Jag ber om ursäkt. Jag tycker själv att det börjar bli
förbaskat många bloggar att läsa i ämnet. Alla har förvisso sin egen twist, men
det var lagom när det var 2-3 personer som skrev om FIRE och man inte behövde
bry sig så mycket (skojar bara!).
Kanske är min blogg helt onödig bland alla andras. Men jag
måste få skriva av mig, jag måste få berätta om min unika resa. Så därför fick
det bli en blogg till sist. Jag har förvisso bloggat sedan 2007, men det är
både på en annan plattform och i ett lite annat ämne. Jag ska göra mitt bästa
för att vara anonym, så mer säger jag inte om det.
Den här bloggen kommer handla om min resa mot FIRE och den
är kanske lite annorlunda än många andras, för jag har tre hästar som följer
med mig på resan. De är dessutom unga (den äldsta är inte ens tonåring än och
den yngsta skulle som människa börjat bli rumsren), så risken att de lämnar mig
innan jag nått FIRE är faktiskt ganska låg. Dessutom är de av raser som
generellt blir rätt så gamla. Jag ska dock försöka att inte skriva alltför
mycket om dem, det finns det som sagt en annan blogg som gör. ;-)
Vem är då jag? Enkelt sammanfattat så är jag singel,
heltidsjobbande och närmare 40 än 30. Även om det inte betyder så mycket i min
släkt, vi tenderar att bli över 90 hela bunten (då snackar jag alltså folk
födda på 1910-talet...) och mina kära föräldrar är på tok för pigga fast de är
födda på 1940-talet. Med på tok för pigga menar jag att de gör sånt där man
inte ska i den åldern, som klättra på hustak eller dansar salsa. När jag blir
gammal... Jaja, då kommer jag förstås få slitas av hästryggen, det fattar jag
ju. Den dag jag inte kan rida längre kommer jag kräva en speciell slags vagn,
så jag åtminstone kan köra hästen. Hehe.
Äsch, nu blev det ett sidospår igen. Hursomhelst så bor jag
några mil utanför en större stad (som vi kan kalla för Uppsala, för det är det
den heter) tillsammans med mina hästar. Tyvärr är jag inte snorrik (dvs ägare
till gården där jag bor), utan jag hyr in mig och hästarna. Min lägenhet är på
35 kvm och hästarnas ligghall (byggnad som de kan gå in och ut i som de vill under
vinterhalvåret) är på 22 kvm. Rättvist ändå på nåt vis?
Nåja, det var lite om mig. Nu ska jag försöka summera hur allting började.
Underbart! Det ska bli kul att följa din resa (även om det känns som att jag redan följer den).
SvaraRaderaTack! Det känns lite som att jag snyltat på din blogg på tok för länge. ;-) Dags att skriva lite längre än vad som ryms i ett kommentatorsfält. Lovar att fortsätta kommentera dock!
RaderaSen ska jag försöka klura ut hur jag länkar till andra bloggar och då kommer din vara självklar på listan.
Välkommen i bloggvärlden. Jag tycker absolut inte att det kan bli för många bloggar om fire. Behöver så mycket inspiration som möjligt då jag och min man också är på fire-vägen och den vägen känns ibland väääldigt lång. Vi hoppas kunna hoppa av ekorrhjulet om 5 år om allt går som det ska. Har också börjat blogga för att skriva av mig och hålla mig motiverad.
SvaraRaderaTack! Jag hoppas att min blogg ska kunna ge lite inspiration, vi har ju alla olika sätt att ta oss till målet, men ibland behövs det peppning på vägen. Fem år är så kort tid, men samtidigt så lång. Jag får se om jag klarar av att hålla mig ända till 2032, eller om jag kanske går ned på deltid ett tag först.
RaderaKul!
SvaraRaderaSka bli kul att följa (förutsatt att det inte blir en hästblogg ;-) )!
SvaraRaderaHaha, nä då. Jag lovar att hålla hästsnacket till ett minimum. Men de är ju en stor del av min ekonomi och jag tror det kan vara intressant för oss som har en dyr hobby, hur man sas motiverar att fortsätta och hur man kan tänka annorlunda när man börjar sträva efter FIRE.
RaderaSka bli jättekul att följa din blott!
SvaraRaderaVi i vår familj har också en dyr hobbie (slalom) men ibland tror jag nästan det blir lättare för oss att spara för att vi har så tydliga mål med vår fritid och det tar upp mycket tid och då hinner vi inte göra av med så mycket pengar på annat.
Tack, jag hoppas den ska bli läsvärd. :-)
RaderaDet är iofs sant. Jag har sällan kostat på mig själv utekvällar, dyra kläder eller resor (förutom när jag fick mitt arv *host*) utan alltid lagt pengarna på hästarna. Nu gäller det bara att tänka smart, så jag fortfarande kan lägga pengar på hästarna, men kanske inte lika mycket som tidigare.
Din blogg;-)
SvaraRaderaJag KÄNNER mig FIRE utan varken aktier eller sparslantar. Döstädar och förnöjer mig :)
SvaraRaderaHärligt Jeanette! <3
Radera