.
J: Ja, men då skriver du ju xxx xxx kr?
H: Va?
J: Ja men om jag har xxx xxx kr kvar att betala av, då är det den summan du skriver på avin.
H: Va? Ska du betala av alltihopa nu?
J: Ja precis.
H: Dröj lite, jag måste fråga en kollega.
Väntar i några minuter. Förmodligen försöker handläggaren förklara för kollegan att det är alltihopa som ska betalas av nu. Inte bara en del av lånet. Haha.
H: Ja, öh. Alltså. Då skickar jag en avi på xxx xxx kr och så betalar du det när avin kommer?
J: Toppen, det ser jag fram emot.
H: Alltså hela beloppet direkt?
J: Jajamen, tack så mycket!
H: Ja eh. Tack själv och lycka till.
Nånting säger mig att CSN inte får sådana här samtal särskilt ofta. Men jag var så fylld av en lycka att bli SKULDFRI att jag inte reflekterade över det förrän efteråt. Ångrar att jag inte spelade in det också. ;-)
Har du nåt roligt samtal där det blivit missförstånd med vad du faktiskt velat?
Jag: Hej, jag skulle vilja betala av mitt CSN-lån.
Handläggaren: Okej, hur mycket extra vill du betala av?
J: Hela.
H: Ja, men alltså. Hur mycket vill du betala extra nu?
J. Hela.
H: Nä, alltså jag behöver en summa som jag kan skriva på avin, typ 1500 kr?
J: Ja, jag vet inte vad mitt totala belopp är riktigt?
H: xxx xxx kr.
J: Jaha. Men då vill jag betala av det.
H: (med trött röst) Ja, men då behöver jag ha en summa som jag ska skriva på avin.
J: Ja, men då skriver du ju xxx xxx kr?
H: Va?
J: Ja men om jag har xxx xxx kr kvar att betala av, då är det den summan du skriver på avin.
H: Va? Ska du betala av alltihopa nu?
J: Ja precis.
H: Dröj lite, jag måste fråga en kollega.
Väntar i några minuter. Förmodligen försöker handläggaren förklara för kollegan att det är alltihopa som ska betalas av nu. Inte bara en del av lånet. Haha.
H: Ja, öh. Alltså. Då skickar jag en avi på xxx xxx kr och så betalar du det när avin kommer?
J: Toppen, det ser jag fram emot.
H: Alltså hela beloppet direkt?
J: Jajamen, tack så mycket!
H: Ja eh. Tack själv och lycka till.
Nånting säger mig att CSN inte får sådana här samtal särskilt ofta. Men jag var så fylld av en lycka att bli SKULDFRI att jag inte reflekterade över det förrän efteråt. Ångrar att jag inte spelade in det också. ;-)
Har du nåt roligt samtal där det blivit missförstånd med vad du faktiskt velat?
onsdag 8 maj 2019
Tänkvärt...
I en kommentar till Frihetsgraders Det är mycket nu skrev Flow FI en väldigt tankeväckande kommentar:
Jag känner att just detta är en svårighet jag brottas med. Det hänger ihop med det jag skrev häromdagen kring billig mat. För mig skulle det vara enklare att bli helt fokuserad på att spara pengar, snåla på allting omkring mig och sätta upp regler i stil med att jag förvisso får ha kvar mina hästar och njuta av dem, men aldrig lägga några pengar på utrustning (om det inte är absolut nödvändigt) eller träningar.
Det skulle vara enkelt, eftersom det inte skulle krävas någon tankekraft eller beslutsfattande. Jag skulle alltid ta det billigaste i alla situationer, oavsett om det var grönsaker eller byxor det handlade om. Jag skulle alltid säga nej till after works, gemensamma utelunchar med kollegor och middagar ihop med kompisar.
