tisdag 16 augusti 2022

Långsam eller tvär exit?

Jag har senaste året lekt med tanken att göra en långsam exit från arbetsmarknaden. Jag har räknat på scenarier där jag först går ned till 80 % ett år, sedan 60 % ett par år och slutligen 40 % ett par år innan jag slutar helt. Givetvis har jag bara förutsatt att det skulle funka med mitt nuvarande jobb, men sånt vet man såklart inte förrän man lyft det med chefen. 

Samtidigt har jag varit medveten om att det är svårt att göra om en tjänst som är 100 % till lägre, för att det helt enkelt fortsätter förväntas att man ska göra lika mycket. Det är lättare att byta tjänst då, till en som redan från början är på lägre %. Även om min erfarenhet av det är att det allt eftersom tiden går kryper på fler och fler arbetsuppgifter och så är man plötsligt uppe på heltid i alla fall. 

Så jag har varit lite kluven till hur jag ska göra.

Tills nu. För nu är de flesta tillbaka från semestern, inklusive chefen. Vilket betyder möteskallelser i det oändliga. Jag är van vid det och vet att de kommer. Men den här gången kom det även en kallelse till en utbildning som har noll och intet med vad jag jobbar med. Det är dessutom en utbildning på annan ort och under en hel dag.

Direkt kallelsen kom tänkte jag att det här får jag prata med chefen om. Men eftersom jag vet lite hur min chef ser på min roll (lite annorlunda än vad jag gör) så är jag så gott som helt säker på att jag kommer tvingas göra den där förbaskade utbildningen. 

Vilket får mig att sätta mig ned som ett tjurigt barn och bara skrika nej rakt ut. 

Jag tänker fasiken inte göra nån långsam exit. Jag tänker sluta helt så fort tillfället ges. Jag vet att det är flera år dit, men jag vet också att den här situationen kommer att uppstå många gånger om innan jag kan sluta. 

Jag önskar att det fanns ett jobb där jag fick jobba ifred och göra det som skulle göras...

Planerar du långsam eller tvär exit? 

9 kommentarer:

  1. Kan rekommendera att jobba som frilansare - framförallt om du redan har en del pengar som gör att du kan hantera att inkomsterna variera. Helt sjukt egentligen att folk håller på med jobb som de verkligen inte gillar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har lite svårt att se hur just min tjänst skulle gå att göra frilansande. Säger jag upp mig anställer de bara en annan, de kommer inte ta in mig som konsult (och i det här fallet måste även konsulterna gå utbildningen).

      Jag gillar mitt jobb. Jag gillar inte allt krimskrams runt det. Men det värsta JAG vet är folk som gnäller över hon hemskt jobbet är och sen inte gör nåt åt det. Sånt gör mig galen. Jag försöker åtminstone göra nåt åt mitt jobb, dels genom att prata med chefen och dels genom att spara undan pengar för att sluta jobba.

      Radera
  2. Jag gick i februari ofrivilligt från 100% till 70% tjänst hos samma arbetsgivare pga omorganisation.

    Först blev jag irriterad men med FIRE i sikte 2025 kan det ha varit perfekt som en långsam exit. Jag jobbar nu 4 dagarsvecka med 7 tim/dag i fyra dagar och har alltid långhelg. Längre helg och längre vardagkvällar har verkligen gjort skillnad på energinivån.

    En förutsättning för deltid är ju att kapitalet är nära det som behövs för FIRE då sparandet ju nästan totalt kollapsade.

    I mitt fall kommer deltiden inte heller försena FIRE då jag hela tiden tänkt gå vid 55 år (2025) när privat- och tjänstepensionen blir tillgänglig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Skönt ändå att du känner att det blev bra till sist. 2025 är ju nästgårds, så jag hoppas du får det lugnare på jobbet fram till dess. Omorganisationer är ett aber.

      Var tvungen att räkna lite på hur mitt scenario ändras ifall jag slutar spara nu, det gjorde faktiskt ingen större skillnad. 300' på 6 år bara. Så jag behöver inte känna alltför stor oro ifall sparandet tar slut, tack för input!

      Radera
  3. Förstår precis. Gillar mitt jobb om jag bara fick göra det ifred istället för allt man måste delta i runtomkring. 2 olika 2-dagarskonferanser nu i början med övernattning och sen hemkomst fredagkväll. Vill bara vara på jobbet och jobba undan allt istället för att umgås och vara trevlig och social när jag istället vill vara hemma med familjen. För att inte tala om alla möten som känns helt onödiga och bara drar ut mer och mer på tiden eftersom alla tycks ta det som ett tillfälle att småprata, fika och undvika att gå tillbaka och jobba.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Alltså fy fasiken! 2-dagarskonferenser hoppas jag att jag aldrig behöver uppleva! Jag vill bara åka hem efter jobbet och vara ifred med mina hästar...

      Sen det där med att jobba ikapp är ett jäkla aber. Har funderat lite på att ta ut en del obetald semester, men det enda som händer då är ju att man får jobba ännu mer intensivt efter semestern, för att komma ikapp med allt som blivit liggandes medan man varit ledig. Så störigt!

      Radera
  4. Är aldrig sjuk och har inte haft en sjukdag på de 6 år jag arbetat på nuvarande arbetsplats. Även klarat mig från Covidsymtom och inte behövt vara i karantän. Kan inte gå ner i arbetstid men ibland leker jag med tanken att de sista åren kanske man kan sjukskriva sig ibland när det blir för jobbigt. Någon dag med huvudvärk, några dagar med halsont osv. Är fruktansvärt plikttrogen så misstänker att jag inte skulle klara av det men när jag sitter på ändlösa tråkiga möten så är det en tanke som muntrar upp mig. Nästan som deltid det sista året, om någon ifrågasätter att jag är sjuk ofta så ska jag ändå säga upp mig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det där med mygel har jag funderat på också. Fast dra det mycket längre!

      Alltså missköta sig så mycket att man får sparken med några månadslöner i stället för att säga upp sig. Man behöver ju inte ens en referens från sista jobbet.

      Till detta kan man efter såväl sparken som egen uppsägning koppla på en tid med A-kassa för att låta det egna kapitalet vara i fred ett tag. I fallet med sparken blir det ingen lång karenstid heller.

      Detta är saker jag tänker på men om jag genomför det är en helt annan fråga då jag det inte stämmer med min moral.

      Radera
    2. Jag kan ärligt säga att jag lekt med tanken att bli "sjuk" strax innan den här utbildningen. Samtidigt river det dåliga samvetet i mig och jag vet ju att jag bara skjuter upp problemet. Det lär komma en till utbildning om 1-2 år och då måste jag ändå gå den då. Suck...

      Tycker att du absolut ska försöka vara lite småsjuk sista året, kanske åtminstone känna efter lite mer än vanligt. Jag har varit förkyld (ej covid) några gånger senaste två åren, men med hemarbetsplats har jag ju ändå jobbat. Just nu lockar det att bli "sjuk" så jag får vara lite ledig också, speciellt när vabbarna sätter igång igen. Även om deras frånvaro tack och lov inte påverkar mitt jobb på något vis.

      Radera

Augusti 2022 vs augusti 2021

Den här månaden har känts väldigt dyr, jag har haft upplevelsen att jag bara "slängt iväg" pengar. Men tydligen har jag ändå hålli...