Kärlek till en skål

Jag har letat i minst tio år, kanske så mycket som femton. Plötsligt står den där framför mig. Den perfekta skålen!

Vi tar det från början. För hundra år sedan (iaf nån gång mellan 2002-2010) köpte jag en skål i en affär i Forumgallerian. Det var början till en djup kärlek till denna skål. Den var liksom perfekt i både höjd, bredd och utformning, så jag kunde använda den till allt möjligt. Jag kunde både ha snacks i den och lika gärna äta mat när jag ville vara lite roligare än en vanlig tallrik (varför blir mat alltid godare i en skål?). Eller använda som mugg när jag inte hade nån ren temugg (eller nån mugg alls, mer om det imorgon). 

Åren gick och jag insåg att jag skulle köpt fler skålar. För hur jag än letade hittade jag ingen som var helt rätt. Antingen var de för små eller för breda eller så var kanten konstig (ja ni fattar, fel, fel, fel). 

Exempel på skål som är för bred och låg, samt fel "fot". 

Jag gav upp vid ett tillfälle och köpte en skål som var fel (mer avsmalnad som ett V istället för ett U, men med ok bredd iaf) eftersom min älskade rosa skål nu var helt sönder både på kanterna och i glasyren. Den ny skålen funkade, men kändes aldrig riktigt bra och jag kom på mig själv med att använda den slitna rosa i första hand.

Men så en dag, för några veckor sedan, hade jag lite tid att slå ihjäl och strosade helt oanande in på en butik som sålde krimskrams. Jag trodde det var en liten gullig butik och tänkte att jag skulle hitta en mugg (som sagt, mer om det imorgon) men det visade sig vara en riktigt smart uppbyggd butik, som såg liten ut när man gick in, men som rörde sig i en lång serpentin, så till sist hade man spenderat en bra stund där inne (för er nyfikna så ligger den i s:t pers). Jag kollar på en hel drös med muggar, men ingen faller mig i smaken. 

Men så står den där! Min skål! Äntligen! 

Perfekt

Jag blev så lycklig att jag nästan skrattade högt. Det här måste vara det bästa med minimalism, att man verkligen uppskattar de saker man har och dessutom väljer ut dem med omsorg utifrån sina behov. Jag måste dock erkänna att den här gången köpte jag två skålar. 

Nästan färdigflyttad

Nu bor jag i nya lägenheten. Jag har mycket trevligare grannar än i förra boendet, för de här grannarna är tysta på nätterna (till skillnad från kor och fåglar). Det är så skönt att få sova bra på natten utan att använda öronproppar. 

Just nu är det mesta lite kaos och jag försöker få ordning på alla möjliga saker som krånglar och allt som ska ordnas med. Rutinerna är inte riktigt satta än och jag letar en bättre parkering än de som finns i området (de är lite för dyra för min smak). Tyvärr är det lång kö till föreningens ytterst få parkeringsplatser.

Tanken är ju att bo här resten av mitt liv (om jag nu inte flyttar till Skåne), så jag försöker tänka att jag ska göra saker så som jag vill ha dem, inte vad som funkar "tills vidare" innan jag flyttar vidare (som jag gjort tidigare). 

Jag har fått igång jobbdatorn och njuter av att ha bredband. Ska bara fixa en kabel så har jag kanske snart även privata datorn igång och kan ha roligt med. Längtar!

Det känns inte så FIRE-kompatibelt för tillfället, men jag försöker tänka att jag sparar (amorterar) till mig själv istället för att ge alla pengar till en hyresvärd och att jag i grunden har en väldigt låg månadskostnad på lägenheten (1900 kr). 

Hästarna tar tyvärr mer tid för tillfället, då det tar tid att resa dit och fixa allt varenda dag. Målet så småningom är att bara ha en häst och flytta till ett stall som kräver mindre jobb runtomkring, men det är många år dit och till dess får det här helt enkelt fungera. Jag försöker tänka att det är tur att jag inte har någon familj att ta hänsyn till. ;-)

Varje gång jag är i stallet tar jag även med mig grejer från förra boendet (som ju är i närheten) vilket gör att det tar lite extra tid att packa saker, bära ut dem i bilen, sen bära in dem i lägenheten, packa upp och sen bära ut kartongerna till bilen nästa gång jag ska till stallet. Jag vägrar ha en massa onödiga kartonger, så jag har bara 5-6 stycken att använda. Snål? Jag? Nä...

