onsdag 14 augusti 2019

Om allt brann ned...

Häromdagen började tankarna vandra när jag åt frukost (förut surfade jag alltid vid måltider, men nu under min detox får jag ett annat fokus) och eftersom det åskat ganska rejält senaste dagarna, så föreställde jag mig vad som skulle hända om blixten slog ned i min stuga och allt brann upp (alltså inte jag då, utan allt annat).

Förutom att det förstås skulle vara lite ledsamt, så slogs jag av hur mycket av mina saker jag inte skulle återanskaffa. Alltså vissa grejer, som säng och köksredskap är det klart att jag skulle köpa. Men skulle jag även köpa alla andra grejer? De där förbaskade prydnadskuddarna som smög med hem vid ett snabbt besök på IKEA (jag skulle bara köpa en ny stol och en lampa), de skulle jag inte köpa igen.

Rosetterna som mina hästar vunnit på tävlingar, de är förvisso omöjliga av få tag på igen, men även om de gått att få tag på, så hade jag inte köpt nya.

Stamböckerna älskar jag djupt och innerligt (alltså för att förtydliga, det är böcker med hästhärstamningar i, alltså tex stoet Blenda 1412 efter Lukas 187 undan Beda 1011. Börja nu inte fråga om vad efter och undan betyder, det blir bara så långa parenteser då), men eftersom all information i dem finns sparat digitalt, så skulle jag inte köpa nya böcker.

Inte ens smyckena som jag har i tre (!) smyckeskrin, skulle jag köpa nya. Jag skulle nöja mig med ett par diskreta guldörhängen och vara nöjd med det.

Typ de här såg ganska söta ut

Så varför i hela friden har jag alla dessa grejer? Det börjar helt klart bli dags för en rejäl rensning! Det här inlägget från minimalisterna återvänder jag ofta till för att få inspiration i rensandet.

Dock får jag hejda mig lite, då jag snart ska ta tag i rensandet i huset i norr. Det kommer bli mycket kastande...

Har du behov av att rensa eller känner du att du endast har de saker du faktiskt har nytta av?

6 kommentarer:

  1. Jag har flyttat tre gånger de sista sex åren, så rensandet har blivit av automatiskt med viss regelbundenhet, därför har jag extremt lite prylar. Vid en inbrott i december blev jag inte av med särskilt mycket alls, just för jag hade inget at ta :-). (Jo, lite guld hade jag, och solglasögon och en väska. Men ändå!). Så jag är bra på att rensa, och sälja/ge bort prylar. (Jag vet att vissa vänner och bekanta till mig tycker att har väldigt lite saker hemma, då ler jag stolt och svarar "eller hur"?)

    Är dock nostalgisk och älskar mina hästrosetter :-D.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, jag har ju också flyttat en del senaste sex åren. Men det är som att sakerna ändå blir för många. Suck... Måste verkligen rensa igen...

      Jag har inte så många rosetter (och ingen alls från riktiga tävlingar, haha) så de är såklart nära hjärtat. Men brinner de upp så blir det inga nya. :-P

      Radera
  2. Jag brukar ibland tänka att "om det börjar brinna, vad skulle jag absolut rädda först". Och listan blir ganska kort för de flesta av mina saker skulle gå att skaffa igen om jag skulle vilja det. Men många saker skulle aldrig ersättas.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mmm, hade jag möjlighet att rädda nåt så finns det en del sentimentala grejer som jag skulle försöka få med mig. Idag har jag dock haft lite teknikkrångel, så det blir nog lite rensning i helgen...

      Radera
  3. Jag borde rensa bland kläderna.

    Jag har varit i sommarstugan i snart tre veckor, och då blir det påtagligt hur lite prylar och kläder jag egentligen behöver. I och för sig behöver jag mer kläder när jag jobbar, men inte så mycket som jag faktiskt har i alla skåp och lådor.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag upplever samma sak! Nu har jag köpt lite fler kläder när jag var i USA och vips har jag plötsligt ingen ordning alls i garderoben och det känns som kläderna hotar att kväva mig. Visst är det så att man har större behov av variation av kläder på jobbet (eller iaf upplever jag det så), men det räcker egentligen med 15 uppsättningar för en enkel rotation. Just nu har jag iaf 20 uppsättningar. Rensa, rensa! :-)

      Radera

Mörkret faller

Nä, jag är på intet vis deprimerad. Jag har några nära och kära som är deprimerade, så jag vet hur sjukdomen kan se ut. Jag kan inte ens säg...