måndag 7 oktober 2019

Jobbångest

Jag tog några dagar ledigt i samband med att huset skulle tömmas. När jag ändå var igång, så blev det även några dagar ledigt för att bara vara ledig.

Det var underbart. Vakna när jag kände för det, göra det jag hade lust med. Men baksmällan som kommer när jag återgår till jobbet är helt vidrig. Alltså... Jag har ett jobb som jag tycker är roligt, även om det är lite mycket möten ibland. Jag har helt okej kollegor och en helt okej chef. Jag har till och med lyxen av ett eget rum där jag kan stänga dörren om jag behöver koncentrera mig OCH möjlighet att jobba hemifrån varje vecka (dvs rida på lunchen!).

Men jag känner mig ändå som en straffånge som släpas in till jobbet de här första dagarna. Så småningom kommer jag in i lunken igen och det enda som märks är en längtan i rösten när jag pratar om julledigheten (54 arbetsdagar kvar) som kommer vara 17 dagar lång för min del.

Sedan har jag resan i februari att längta till, påsken i april, kristi himmelsfärd i maj och slutligen semestern som nästa år kommer vara hela fem veckor (har aldrig hänt mig förr).

Ändå känner jag hopplösheten i att jag ska hålla på så här i ytterligare 13 år. Hur i hela friden ska jag stå ut???

Har precis tackat av ännu en kollega som går i pension. Det är många på mitt jobb som fortsätter även efter 65 års ålder att jobba på och jag förstår inte hur man kan. När friheten hägrar, hur kan man fortsätta jobba? Men jag tänker att de måste känna för jobbet som jag känner för min frihet. För det andra alternativet, att man inte riktigt har råd att gå i pension ännu, det känns bara ännu hemskare att tänka på.

13 år kvar. Men snart är det nyårsafton och då är det bara 12 år kvar... Tålamod...

Får du också jobbångest när du varit ledig?

6 kommentarer:

  1. Godmorgon!

    Låter som för mycket fokus på målet och för lite på resan ditt och tiden emellan. Försök hitta glädjen i att uppskatta varje dag vi har här på jorden och inte glömma bort att vara närvarande i nuet.

    Kanske gå ner i tid och få mer fritid för att göra det du vill då kanske synen på jobbet känns mindre betungande? Det är ju ett av målen med FI frihet att göra vad vi vill med tiden vi har utan krav på motprestation. Visserligen förlängs tiden tid FI men i gengäld fås ju tiden och möjligheterna till frihet redan i nutid jämfört med att få den på heltid om 13 år som du nämnt i ditt fall.

    Mvh Anonym-m

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du har så rätt! Visst har jag fantastiskt mycket att glädjas åt och jag lever delvis det liv jag vill, men visst hade det varit skönt att vinna några miljoner (fast jag inte spelar) och kunna hoppa av ekorrhjulet redan nu.

      Jag har funderat en hel del på att gå ned i tid och även klurat på om det tex går att ta ut obetald semester en dag/vecka under oktober-december, för det är då jag upplever att jag har det som tyngst. Fördelen med FIRE är att det finns många vägar att välja och det gäller bara att hitta sin egen väg. :-)

      Radera
  2. Kontrasten ledighet/lönearbete kan jag uppleva brutal. Jag försöker använda tiden på att jobba med mig själv, testa nya saker som periodisk fasta och annat som jag intresserat mig för. Att bara njuta resan är inte så himmalens lätt men jag försöker hålla mitt fokus där.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, jag tror dessutom att det blev värre nu när mörkret kryper sig på. Jag har varit ledig några dagar och kunnat njuta av att rida dagtid och så poff försvann den möjligheten (dessutom kombinerat med att min jobba-hemma-dag blev uppbokad med annat än ridning två veckor i rad), så kontrasten blev inte bara att jag måste jobba 8 h/dag, utan att jag dessutom kommer hem i skymningen och vet att jag inte hinner ut till hästarna förrän det är mörkt.

      Men snart vänder det! ;-)

      Radera
  3. Har det varje söndag...men som Anonym-m säger så jobbar jag på att leva i nuet så mycket som möjligt. Inte lätt dock när höst tröttheten smyger sig på och man ska masa sig upp 5:30. Jag har ändå gått ner i arbetstid för att orka...
    //Vera

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, söndagsångest har jag haft många år. Tack och lov har den minskat iom att nuvarande jobb ändå är ett trevligt jobb att gå till. Just höstmörkret är ett gissel dock, svårt att komma ifrån att sinnesstämningen påverkas av den minskade mängden ljus.

      Radera

Helg!!!

Jag vet inte... Det känns som att veckorna går fortare och fortare. Är det för att jag snart har semester? Eller är det för att jag blir äld...