Jaha, ännu en till blogg om FIRE.

Jag ber om ursäkt. Jag tycker själv att det börjar bli förbaskat många bloggar att läsa i ämnet. Alla har förvisso sin egen twist, men det var lagom när det var 2-3 personer som skrev om FIRE och man inte behövde bry sig så mycket (skojar bara!).

Kanske är min blogg helt onödig bland alla andras. Men jag måste få skriva av mig, jag måste få berätta om min unika resa. Så därför fick det bli en blogg till sist. Jag har förvisso bloggat sedan 2007, men det är både på en annan plattform och i ett lite annat ämne. Jag ska göra mitt bästa för att vara anonym, så mer säger jag inte om det.

Den här bloggen kommer handla om min resa mot FIRE och den är kanske lite annorlunda än många andras, för jag har tre hästar som följer med mig på resan. De är dessutom unga (den äldsta är inte ens tonåring än och den yngsta skulle som människa börjat bli rumsren), så risken att de lämnar mig innan jag nått FIRE är faktiskt ganska låg. Dessutom är de av raser som generellt blir rätt så gamla. Jag ska dock försöka att inte skriva alltför mycket om dem, det finns det som sagt en annan blogg som gör. ;-)

Vem är då jag? Enkelt sammanfattat så är jag singel, heltidsjobbande och närmare 40 än 30. Även om det inte betyder så mycket i min släkt, vi tenderar att bli över 90 hela bunten (då snackar jag alltså folk födda på 1910-talet...) och mina kära föräldrar är på tok för pigga fast de är födda på 1940-talet. Med på tok för pigga menar jag att de gör sånt där man inte ska i den åldern, som klättra på hustak eller dansar salsa. När jag blir gammal... Jaja, då kommer jag förstås få slitas av hästryggen, det fattar jag ju. Den dag jag inte kan rida längre kommer jag kräva en speciell slags vagn, så jag åtminstone kan köra hästen. Hehe.

Äsch, nu blev det ett sidospår igen. Hursomhelst så bor jag några mil utanför en större stad (som vi kan kalla för Uppsala, för det är det den heter) tillsammans med mina hästar. Tyvärr är jag inte snorrik (dvs ägare till gården där jag bor), utan jag hyr in mig och hästarna. Min lägenhet är på 35 kvm och hästarnas ligghall (byggnad som de kan gå in och ut i som de vill under vinterhalvåret) är på 22 kvm. Rättvist ändå på nåt vis?

Nåja, det var lite om mig. Nu ska jag försöka summera hur allting började.