onsdag 15 maj 2019

Ökade inkomster - ökade utgifter?

Jag tycker det är lite fascinerande hur utgifterna så ofta anpassar sig efter inkomsterna. Nästan på nåt slags övernaturligt sätt... Jag ser ju fram emot en riktigt härlig majlön, som bör ligga nånstans på 40-45' efter skatt. Jag är lite osäker på hur mycket skatt som kommer att dras, men jag gissar på det beloppet iaf.

Samtidigt som jag vet om detta, så har utgifterna bara rasat in. Först var det två rätt stora (fyrsiffriga) belopp i samband med min USA-resa. Jag vet ju att det här är sista dyra resan jag gör på väldigt länge, eftersom den bestämdes precis när jag hade slagit in på FIRE-vägen och jag såg den som ett sista farväl till mitt tidigare jag. Men det hindrar ju inte att resan kostar mer än jag hade velat när jag blivit mer kostnadsmedveten. Jaja, bara att försöka njuta massor när jag är där!

Sen var det dags för det årliga veterinärbesöket. Inga konstigheter där heller, men det blir ju en stor klumpsumma, speciellt som det denna gång var två av tre hästar som behövde kolla tänderna också. Jag får vara tacksam att ingen krävde nån åtgärd av tänderna iaf. Sen var det dessutom dags för hovslagaren och även om det också är en vanlig utgift, så svider det lite extra när den kommer tillsammans med det andra.

Så slutligen kom meddelande om bilskatten i veckan. Jippie... Jag har en förhållandevis billig bil, men det är ändå 2500 kr som ska läggas till alla de andra tusenlapparna. Så plötsligt var det inte så många tusenlappar kvar som jag kunde spara på min jättelön.

Jag försöker tänka att jag hade haft halv panik om det här varit för x år sedan, när jag knappt hade en buffert för oförutsedda utgifter (det här är dessutom inte ens oförutsedda utgifter, utan rätt väntade utgifter, men jag hinner glömma att resor kostar, att hästarna kollar tänderna i maj och att bilskatten alltid kommer då) och att jag nu trots allt har en rejäl lön och kan betala utgifterna utan några problem. Men det svider likväl i spartarmen.

Har ni också sådan här upplevelser, där utgifterna ibland bara rasar in och man fattar inte riktigt vad som hände? Eller har ni stenkoll på varenda liten utgift som kommer att komma närmaste året?

12 kommentarer:

  1. Jag har förut sett oförutsedda utgifter och kommer nog få se dom igen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag betalar dom bara, men jag skall testa att skriva ett blogginlägg nästa gång :-) ... förlåt, jag är inte så här dryg egentligen

      Radera
    2. Jag tror bara vi missförstår varandra. Tycker inte att du låter dryg. :-) Skriv gärna när du har ett blogginlägg, så ska jag läsa och se om jag förstår bättre.

      Radera
  2. Jag kände mer så förr men visst, vissa månader går det bara troll.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Samtidigt vet jag ju att april var en extremt billig månad, men det är så lätt att glömma när räkningarna för maj strömmar in...

      Radera
  3. Frågan man ställer sig är om hovslagaren är hovleverantör.......

    SvaraRadera
    Svar
    1. Förhoppningsvis är hen inte så morbid. ;-)

      Radera
  4. Ja, i januari har vi några återkommande stora räkningar (dotterns ridavgifter, försäkring och annat). Och det i den fattigaste månaden. Nu har vi och har alltid haft en buffert för det, men det märks ju att utgifterna är stora i slutet av januari...
    /C

    SvaraRadera
    Svar
    1. Januari är verkligen en sån klassisk månad. De två senaste åren har jag dessutom fått väldigt låg lön den månaden, eftersom december innehåller många röda dagar. Jag tror eg det för min del mest handlar om att jag ogillar att ta pengar från bufferten, fast jag numera alltid hinner fylla på den innan det är dags att ta pengar därifrån igen. Trots att det är det bufferten faktiskt finns till för. ;-)

      I januari är det dessutom dags för alla medlemsavgifter att betalas. Jag har försökt minska ned på föreningar jag är aktiv i, men det blir ändå 3-4 stycken á 300 kr. Många bäckar små...

      Radera
  5. När jag tittar tillbaka så går utgifter och inkomster hand i hand. Jag var väl egentligen lika lycklig med studentekonomi, som med första riktiga lönen som gick till bostadsrätt, som nu; nu växlat upp i lön men såklart (?) utgifterna också. Man känner sig inte rikare. Jag har verkligen lyckats anpassa utgifterna. Fånigt.
    Tills jag fattade FIRE. Nu sjunker utgifterna för varje sten som lyfts (lök som skalas). Bättre så!!!

    För övrigt är jag ex hästägare som drömmer om stallet, men att köpa häst är ju antiFIRE. Det är sparandets antagonist. Det är hålet i portföljen :) Ja du vet!
    Svårt med balans och lagom...

    För övrigt (nr 2) har vi samma tänkta RE-år. Asså RE som i FIRE. Kul å följa dig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag drömmer ibland om hur mycket pengar jag skulle kunna spara varje månad om jag levde som jag gjorde som student. Samtidigt är det bara att inse att det inte går att backa riktigt så långt tillbaka kostnadsmässigt. Iaf för min del så ser jag ingen mening med livet utan häst (har provat, det var ingen vacker syn), så häst måste jag ha och då går inte studentekonomin ihop sig. Sen är det kanske dumt att ha tre hästar som jag har, men för mig är det omöjligt att sälja nån av dem, så de blir kvar. Tur att de är förhållandevis billiga i drift ändå!

      Som kompensation försöker jag hålla mig till den hobbyn, och inte ha fler, så tex min samlarhobby har jag börjat minska ned kraftigt för att i långa loppet avveckla helt.

      Kul med samma RE-år! Även om det känns långt bort i fjärran just nu. ;-)

      Radera

Helg!!!

Jag vet inte... Det känns som att veckorna går fortare och fortare. Är det för att jag snart har semester? Eller är det för att jag blir äld...