Billigt att äta upp all mat

Ja, jag summerar ju inte utgifterna i bloggen längre (verkade vara noll intresse av såna saker), men jag gör det ändå för min egen skull fortfarande. Kan meddela att det är helt sjuk skillnad i matkostnad en vanlig månad och den här månaden, när jag rensat ut så mycket jag kunnat ur skåp, kyl och frys. Då har jag fortfarande massor med mat som fått flytta med till lägenheten, så jag skulle nog kunna äta "gratis" i ytterligare en månad om jag skulle vilja. 

Så det blir mitt snabba spartips den här dagen, prova att äta upp all mat du redan har, innan du köper nytt. Jag har i princip bara köpt bröd, mjölk och grönsaker den här månaden. 

Over and out, måste packa vidare...

Det är inte roligt längre

Nu är jag mitt uppe i flytten. Jag vill inte längre flytta. Jag vill bara slippa det här kaoset och få mysa i lugn och ro. Jag vill verkligen aldrig mer flytta.

Jag tror egentligen inte att det är förändringen i sig, jag menar, jag gillar ju min nya fina lägenhet. Men just att allt ska flyttas från punkt a till punkt b och det under tiden är totalt kaos, det mår jag inte bra av. 

Ville mest bara gnälla lite mitt i alltihopa. Jag har fö varit snål och inte tagit ledigt från jobbet heller, utan försöker hinna flytta grejer på kvällar och helger. Som om jag inte redan hade ont om tid och svårt att få vardagen att gå ihop. Blä!

Ok, färdiggnällt. Tack för att ni läser... 

Inför flytten - äta upp mat och rensa saker

Det bästa med en flytt är att jag får en ursäkt för att verkligen rensa. Just nu håller jag på att äta upp allt jag har i skafferi, kyl och frys. Det är en hel del måste jag säga... Senaste tiden har jag bara handlat mjölk och fil när jag varit i affären, för jag har allt annat redan. Jag blir lite full i skratt när jag ser hur mycket bröd jag lyckats fylla min frys med. Varenda gång det närmat sig bäst-före-datum har den kvarvarande stumpen åkt in i frysen. För att inte tala om alla rostbröd som tydligen "måste" köpas och frysas in när det är rabatt...

Sedan rensar jag bland saker. Jag har rensat bort säkert 15 böcker ur bokhyllan (vilket iofs säger mer om hur många böcker jag har kvar och gillar att läsa), jag har äntligen fått bort en massa skräp på uteplatsen som jag sparat för att "nån gång" kanske använda den kartongen/blomkrukan/syltburken igen. Som om man vill använda nåt som är fullt med smuts och fluglort?

Garderoben krävde ingen rensning, men snart är det dags att ge sig i kast med cd- och dvd-skivor. Finns det folk som vill ha detta fortfarande eller är det bara att hiva? 

Jag har bestämt mig för att jag inte ska ha en enda sak över tröskeln till nya lägenheten som jag inte tänkt behålla. Jag vägrar flytta ännu en gång (det här blir min elfte flytt sen jag flyttade hemifrån) med nån kartong som jag aldrig kommer att packa upp. 

Nä, nu måste jag fortsätta packa! ;-)

Sålt fonder och köpt lägenhet!

Ja, jag är väl motvalls som vanligt. Men ju mer jag räknade på min privatekonomi och ju mer min hyresvärd höjde hyran desto mer blev jag lockad av tanken på en egen lägenhet. 

Visst, att bo nära hästarna gör gott för min själ och plånbok, men bara till en viss gräns. Till sist nåddes den gränsen, då hyreshöjningen som aviserades skulle bli dyrare än att köpa en lägenhet och köra bil till hästarna varje dag. Vilket är lite sinnessjukt...

