torsdag 1 februari 2024

Mitt jobbliv del 2

Så kommer vi då till mitt allra första jobb där jag faktiskt var fast anställd. Det var inom kundtjänst och jag kan fortfarande känna hur ångesten pumpar genom kroppen så fort jag börjar tänka på det här jobbet. Förutom att det var vansinnigt underbetalt (25000 kr), så var jobbet beläget i Stockholm medan jag bodde i Uppsala. Dvs jag pendlade vareviga dag. Från början var det UL+SL som gällde, med byte först i Upplands Väsby och sen på T-centralen till tunnelbana. De sista åren (minnet är lite luddigt) kostade jag faktiskt på mig att åka SJ istället, vilket minskade ned förseningarna till enbart varannan dag. Jag hade flextid på jobbet, vilket innebar att man skulle vara på plats senast 9 och lämna kontoret tidigast 15 (om man inte var schemalagd som en av de som skulle vara kvar till 17 givetvis). 

Mina starkaste minnen från det här jobbet, förutom att jag drevs raka vägen in i en utmattningssjukdom, var de där fåtal gångerna jag skrapat ihop flex för att kunna sluta 15, bara för att så gott som alltid mötas av såna tågförseningar att jag ändå inte var hemma före 19. Det tog liksom aldrig slut. I samma veva som jag fick det här jobbet skaffade jag dessutom min första egna häst, så oron för att inte ha råd gjorde att jag inte vågade säga upp mig. Trots att jag var förkyld mer än fem gånger på ett år. Glömmer heller aldrig den "utredning" som gjordes där det framkom att jag höll på att arbeta ihjäl mig och arbetsgivarens lösning var att jag skulle börja äta Probi Frisk för att jag hade dåligt immunförsvar...

Eftersom jag numera var anställd var jag också (äntligen?) berättigad till att vara med på kick offer. Dessa var dock väldigt mycket mindre glamorösa än alla Fru EB:s dylika, oftast var vi på ett sunkigt hotell nånstans i Stockholm, men jag minns upphetsningen det år vi faktiskt fick åka till Stäket (!) för att äta nån äcklig buffé och lyssna på en kille som skulle få oss att orka slita ut oss lite fortare. 

De sista två åren på jobbet förväntades vi "erfarna" jobba mer än 40 timmar varje vecka. Vi uppmuntrades att ta med datorn hem över helgen och göra ytterligare 5-10 h då. Eftersom vi annars fick för dåliga siffror, då det bestämts uppifrån hur mycket man skulle klara av varje månad. Tex klarade jag av 7000 ärenden när jag började jobba där och 11000 ärenden när jag slutade. Då hade jag nyss haft en "löneförhandling" där jag blivit tillsagd att jag måste prestera bättre än jag gjort året innan, för givetvis måste man för varje år bli ännu snabbare/effektivare. 

En lite "rolig" anekdot från den här tiden var när dåvarande chefen (vi hade aldrig samma chef längre än ett halvår) upptäckte att vi jobbade snabbare om vi fick tillgång till godis. Så varje onsdag och fredag bjöd företaget på mängder med godis/kakor/läsk för att vi skulle lyckas nå månadens (omöjliga) mål. Jag minns att alla gick upp flera kg under den perioden och ingen mådde särskilt bra varken fysiskt eller psykiskt. De som hade partner blev snabbt föräldralediga för att komma undan ett tag (japp, det erkändes öppet inför kollegor att det var orsaken till graviditeterna). 

Förvåningen var stor när jag sa upp mig, chefen förstod inte alls hur jag kunde lämna ett så fantastiskt jobb... Men till hens räddning så kunde hen skylla på en flytt, då jag för att försöka rädda mig själv flyttade tillbaka till mina hemtrakter där jag på nåt konstigt vis fått ett annat jobb. 

6 kommentarer:

  1. Det gör mig glad att du inte är kvar där, det låter som lite av ett mardrömsjobb.
    En av styrkorna med FIRE är att man får råd att vara lite mer selektiv, och den effekten kommer långt innan man är i mål. Får man fråga om du hade påbörjat den resan i det här läget? Eller kom det senare?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det var nog det värsta jobbet av alla jag haft. Drömmer fortfarande stressdrömmar där jag är tillbaka igen, fast det var över tio år sen jag lämnade.

      Nix, FIRE kom först senare, ihop med nästa jobb och en otrevlig sjukskrivning för utbrändhet (men detta jobb satte ändå bollen i rullning kan man säga).

      Radera
  2. Super intressant! Tack!😊🙏❤️

    SvaraRadera
  3. Intressant läsning. Riktigt så där dåligt jobb har jag nog aldrig haft faktiskt. Har lite känningar in i kundtjänstbranschen och jag vet att sjuktalen är höga. Nä..jag skulle ha slutat väldigt tidigt på ett sånt där jobb.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag är ju en sån där jobbig plikttrogen typ som ger min själ till företaget (och fö även till eventuella pojkvänner) och utplånar mig totalt för att alla andra ska bli nöjda. Så att lämna ett jobb är vansinnigt svårt för mig. Jag har blivit lite bättre på det genom åren och nu skulle jag nog kunna lämna nuvarande (men det vill jag inte än iaf).

      Radera

Utgifter för april

Som jag nämnt tidigare, april blev en helt galen månad ekonomiskt. Skäms för siffrorna... Edit: siffrorna inom parantes hänvisar som vanligt...