Men så kan man ju inte leva. Så utmaningen blir att hitta en balans mellan att spara varenda krona och att leva vidlyftigt och precis så lönen går ihop varje månad. Det blir mycket svårare, för då behöver jag ta ställning till varje val på ett annat sätt. Jag kan inte gå på autopilot, alltid sträcka mig efter billigaste mjölken, utan varje gång fundera över om den ekonomiska nyttan ska gå före mitt välbefinnande i nuet.
Jag tror att vi alla behöver reflektera över detta och inte bara vid början av vår sparresa, utan hela tiden. Jag märker att tex min resa till USA började kännas som ett jobbigt måste, eftersom jag någon gång vid årsskiftet hade bestämt mig för att inte shoppa. Trots att en del av resan var just att köpa kläder och skor när vi ändå var i affärer där det är bra kvalitet men lägre pris än hemma. Så nu har jag tänkt om. Givetvis ska jag inte köpa på mig massor med grejer jag inte behöver, men jag ska tillåta mig att köpa sånt jag verkligen vill ha och njuta av varje inköp.
Mina snälla föräldrar har dessutom gett mig 1000 kr i födelsedagspresent, jag brukar vara noga att köpa varaktiga saker för pengarna de ger mig (istället för att pengarna försvinner till mat), så de pengarna kommer jag köpa något riktigt fint för. Kanske ett par kashmirtröjor...
Hur tänker ni kring Flow FI:s kommentar?
Lite dit jag vill komma också. Att ”glömma bort” vad vi strävar efter i vardagen. Inte fokusera och försöka optimera för mycket inom sparandet utan mer hitta ett bra flow där vi sparar lite i bakgrunden av livet och vardagen. Lite av en utmaning då jag gillar att räkna och tänka på saker. Men det skulle inte vara sunt för min egen del att gå runt och fokusera på exit-datum eller kapitalet varje dag.
Jag känner att just detta är en svårighet jag brottas med. Det hänger ihop med det jag skrev häromdagen kring billig mat. För mig skulle det vara enklare att bli helt fokuserad på att spara pengar, snåla på allting omkring mig och sätta upp regler i stil med att jag förvisso får ha kvar mina hästar och njuta av dem, men aldrig lägga några pengar på utrustning (om det inte är absolut nödvändigt) eller träningar.
Det skulle vara enkelt, eftersom det inte skulle krävas någon tankekraft eller beslutsfattande. Jag skulle alltid ta det billigaste i alla situationer, oavsett om det var grönsaker eller byxor det handlade om. Jag skulle alltid säga nej till after works, gemensamma utelunchar med kollegor och middagar ihop med kompisar.
Men så kan man ju inte leva. Så utmaningen blir att hitta en balans mellan att spara varenda krona och att leva vidlyftigt och precis så lönen går ihop varje månad. Det blir mycket svårare, för då behöver jag ta ställning till varje val på ett annat sätt. Jag kan inte gå på autopilot, alltid sträcka mig efter billigaste mjölken, utan varje gång fundera över om den ekonomiska nyttan ska gå före mitt välbefinnande i nuet.
Jag tror att vi alla behöver reflektera över detta och inte bara vid början av vår sparresa, utan hela tiden. Jag märker att tex min resa till USA började kännas som ett jobbigt måste, eftersom jag någon gång vid årsskiftet hade bestämt mig för att inte shoppa. Trots att en del av resan var just att köpa kläder och skor när vi ändå var i affärer där det är bra kvalitet men lägre pris än hemma. Så nu har jag tänkt om. Givetvis ska jag inte köpa på mig massor med grejer jag inte behöver, men jag ska tillåta mig att köpa sånt jag verkligen vill ha och njuta av varje inköp.
Mina snälla föräldrar har dessutom gett mig 1000 kr i födelsedagspresent, jag brukar vara noga att köpa varaktiga saker för pengarna de ger mig (istället för att pengarna försvinner till mat), så de pengarna kommer jag köpa något riktigt fint för. Kanske ett par kashmirtröjor...
