torsdag 21 mars 2019

Drömlägenhet

Så dyker den upp på hemnet. Lägenheten jag inte trodde fanns. På 36 kvm har man för ovanlighetens skull byggt ett fullstort kök, istället för att ha ett gigantiskt vardagsrum. I badrummet finns tom ett badkar, jag som inte haft badkar sedan 2004...

Dessutom är lägenheten fräsch, köket nyrenoverat, det ligger centralt i en skånsk stad, månadsavgiften är superlåg och även insatsen är helt rimlig. Med fullt lån blir det fortfarande billigare än jag bor i dagsläget.

Tankarna börjar fara. Köpa lägenhet och flytta nu? När jag precis fått ok på jobbet att fortsätta. Törs jag kliva rakt ut i osäkerheten att hitta nytt jobb i Skåne? Eller för den delen ta den stora kostnad som en flytt trots allt innebär.

Eller ska jag köpa lägenheten och hyra ut den tills vidare? Finns det en marknad för hyreslägenheter i området? Tänk om det flyttar in nån storrökare eller kanske nån som gnäller över allt. Den fina lägenheten förvandlas kanske till en knarkarkvart? Inte vill jag bo i en lägenhet som blivit förstörd av min tidigare hyresgäst. Nä, usch och så kanske personen inte ens betalar hyra...

Så slår det mig. Återigen är det FOMO som spökar (Fear Of Missing Out för er äldre). Jag vill verkligen inte gå miste om en chans som denna. Men samtidigt, om den här lägenheten trots allt dök upp nu, så är det klart att det kommer att dyka upp en minst lika bra när det väl är aktuellt med flytt.

Det var nog ett ganska litet badrum trots allt...

Hur gör ni läsare för att hantera FOMO?

4 kommentarer:

  1. Vänta 72 timmar, låt det ebba ut. Herregud vad kraftfullt FOMO är - det vet jag som arbetar inom retail. Ett lågt bra pris säljer inte lika bra över tid som om varan är dyrare men reas ibland till samma låga pris. Folk är rädda att missa och glada att göra klipp.

    Det finns alltid något finare och bättre - världen är riggad.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det är verkligen vansinnigt kraftfullt! Att vänta 72 timmar låter som tortyr, men du har rätt. Oftast känns det inte alls lika viktigt sedan, jag gör ibland impulsiva saker och tänker några dagar senare "Men varför kunde jag boka in det där? Hur tänkte jag?". Men det jag tänkte var förstås att jag skulle missa chansen om jag inte hoppade på just nu.

      Radera
  2. Fast jag tänker åt andra hållet. Varför inte ta chansen när den dyker upp? Även om det inte är den timingen som du hade tänkt? När jag köpte mitt hus i Skåne för snart den år sen satt jag också och tittade på hemnet för att få en känsla över prisbild etc och plötsligt var det där. Huset som var precis vad jag tänkt mig, både i storleken, läge och charm. Och till ett pris som helt enkelt var för lågt för att säga nej till. Det var flera år innan jag egentligen hade tänkt köpa men jag köpte huset. Hade det som fritidshus några år, hade tänkt hyra ut men ville inte ha massa främmande människor i mitt hus. Tillbringade mer och mer tid i huset och kände mindre för att åka tillbaka till Gbg och för två år sen hoppade jag. Blev erbjuden jobb direkt när,jag köpte huset men då var det inte läge. Nu har jag börjat jobba hos samma arbetsgivare men närmare än vad jag blev erbjuden förra gången.
    Ta chansen! Om lägenheten har allt du vill ha och till ett bra pris, varför vänta tills timingen är “rätt” för när är timingen rätt egentligen?
    Hästägande psykologen i Skåne

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag kan hålla med i hur du menar. Men nåt inom mig säger ändå att jag inte ska köpa på mig mer underhåll (lägenhet/hus) förrän jag sålt huset i norr. Misstänker att om jag köper en lägenhet i Skåne, så kommer det sluta med att jag får vattenskador på bägge ställena och får lägga hutlöst mycket pengar på två boenden jag inte använder. Så jag försöker andas med magen och tänka att drömlägenheten återkommer. Fritidshus låter ljuvligt, men jag skulle inte hinna vara där. När jag är ledig vill jag vara med hästarna och om jag har en längre ledighet måste jag åka upp till huset i norr och röja. Roligt... ;-)

      Sen vet jag ju inte om jag egentligen vill bo just där. Kanske är det Ystad som är rätt för mig, eller vill jag bo i Malmö så jag kan äta ute oftare? Vad vill jag om 5-10 år? Väldigt svårt att säga nu (speciellt när jag tänker efter vad jag ville för 5-10 år sedan...).

      Radera

Det som inte dödar, härdar

Jag vet inte jag. Jag tycker snarare att jag känner mig som en urvriden disktrasa. En disktrasa som när som helst börjar storgråta, för de m...