Så efter att ha kollat på lägenheter lite sådär halvseriöst ett tag, så blev det plötsligt mycket mer seriöst och jag hittade ganska snart den perfekta lägenheten. Läget är bra, med nära till det som är viktigt för mig; mataffär och kort resväg till hästarna. 

Jag går från hyrt boende på 27 kvm till bostadsrätt på 25 kvm. Drog till med 85 % belåning så får vi se om jag betalar av mer successivt beroende på hur det känns i magen med räntekostnaderna. 

Det som fascinerar mig mest är att så fort köpet var avklarat (får nycklarna om en dryg vecka) så kändes det som att jag kunde andas lättare. Jag tror inte jag förstått hur dåligt jag mått av att hyra boende. Jag har övertygat mig själv om att det är det bästa för mig och hästarna, men uppenbarligen har osäkerheten över att bli av med mitt boende i princip när som helst gjort att jag undermedvetet låtit det gnaga i mig. 

Nu ska jag äntligen få flytta till ett ställe där jag vill bo tills jag eventuellt flyttar till Skåne. Eller så bor jag här resten av livet, vem vet? Det ger mig ro i själen att veta att det är jag som bestämmer hur det blir.

Det var inte ens jobbigt att sälja av lite fonder, det är snarare en skön känsla att veta att jag kan betala av hela lånet på bara några dagar om jag skulle vilja. Men tills vidare får banken äga större delen av lägenheten. 

Vad mer kan jag säga? Jag får bättre möjlighet att laga mat, större badrum och äntligen ett förråd! Dessutom en balkong som jag saknat nåt enormt. Promenadavstånd till mataffär även om jag ska försöka att inte gå dit alltför ofta. ;-)

Nu väntar några tuffa månader ekonomiskt, då jag har dubbel hyra, men det är det verkligen värt! Jag är så vansinnigt tacksam över mina FU-pengar, för tack vare dem kan jag göra det här utan att behöva oroa mig för hur jag ska få ihop ekonomin i några månader. Visst var tanken att de enbart skulle användas till tidig pension, men livet blir inte alltid som man tänkt sig. Jag försöker se amorteringen på lånet som ett sparande nu, istället för de pengar jag skulle ha satt in i portföljen. Nu får pengarna hos avanza vara ifred och gotta till sig på egen hand. 

Så var det nytt år igen

Jag har haft min årliga kick off med mig själv och blir lite förundrad över allt som ändå hänt 2022. Det var så många tuffa perioder (vilket jag tror märkts på bloggen i form av uteblivna inlägg), så mycket jag förträngt eller glömt att det skedde 2022 att jag häpnade. Tror verkligen det är nyttigt att försöka summera året på något vis, så man inser allt som ändå händer i ens liv.

I mitt fall är det enkelt, då jag skriver dagbok. Sedan läser jag igenom senaste månanden när jag gör mina månadsavstämningar (och checkar av mina ytterst luddiga mål)  och summerar vad som hänt. Därför kan jag sedan läsa igenom dessa månadssummeringar när jag ska summera året och det är då jag verkligen kommer till insikt om alla turer i berg- och dalbanan som varit detta år. 

Visste ni tex att jag var allvarligt sjuk? Det hade jag glömt, för nu är jag frisk. Sen fick jag en superjobbig biverkning på en medicin som ingen insåg var en biverkning förrän ett halvår senare. Jag gick alltså ett halvår och mådde dåligt helt i onödan. Suck liksom... 

2022 har varit både positivt (Daisy!) och negativt (sparåret märktes knappt av för allt blev så dyrt), men nu lägger jag det bakom mig och ser fram emot 2023. Det kommer att bli ett tufft år, det vet jag redan, men mer om det om några dagar. 

Mina mål för året kan kanske sammanfattas med att jag ska försöka ta hand om mig själv mer. Inte vara dumsnål eller oroa mig för utgifter, utan faktiskt kosta på mig sånt som gör att jag mår bra nu. För jag har förmodligen max 40 år av roligheter kvar, sen har jag en lång lista med sjukdomar som släkten fått och som jag lär få, som kommer att försvåra livet. Kanske lever jag inte ens om 40 år? Alltså är det bäst att leva nu, även om jag såklart inte ska slösa pengar som en tok. 

Har ni några mål för 2023?