Hur tänker ni kring Flow FI:s kommentar?
tisdag 7 maj 2019
Jag hittade en squash
Vi var en hel drös folk som vällde ut på gatan efter att ha väntat på att tåget skulle passera. Jag gick lite i mina egna tankar, strosade fram kan man säga. När folkhopen minskade (vissa gick rakt fram och andra till vänster) fick jag syn på den.
På gatan framför mig låg en stackars squash. Förmodligen hade den ramlat ur en matkasse på nån cykel som susat över tågövergången. Ingen av de människor som gick förbi noterade squashen. Jag kunde förstås inte motstå den, utan gick fram och lyfte upp den.
Lite dammig, men helt oskadd bedömde jag att den var. Så jag tog med mig den hem. Passande nog hade jag köpt lite potatis av sorten Golden Wonder på REKO nyligen, så det fick bli en krämig squashgratäng helt enkelt!
8 st stora potatisar (skalade)
300 g squash (skalad)
2 dl crème fraîche
1,5 dl grädde
1,5 dl mellanmjölk
2 tsk salt
1/2 tsk peppar
2 krm vitlökspulver
1) Slå på ugnen på 200 grader. Skiva potatis och squash i tunna skivor.
2) Lägg hälften av potatisen i en ugnssäker form, krydda med salt peppar och vitlökspulver (halva mängden).
3) Lägg sedan på squashen följt av resten av potatisen. Krydda igen.
4) Vispa ihop crème fraîche, grädde och mjölk, slå över gratängen.
5) Grädda i ca 60 min, tills det puttrar och har fått en trevlig färg.
På gatan framför mig låg en stackars squash. Förmodligen hade den ramlat ur en matkasse på nån cykel som susat över tågövergången. Ingen av de människor som gick förbi noterade squashen. Jag kunde förstås inte motstå den, utan gick fram och lyfte upp den.
Lite dammig, men helt oskadd bedömde jag att den var. Så jag tog med mig den hem. Passande nog hade jag köpt lite potatis av sorten Golden Wonder på REKO nyligen, så det fick bli en krämig squashgratäng helt enkelt!
8 st stora potatisar (skalade)
300 g squash (skalad)
2 dl crème fraîche
1,5 dl grädde
1,5 dl mellanmjölk
2 tsk salt
1/2 tsk peppar
2 krm vitlökspulver
1) Slå på ugnen på 200 grader. Skiva potatis och squash i tunna skivor.
2) Lägg hälften av potatisen i en ugnssäker form, krydda med salt peppar och vitlökspulver (halva mängden).
3) Lägg sedan på squashen följt av resten av potatisen. Krydda igen.
4) Vispa ihop crème fraîche, grädde och mjölk, slå över gratängen.
5) Grädda i ca 60 min, tills det puttrar och har fått en trevlig färg.
måndag 6 maj 2019
Mina innehav under lupp
Det här inlägget är mest för de som är lite nördiga och vill veta mer exakt hur mina portföljer ser ut på Avanza. Ni som tycker det är roligare att läsa om matlagning eller allmänna spartips kan alltså lugnt invänta morgondagens inlägg istället. Spoiler: det kommer handla om en stackars ensam squash.
Som jag nämnt tidigare så har jag 7 portföljer på Avanza. Nu ska vi kolla lite närmare på innehav (så kanske det blir en diskussion om varför i hela friden jag har de bolag jag har) i varje portfölj. Procenten som anges efter varje fond/aktie är hur den gått sedan jag köpte den.
Bilen.
Fördelningen var ursprungligen 50/50 för fonderna, men nu har Spiltan stuckit iväg lite i värde.
Avanza Global 6,23 %.
Spiltan Aktiefond Investmentbolag 18,52 %.
Deg på jäsning.
Fördelningen är 20 % i vardera fond, förutom Japan som endast är 2 %.
AMF Aktiefond Europa 9,97 %.
Avanza Global 7,26 %.
DNB Global Indeks 19,29 %.
