tisdag 12 november 2019

Giltiga skäl

Lite nu och då kommer det upp diskussionen kring hur man bor och kanske framförallt hur mycket man "måste" renovera hela tiden. Jag har bland annat en kollega som verkar vara besatt av att renovera. När hen väl renoverat klart ett hus eller en lägenhet, så stället är exakt som hen "tänkte sig vid köpet", så är det dags att flytta till nåt större/mer centralt/mysigare. Väl flyttad börjar renoveringscirkusen igen...

Jag har inte mycket att komma med i diskussionerna, speciellt som jag avskyr att renovera och numera dessutom hyr mitt boende, så jag kan inte börja måla om mitt i natten om jag känner för det (men hyresvärden är juste, så jag skulle säkert få om jag frågade). Oftast brukar dock diskussionen ta en annorlunda vändning när nån, som inte visste om det innan, får veta att jag bor på 27 kvm. Det är en sådan chock för gemene man att nån kan VÄLJA att bo så litet.

Men det är fascinerande, för så fort jag säger "jag bor inhyrd på gården där hästarna står, så jag har bara några meter till stallet" så slappnar man av. För det betyder att jag inte är galen (eftersom jag frivilligt bor på 27 kvm), utan att jag har ett GILTIGT SKÄL.

Tydligen är det så att om man har en hobby, som mer är en livsstil, då är allt tillåtet. Det skulle vara precis samma reaktion om jag sagt att jag bodde i en fjällstuga på 27 kvm för att få nära till bra träningsmöjligheter som skidåkare. Då har jag också ett giltigt skäl och alla kan andas ut. Jag bor som jag bor för att jag har vissa specialintressen och ett "inre driv" som en kollega sa. Jag hoppas innerligt att alla människor har ett inre driv, för annars skulle det inte bli mycket gjort. Å andra sidan blir det inte så mycket gjort på den här arbetsplatsen, förutom att fika såklart.

Men jag är helt övertygad om, att hade jag sagt att jag bor på 27 kvm för att jag inte behöver större lägenhet och för att jag vill spara pengar så jag kan sluta jobba vid 45 år eller 50 år eller 55 år, då hade jag inte kommit lika lindrigt undan. För det verkar inte vara ett giltigt skäl. På den här arbetsplatsen ska man äääääälska jobbet (särskilt fikarasterna) och gärna jobba tills man är 70 år. Vi har en kollega som nyss fyllde 72 år och lär dö på jobbet.

Jag förstår inte riktigt vad det är som är så läskigt med att välja en annan väg än vad som är brukligt. Det är ju inte så att jag är kriminell bara för att jag vill spara mina egna pengar? Men ändå är det sånt enormt tabu att jag tror fler än jag sparar i smyg och pratar om annat på fikarasten.

Hur är det på dina fikaraster? Kan du prata FIRE?

12 kommentarer:

  1. Haha va lustigt att folk kan reagera på det där sättet bara på ett boende. Det borde vara tvärtom att man reagerar på det sättet när folk bor onödigt stort och frivilligt väljer att bo i renoveringshärj. Jag vågar absolut inte säga nått om FIRE på min arbetsplats men jag har vågat sagt det till min syster som alltid varit den sparsamme av oss två och hon reagerade bara postivt. På jobbet säger jag bara att jag toksparar till hus och sen jobbar jag deltid på det så då fattar folk att man lever snålt...med ett legitimt skäl som du säger :)
    Tack för bra morgonläsning till kaffet // Johanna

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, jag tycker också som du. Varför bor många så vansinnigt stort?

      Haha, spara till hus låter också som ett legitimt skäl. ;-)

      Tack för att du läser! <3

      Radera
  2. Jag tror dels att de indirekt känner sig ifrågasatta av dig OCH att de kanske måste börja ställa sig själv jobbiga frågor. Likriktningen är trygg.

    Jag har hittat ett två som är inne på FIRE-tänket, en som är svåger till en av de större bloggarna från förr i tiden (som är nedlagd) och ett par sub 30 år kvinnor som redan ledsnat "ska inte livet vara mer än det här". Fikarasterna är något annat - där är det inte FIRE som avhandlas utan resor etc. De bra samtalen sker på lunchpromenad eller annan lugnare setting.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ah... Jag blir ett hot mot deras invanda och icke ifrågasatta verklighet... Kanske dags att presentera sig som Neo? ;-)

      Så himla härligt att ni hittat ett sätt att umgås på jobbet utan att behöva krångla med "ursäkter".

      Radera
    2. Snarare Morpheus eftersom det var han som initierade Neo i kunskapen om Matrix. ;-)

      Radera
  3. Kan liknas vid mitt köpstopp som nu går på femte året. Nästan så att "folk" tror att jag är überfattig och att det då är det giltiga skälet. Mitt mål är en mycket liten (nåja 30 kvadrat-ish) lya sen när yngsta barnet får egna vingar om cirkus fyra år. Jag får ibland försvara att jag cyklar dit jag ska. Har gammal mobil utan internet och ja, folk nästan häpnar. Men säger jag att köpstoppet är för klimatet så blir jag betrodd.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är så coolt att du haft köpstopp i fem år. Oerhört imponerande och inspirerande. Jag kanske ska testa...

      Jag hade gärna haft en soffa också, så om jag nån gång flyttar härifrån så tror jag 35 kvm är lagom storlek för mig. Minns att jag tyckte min välplanerade bostadsrätt på 42 kvm kändes stor, så större än så kommer jag aldrig behöva.

      Haha, klimatet är ännu ett legitimt skäl. ;-)

      Radera
    2. Kul att jag kan inspirera (och impa) :)

      Radera
  4. Ja, det är konstigt att man ska behöva förklara sina val. Eller är det så att vi bara tror att vi måste förklara oss vare sig det gäller olika val eller ett enkelt nej? Fast ibland känns det verkligen så och då försöker jag träna mig själv i att det spelar ingen roll vad andra tycker och jag försöker hindra mig själv från att börja förklara för mycket och istället vara stolt över att så här har jag valt och så här tycker jag./Hea

    SvaraRadera
    Svar
    1. Såklart kan det ibland vara en själv som tror att det behövs förklaras. Men jag känner snabbt av stämningen, när det blir sådär besvärat och ingen vet riktigt vad den ska säga.

      Fortsätt vara stolt! Vi är ju en fantastisk samling människor inom FIRE, alla så oerhört olika men ändå så modiga, som vågar lyssna på vad vi själva vill och gå vår egen väg.

      Radera
  5. Jag bor mitt ute i Ingenstans några mil från den lilla orten Ingentingalls. I början trodde människorna i Ingentingalls att jag var någon besläktad med UNA-bombaren. Människor är ofta såna.

    Ungdomarna har jag försökt omvända. Vet inte om jag lyckats. De äldre vill bara hålla på med travet och stryktipset.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hahahaha, trav och stryktips. Låter lite som Värmland eller Norra norrland. Jag har inte alls några fördomar. ;-)

      Radera

Börsen gör mig nervös...

Det är konstigt hur hjärnan fungerar. På nåt vis har jag lättare för att ta motgångar än framgångar. Det är som att jag inte riktigt tror på...