Jag älskar mat. Eller, jag älskar god mat. Det behöver inte vara superfancy (alltså såna där michelin-stjärnor har jag aldrig provat mig på, det verkar så uppsnofsat) men det ska smaka bra. Äter jag en halvdan middag ute ratar jag sedan den restaurangen åtminstone i några år. Jag har skrivit en del svidande kritik till restauranger jag varit på där jag fått dålig service (otrevligt bemötande!) eller äcklig mat (alltså... skölj svampen så slipper jag äta grus).
Men restaurangmat är dyrt, eftersom man framförallt betalar för upplevelsen, inte råvarorna och tillagningen. Jag vet att en stor del av min lön går till restaurangbesök. Så 2019 gav jag mig själv en utmaning, 12 uteluncher på hela året och 12 utemiddagar på hela året. Gaaah!
Jag är lite pedagogisk av mig (hey, är man lärare så är man!), så jag gjorde fina kuponger i hård kartong som det står måltid och månad på (tex April lunch). Jag får spara kupongerna från månad till månad, däremot får jag inte låna från en kommande månad.
Så en fjärdedel in i utmaningen går det ganska bra faktiskt. Det märktes att folk runt omkring mig var lite fattiga i januari, för ingen tjatade om AW, äta lunch ihop med kollegor eller för den delen middag med kompisar.
Från början hade jag regeln att jag endast fick äta ute i sällskap samt att nån annan skulle föreslå att vi skulle äta ute. Men eftersom jag har de mest hopplösa vänner (hehe, tur att jag är anonym) så brukar det alltid vara jag som föreslår saker. Så i februari var jag tvungen att föreslå en middag ute. Oh så glada miner det blev (men åh! Prova att föreslå själv nån gång!) och så himla god mat!
Uteluncherna försvann i sk krissituationer då jag av olika anledningar inte hade matlåda eller en kompis lite hastigt kom på att vi måste ses över lunch. Sen hade vi avtackning av en kollega med tillhörande middag ute och så drog en annan kompis med mig ut häromdagen (tröj-diskussionen om ni minns).
Så nu står jag här. Fortfarande en dryg vecka kvar av mars och helt slut på kuponger (ja, alltså jag har ju för april och framåt). Kommer jag klara av utmaningen? Igår löste jag det hela med att köpa hem libanesiskt bröd, hommus och baba ganoush (från Willys alltså) och mumsa i min soffa. En del av mig försöker övertala mig själv att åtminstone göra hommus och baba ganoush själv, men jag är inte riktigt där i min utveckling ännu.
Har ni några utmaningar för 2019 och hur går det med dem? Eller har ni kanske det bästa receptet på hummus och baba ganousch?
Kan förstå att det är en utmaning att minska restaurangbesök när man väl vant sig vid det. Man blir ju bortskämd med större portioner, salt mat och god smak. Det sistnämnda gäller i alla fall om man själv inte är någon vidare kock hemmavid.
SvaraRaderaDu kanske kan trixa genom att laga extra god mat hemma en tid? Eller börja med ständiga trerättersmiddagar hemma? Man kan hålla det enkelt. Billig soppa, huvudmål och någon efterrätt. Efterrätten kan vara dina egna bakverk, lite glass, chokladkex eller vad man finner gott. Man varierar efterrätten varje dag och kör med några få olika soppor. Om man inför denna vana tillsammans med trevlig dukning blir varje lunch eller middag något att se fram emot. Även om man äter den ensam nästan varje gång. Drycken höll jag på att glömma. Man kan kosta på sig mer äkta saft ur glasflaska, t ex blåbärssaft passar till det mesta. Ser ut som vin också så man kan dricka den ur vinglas så ser det vackert ut också! :) /Eva
Jag tror jag dels gillar restaurangbesök för att jag inte behöver äta ensam då (oftast), inte behöver laga maten själv och dessutom kan prova lite grejer som jag (ännu) inte kan laga själv. Som sushi eller friterade räkor.
SvaraRaderaJag är väldigt kräsen i maten, så man kan säga att jag redan äter väldigt gott hemmavid också. Fördel med att leva själv är att jag kan bestämma mat hela tiden. Idag blir det tex tacos till lunch (blev försenat då jag började baka baguetter helt plötsligt) och hemmagjord tomatsoppa (då willys hade billiga tomater för ett tag sedan) till middag. Förhoppningsvis då med egen baguette till.
Efterrätt är jag faktiskt dålig på att göra hemma, det känns lite konstigt att äta efterrätt ensam på nåt vis. Men jag har glass (och behöver äta ur frysen), så det ska jag nog ta ikväll. Trevlig dukning behöver jag däremot få bassning på. Har ingen plats för matbord, så jag äter i soffan *himlar med ögonen* Men det ska bli ändring, jag lovar! Tror hela matupplevelsen skulle kännas bättre om jag gav den lite mer fokus och kärlek.
Du får det att låta så elegant med blåbärssaften på nåt vis. <3
Oj, du har inte plats för matbord!? Är det säkert? Ett pyttelitet bara då kanske? Du måste ju kunna äta vid ett bord människa, om det så bara är litet som en skolbänk! Nå, jag bestämmer inte. ;)
RaderaIdén med blåbärssaften har jag fått från ett ställe som heter Blåbär och som är någon typ av fika-/matställe. Till allt serverar de en svagare variant av blåbärssaft. Den passar verkligen utmärkt till mat. /Eva
Nä, jag bor väldigt litet. Prioriterade soffa och soffbord framför matbord med stolar. Men snart blir det ändring på det, promise! ;-)
Radera