SPP Aktiefond Japan 4,12 %.
SPP Aktiefond USA 19,93 %.
Swedbank Robur Access Asien 13,41 %.
Drömhästen.
Fördelningen är 25 % i vardera fond.
Avanza Global 10,84 %.
DNB Global Indeks 12,63 %.
SPP Aktiefond USA 10,28 %.
Swedbank Robur Access Asien 13,34 %.
Förhoppningar.
Intervacc 26,35 %.
Leva på utdelningen.
Det är en väldigt ojämn fördelning i denna portfölj. Tanken är innehaven ska viktas lite olika, då jag inte köper nytt i vissa bolag, men just nu är det mest ett gytter.
Axfood 7,87 %.
Castellum 23,28 %.
Clas Ohlson -15,37 %.
Cloetta -4,7 %.
Hennes & Mauritz -12,55 %.
Kappahl -48,15 %.
Swedbank -23,1 %.
Swedish Match 37,41 %.
Wise Group -7,63 %.
Sålda saker.
Industrivärden 11,04 %.
Investor 9,99 %.
Kinnevik 16,01 %.
Latour 13,99 %.
Utländska aktier.
Här har jag precis sålt av sista aktierna, men jag misstänker att jag måste ha kvar kontot tills alla skatter och sånt kommit i ordning.
Man kan väl säga att jag är rätt duktig på att välja bra indexfonder och dåliga aktier. ;-)
Som jag nämnt tidigare så har jag 7 portföljer på Avanza. Nu ska vi kolla lite närmare på innehav (så kanske det blir en diskussion om varför i hela friden jag har de bolag jag har) i varje portfölj. Procenten som anges efter varje fond/aktie är hur den gått sedan jag köpte den.
Bilen.
Fördelningen var ursprungligen 50/50 för fonderna, men nu har Spiltan stuckit iväg lite i värde.
Avanza Global 6,23 %.
Spiltan Aktiefond Investmentbolag 18,52 %.
Deg på jäsning.
Fördelningen är 20 % i vardera fond, förutom Japan som endast är 2 %.
AMF Aktiefond Europa 9,97 %.
Avanza Global 7,26 %.
DNB Global Indeks 19,29 %.
SPP Aktiefond Japan 4,12 %.
SPP Aktiefond USA 19,93 %.
Swedbank Robur Access Asien 13,41 %.
Drömhästen.
Fördelningen är 25 % i vardera fond.
Avanza Global 10,84 %.
DNB Global Indeks 12,63 %.
SPP Aktiefond USA 10,28 %.
Swedbank Robur Access Asien 13,34 %.
Förhoppningar.
Intervacc 26,35 %.
Leva på utdelningen.
Det är en väldigt ojämn fördelning i denna portfölj. Tanken är innehaven ska viktas lite olika, då jag inte köper nytt i vissa bolag, men just nu är det mest ett gytter.
Axfood 7,87 %.
Castellum 23,28 %.
Clas Ohlson -15,37 %.
Cloetta -4,7 %.
Hennes & Mauritz -12,55 %.
Kappahl -48,15 %.
Swedbank -23,1 %.
Swedish Match 37,41 %.
Wise Group -7,63 %.
Sålda saker.
Industrivärden 11,04 %.
Investor 9,99 %.
Kinnevik 16,01 %.
Latour 13,99 %.
Utländska aktier.
Här har jag precis sålt av sista aktierna, men jag misstänker att jag måste ha kvar kontot tills alla skatter och sånt kommit i ordning.
Man kan väl säga att jag är rätt duktig på att välja bra indexfonder och dåliga aktier. ;-)
söndag 5 maj 2019
Billig mat eller bra mat?
En av de saker jag har svårast att spara pengar på, är maten. Jag har redogjort tidigare för en del saker jag gör för att spara pengar på mat. Men jag har ett problem och det är när billig mat ställt mot dyrare, men bättre mat.
