fredag 18 oktober 2019

Camp FIRE Süd

Jag lämnade Camp FIRE süd med ungefär samma känslor som när jag gick iväg ifrån Djurgården. Det är så oerhört uppfriskande att träffa människor med liknande tänk som en själv. Som direkt förstår när man pratar om att sluta jobba eller ta ett sabbatsår eller gå ned i arbetstid eller kanske starta ett eget företag.

Fyra timmar gick vansinnigt fort och även om jag pratade med många, så hann jag inte prata med alla. Dessutom glömde jag bort att kolla namnskyltarna, så jag är inte ens säker på vilka jag pratade med... Jag tror att Vänligen, Hanna var en av personerna jag pratade mest med. Men jag är inte säker. Kanske såg jag henne enbart i vimlet (som jag gjorde med Horsewood9) och noterade att jag kände igen namnet.

När Fru EB höll sitt föredrag kom det upp massor med intressanta tips och idéer. Det som jag tyckte var allra bäst, var att allas idéer togs emot lika välvilligt, även sådana idéer som att skaffa städhjälp (istället för att avskaffa städhjälp), ifall det frigör mer energi och tid för personen. Dvs man måste hela tiden utgå ifrån vad man själv har behov av och vad som är viktigt för en själv. Där är vi alla olika och det respekterades på ett helt annat sätt än jag upplevt i andra sammanhang med människor som är desperata att passa in i gruppen.

För den som (på nåt konstigt vis) missat Fru EB:s inlägg om träffen, så kommer här en länk eftersom det finns massor av bra länkar i inlägget, tex tips om hur man kan semestra lite billigare eller få tag på möbler under kortare perioder (dock endast i Lund). Själv är jag lite sugen på att vakta hus nästa semester...

Jag hann prata lite grann med IGMR och med Ansi, men hade gärna pratat mer. Fyra timmar var för lite... Dessutom hann jag bara byta nån mening med Utdelningsbagaren då han lassade upp de supergoda bullar han bakat till oss allihop. Jag klurar på ett nytt koncept, liknande det vårt bibliotek har ("låna en uppsalabo"), där man helt sonika lånar en annan FIRE-intresserad person under några timmar och så sitter man och pratar om allt möjligt. Kruxet är väl att jag måste ta mig till Stockholm, för den enda personen jag träffat på från Uppsala har flyttat (snyft, snyft).

För visst gör det skillnad för motivationen att träffas och diskutera? Jag har i alla fall fått flera nya insikter och idéer på hur jag ska ta nästa steg i mitt sparande.

Tack alla som kom och gjorde träffen till en så härlig dag! Ett extra tack till Fru EB för det proffsiga föredraget, det var första gången nånsin det kändes spännande att vänta på nästa bild och vad den skulle leda till för tankar.

Vem känner sig sugen på att dra ihop en ny FIRE-träff?

11 kommentarer:

  1. Visst var det kul! Trött och nöjd var jag efteråt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du klarade dessutom av ett barnkalas dagen därpå. Puh... :-)

      Radera
    2. Ja det var rätt intensivt :)

      Radera
  2. Det var jätteroligt! Jag hade inte skrivit mitt nick utan bara mitt riktiga namn pga oerhörd mingel-ångest. Det var kul att ses iallafall (jag hade rosa kofta och satt vid "skaffa inte min häst"-bordet). Ser framemot nästa gång!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mäh! Då måste jag ju har pratat med dig. Hopplöst. Menar du att jag ska komma ihåg vad folk hade på sig... Haha, jag försökte tom tjuvkika på Fru EB:s foto, men det hjälpte inte.

      Ser också fram emot nästa gång! Blir det Göteborg eller kanske längre norrut?

      Radera
  3. Haha! Sant sant. Nästa gång!

    Malmö passar väldigt bra, men Göteborg är inte fel heller!

    SvaraRadera
  4. Hojt hojt - här är en från Uppsala!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ååååh! Men maila mig så kan vi ta en fika eller kanske en promenad längs ån? <3

      Radera
  5. Wow! Här flödar det av nya inlägg! Misstänker att fler än jag fick en nytändning av träffen.

    Vi pratade en del, jag var hon med mörkblå, vitprickig klänning som höll tummarna för att din jacka skulle bli stulen! ;)

    Vänligen, Hanna

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hahaha, ja det är helt vansinnigt så mycket tankar och idéer som bubblar igång när man träffas. Verkligen en vitamininjektion!

      Jag tycker det är spännande att jag ska försöka komma ihåg vad andra haft på sig för kläder. ;-) Jag är värdelös på sånt. Men bra, då pratade vi åtminstone en del. Min stackars jacka verkar jag aldrig bli av med. Inte vill den gå sönder heller...

      Radera

Helg!!!

Jag vet inte... Det känns som att veckorna går fortare och fortare. Är det för att jag snart har semester? Eller är det för att jag blir äld...