Till exempel är irländsk köttfärs billigare än svensk. Det finns många orsaker till det och jag är inte tillräckligt insatt för att gå på djupet i ämnet. Men jag vet att svenskt kött innehåller mindre antibiotika och att svenska djurskyddsbestämmelserna är väldigt hårda. Jag tänker också på de öppna landskap i Sverige som svenskt nötkött bidrar till. Så även om det är dyrare, så känns det bättre att köpa svenskt.
Men ska jag nöja mig med att köpa svensk köttfärs, eller ska jag köpa köttfärs från djur som jag vet bara ätit gräs/hö/hösilage? Kanske ska jag köpa köttfärs från en gård i närheten, som slaktar sina djur bara några kilometer bort och dessutom är KRAV-certifierade?
Irländsk köttfärs kostar 49,90 kr/kg hos Willys denna vecka (kampanj).
Svensk köttfärs kostar 89,80 kr/kg hos Willys.
Men jag föll till föga och köpte 1 kg köttfärs via REKO, 115 kr/kg. Men titta på kossorna liksom!
Kruxet är ju att det blir mycket dyrare i längden. Nu köper jag dessutom inte bara 1 kg köttfärs, utan också flera olika grönsaker, ostar, saft etc. Ja, det smakar mycket godare, men är det värt det?
Återigen handlar det om att må bra nu vs spara pengar så jag kommer må bra i framtiden. Men jag tror ändå att jag landar i att det är bättre att jag mår bra nu, så att det finns en större chans att jag även mår bra i framtiden. Men jag lät i alla fall bli att köpa mjölken för 25 kr/liter. Fast jag vet att den är godare än Willys för 8,20 kr/litern...
Hur resonerar ni läsare kring detta dilemma?
Till exempel är irländsk köttfärs billigare än svensk. Det finns många orsaker till det och jag är inte tillräckligt insatt för att gå på djupet i ämnet. Men jag vet att svenskt kött innehåller mindre antibiotika och att svenska djurskyddsbestämmelserna är väldigt hårda. Jag tänker också på de öppna landskap i Sverige som svenskt nötkött bidrar till. Så även om det är dyrare, så känns det bättre att köpa svenskt.
Men ska jag nöja mig med att köpa svensk köttfärs, eller ska jag köpa köttfärs från djur som jag vet bara ätit gräs/hö/hösilage? Kanske ska jag köpa köttfärs från en gård i närheten, som slaktar sina djur bara några kilometer bort och dessutom är KRAV-certifierade?
Irländsk köttfärs kostar 49,90 kr/kg hos Willys denna vecka (kampanj).
Svensk köttfärs kostar 89,80 kr/kg hos Willys.
Men jag föll till föga och köpte 1 kg köttfärs via REKO, 115 kr/kg. Men titta på kossorna liksom!
Kruxet är ju att det blir mycket dyrare i längden. Nu köper jag dessutom inte bara 1 kg köttfärs, utan också flera olika grönsaker, ostar, saft etc. Ja, det smakar mycket godare, men är det värt det?
Återigen handlar det om att må bra nu vs spara pengar så jag kommer må bra i framtiden. Men jag tror ändå att jag landar i att det är bättre att jag mår bra nu, så att det finns en större chans att jag även mår bra i framtiden. Men jag lät i alla fall bli att köpa mjölken för 25 kr/liter. Fast jag vet att den är godare än Willys för 8,20 kr/litern...
Hur resonerar ni läsare kring detta dilemma?
lördag 4 maj 2019
Helig stund
Det har varit lite mycket på alla fronter just nu, så jag har inte tagit mig tid (prioriterat) att sitta med Excel. Men igår var det dags. Öppnade programmet och valde filen vid namn "Spara pengar". Känner hur lugnet infinner sig inombords.
Går in på Avanza, kollar och börjar fylla i excelarket. Industrivärden har haft utdelning, så det ska noteras. Sen har jag köpt både aktier och fonder för saker jag sålt och lönen som kom in i förra veckan. Andäktigt fyller jag på, ser hur totalbeloppet snällt ökar. Lyckan fyller mig. Nu har jag snart bara 30 000 kr kvar innan jag (i teorin) skulle kunna jobba 80 % utan att behöva snåla med pengarna. Vilken känsla!
Jag markerar med rött vilket bolag som har utdelning nästa gång (Kinnevik 13 maj), men avvaktar med att bestämma vad jag ska köpa då. Det gäller att hitta många tillfällen att få öppna excelarket och påta med siffror.
Det känns lite som ett trädgårdsland. Ett trädgårdsland för siffror, där jag påtar och pysslar om, pratar med siffrorna så de ska växa och bli fler. Massor av dem vill jag ha!
Har du någon helig stund med ditt sparande eller får det tuffa på för sig själv i bakgrunden?
Går in på Avanza, kollar och börjar fylla i excelarket. Industrivärden har haft utdelning, så det ska noteras. Sen har jag köpt både aktier och fonder för saker jag sålt och lönen som kom in i förra veckan. Andäktigt fyller jag på, ser hur totalbeloppet snällt ökar. Lyckan fyller mig. Nu har jag snart bara 30 000 kr kvar innan jag (i teorin) skulle kunna jobba 80 % utan att behöva snåla med pengarna. Vilken känsla!
Jag markerar med rött vilket bolag som har utdelning nästa gång (Kinnevik 13 maj), men avvaktar med att bestämma vad jag ska köpa då. Det gäller att hitta många tillfällen att få öppna excelarket och påta med siffror.
Det känns lite som ett trädgårdsland. Ett trädgårdsland för siffror, där jag påtar och pysslar om, pratar med siffrorna så de ska växa och bli fler. Massor av dem vill jag ha!
Har du någon helig stund med ditt sparande eller får det tuffa på för sig själv i bakgrunden?
fredag 3 maj 2019
Disken talar sitt tydliga språk
För er som har missat det, så bor jag själv (med tre hästar). Det innebär att jag måste göra alla hushållssysslor själv. Ibland brukar jag gnälla till kompisar om den jobbiga sambon jag bor ihop med (sambon gör såna där dumma saker som att ställa in tomma (!) mjölkpaket i kylen igen, hallå liksom?), som inte gör sin del av jobbet. Det är faktiskt rätt skönt att få gnälla på en icke existerande sambo.
De flesta sysslor går helt ok att göra, men det är någonting med disken. Jag har inte haft diskmaskin sen 2013, utan det är handdiska som gäller. Varje gång jag ätit. Suck.
Det som är så fascinerande med disken (och det finns säkert andra sysslor som andra personer upplever samma sak med) är att den speglar hur jag mår.
Livet tuffar på, det känns hanterbart med allt som händer både privat och på jobbet = jag diskar i samband med att maten jag lagat svalnar på tallriken till ättemperatur.
Livet är lite småkämpigt, nåt som skaver privat eller på jobbet = jag diskar när jag ätit.
Livet är ganska jobbigt, orken börjar tryta, det är en större grej privat eller på jobbet = jag diskar innan jag går och lägger mig.
Livet är jobbigt, det finns noll ork att göra nåt, ett par större grejer privat och tungt på jobbet = jag diskar när jag behöver använda redskapet igen. Diskberget tar över den pyttelilla yta jag har i köket.
Numera har jag börjat lära mig att läsa av hur jag agerar med disken och redan när jag börjar diska efter att jag ätit, så ser jag till att planera in vila i kalendern. Ibland går det så långt som att jag diskar innan läggdags och då får jag VERKLIGEN stryka saker i kalendern. Helt tomt varannan helg åtminstone.
Nu när våren är här, börjar genast diskberget sprida ut sig. Jag vet att det är för att jag planerat in för mycket, men snart får jag semester och då får jag vila. Snart.
Har du nån hushållssyssla som du gärna hade avstått från att göra (om vi låtsas att det hade varit gratis dvs inte städhjälp eller liknande RUT-avdrag)?
De flesta sysslor går helt ok att göra, men det är någonting med disken. Jag har inte haft diskmaskin sen 2013, utan det är handdiska som gäller. Varje gång jag ätit. Suck.
Det som är så fascinerande med disken (och det finns säkert andra sysslor som andra personer upplever samma sak med) är att den speglar hur jag mår.
Livet tuffar på, det känns hanterbart med allt som händer både privat och på jobbet = jag diskar i samband med att maten jag lagat svalnar på tallriken till ättemperatur.
Livet är lite småkämpigt, nåt som skaver privat eller på jobbet = jag diskar när jag ätit.
Livet är ganska jobbigt, orken börjar tryta, det är en större grej privat eller på jobbet = jag diskar innan jag går och lägger mig.
Livet är jobbigt, det finns noll ork att göra nåt, ett par större grejer privat och tungt på jobbet = jag diskar när jag behöver använda redskapet igen. Diskberget tar över den pyttelilla yta jag har i köket.
Numera har jag börjat lära mig att läsa av hur jag agerar med disken och redan när jag börjar diska efter att jag ätit, så ser jag till att planera in vila i kalendern. Ibland går det så långt som att jag diskar innan läggdags och då får jag VERKLIGEN stryka saker i kalendern. Helt tomt varannan helg åtminstone.
Nu när våren är här, börjar genast diskberget sprida ut sig. Jag vet att det är för att jag planerat in för mycket, men snart får jag semester och då får jag vila. Snart.
Har du nån hushållssyssla som du gärna hade avstått från att göra (om vi låtsas att det hade varit gratis dvs inte städhjälp eller liknande RUT-avdrag)?
torsdag 2 maj 2019
Rädsla för förändring
Efter min chockartade insikt att jag (kanske) kommer kunna spara 9000 kr/månad (det låter helt vansinnigt bara att skriva), kunde jag förstås inte låta bli att räkna lite på hur pengarna på Avanza skulle utveckla sig framgent.
Om jag sparade 9000 kr varje månad, så skulle jag nå två miljoner redan efter fem år. Jag skulle nå tre miljoner strax efter att jag fyllt 45 år, vilket är den nivå jag behöver nå ifall jag vid 45 års ålder vill gå i pension och leva på 18 000 kr/månad från sparandet.
Om jag istället tuffar på ytterligare fyra år, så når jag den magiska gränsen på 4,5 miljoner. Då kan jag ta 4 % varje år (det är 15 000 kr/månad) utan att kapitalet minskar. Samtidigt är det onödigt för mig, eftersom jag inte har nån att efterlämna 4,5 miljoner till.
Nu tror jag inte att jag kommer kunna spara hisnande 9000 kr/månad framöver, men bara tanken på detta skrämmer mig. Det känns som att det går för lätt, det är för enkelt att få ihop kapital och sluta jobba.
Samtidigt som jag vet att jag vill sluta jobba, så skräms jag av tanken att det kan vara så nära. Jag kan inte annat än förklara det med att förändring är skrämmande. Även positiv sådan.
Eftersom jag håller på och läsa Hjärnkoll på pengarna igen, så måste jag dock påminna mig själv om att jag inte vet vad jag tycker och tänker om åtta år, när jag är 45 år. Förhoppningsvis bor jag då i Skåne och jobbar kanske på ett fantastiskt roligt jobb, så jag fortsätter att jobba. Eller så är jag redan död och begraven, det går ju inte att säga.
Men åtta år... Det känns så greppbart på nåt vis. 2032 är mer diffust därborta i fjärran.
Hur känner ni som redan hoppat av jobbtåget? Eller för den delen ni som har nåt/några år kvar? Är det bara förväntan och glädje eller finns det rädsla inblandat också?
Om jag sparade 9000 kr varje månad, så skulle jag nå två miljoner redan efter fem år. Jag skulle nå tre miljoner strax efter att jag fyllt 45 år, vilket är den nivå jag behöver nå ifall jag vid 45 års ålder vill gå i pension och leva på 18 000 kr/månad från sparandet.
Om jag istället tuffar på ytterligare fyra år, så når jag den magiska gränsen på 4,5 miljoner. Då kan jag ta 4 % varje år (det är 15 000 kr/månad) utan att kapitalet minskar. Samtidigt är det onödigt för mig, eftersom jag inte har nån att efterlämna 4,5 miljoner till.
Nu tror jag inte att jag kommer kunna spara hisnande 9000 kr/månad framöver, men bara tanken på detta skrämmer mig. Det känns som att det går för lätt, det är för enkelt att få ihop kapital och sluta jobba.
Samtidigt som jag vet att jag vill sluta jobba, så skräms jag av tanken att det kan vara så nära. Jag kan inte annat än förklara det med att förändring är skrämmande. Även positiv sådan.
Eftersom jag håller på och läsa Hjärnkoll på pengarna igen, så måste jag dock påminna mig själv om att jag inte vet vad jag tycker och tänker om åtta år, när jag är 45 år. Förhoppningsvis bor jag då i Skåne och jobbar kanske på ett fantastiskt roligt jobb, så jag fortsätter att jobba. Eller så är jag redan död och begraven, det går ju inte att säga.
Men åtta år... Det känns så greppbart på nåt vis. 2032 är mer diffust därborta i fjärran.
Hur känner ni som redan hoppat av jobbtåget? Eller för den delen ni som har nåt/några år kvar? Är det bara förväntan och glädje eller finns det rädsla inblandat också?
onsdag 1 maj 2019
Välkommen sköna maj!
Min absoluta favoritmånad är äntligen här igen! Det beror inte bara på att jag fyller år denna månad, utan framförallt på att vädret brukar vara ljuvligt utan att det för dens skull är en massa insekter som terroriserar hästarna. Perfekt tid att njuta av livet. :-)
Idag ska de stackars studenterna (i alla fall de som är politiskt aktiva) marschera i demonstrationståg. I Uppsala går de man ur huse, de till vänster tågar i Socialdemokraternas tåg och de till höger (då snackar vi alltså även liberaler och centerpartister) tågar i Kristdemokraternas tåg. Det är lätt att känna igen dessa studenter, dels har de alltid studentmössa på sig och dels har de alltid solglasögon. Ack, denna baksmälla...
Jag kommer tillbringa dagen med att städa hemma, då jag får besök av goda vänner till helgen. Det gäller att passa på att städa lite extra, så det blir mindre till flyttstädningen.
Min vana trogen kommer jag dessutom att ha lite semester i maj, i år blir det dock endast en vecka, då många trevliga semesterdagar går åt till min USA-resa senare i sommar.
Kan ingen driva frågan om 35 dagars lagstadgad semester? ;-)
Idag ska de stackars studenterna (i alla fall de som är politiskt aktiva) marschera i demonstrationståg. I Uppsala går de man ur huse, de till vänster tågar i Socialdemokraternas tåg och de till höger (då snackar vi alltså även liberaler och centerpartister) tågar i Kristdemokraternas tåg. Det är lätt att känna igen dessa studenter, dels har de alltid studentmössa på sig och dels har de alltid solglasögon. Ack, denna baksmälla...
Jag kommer tillbringa dagen med att städa hemma, då jag får besök av goda vänner till helgen. Det gäller att passa på att städa lite extra, så det blir mindre till flyttstädningen.
Min vana trogen kommer jag dessutom att ha lite semester i maj, i år blir det dock endast en vecka, då många trevliga semesterdagar går åt till min USA-resa senare i sommar.
Kan ingen driva frågan om 35 dagars lagstadgad semester? ;-)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)