onsdag 25 augusti 2021

Två eller tre hästar?

 Jag har ju haft lite lätt ångest över att jag kommer minska mitt sparande ganska rejält när fölet börjar kosta pengar i form av stallhyra (innan dess är fölets kostnader redan ihopsparade, så de påverkar inte på samma vis).

Idag satt jag i ett lite tråkigt möte på jobbet och passade på att mixtra lite med siffrorna. Jag använde mig av kalkylatorn till höger i menyn och räknade helt enkelt på två scenario.

Ett där jag minskar mitt sparande med 3000 kr/månad och ett där jag bibehåller sparandet på nuvarande nivå. Målet jag räknar på just nu är 3,4 miljoner, det hänger ihop med lite olika idéer jag har kring att sluta jobba successivt (1 år 80 %, 2 år 60 %, 2 år 40 %) alternativt sluta jobba direkt. Jag har också höjt min nivå till 25000 kr/månad i utgifter, vilket är den nivå jag ligger på nu (minus sparandet). Tanken där är att när jag väl går i pension så kommer Anette vara död dvs jag utgår ifrån att jag har två hästar då. 

Det intressanta i hela uträkningen var att 3000 kr mindre sparande/månad gjorde ett års skillnad bara på slutmålet. Dvs med tre hästar når jag målet 2029 (räknade med 8 % ränta) och med två hästar når jag målet 2028.

Visst kan ett år göra stor skillnad, men samtidigt om jag tänker hur mycket skillnad det blir för mitt psykiska och fysiska välmående med tre hästar (eller, alltså de två hästar jag har nu samt Anettes föl) så känns ett år helt ok.

Däremot kanske jag inte köper en tredje häst, om det inte går vägen med fölungen. Utan istället då vänta tills Anette inte lever längre. 

Eller så går allt åt skogen och jag dör. ;-) Jag tänker att man kan ha lite olika scenarier och idéer, men i slutändan vet man aldrig vart det tar vägen. Just nu, när börsen går som tåget så känns 8 % väldigt lågt räknat. Men jag håller mig där och blir glatt överraskad, istället för det omvända...

Har jag någon läsare som inte räknar med 4 %-regeln? Mitt uträknande grundar sig ju att jag ska klara mig fram tills garantipensionen tar vid, men kanske är det tryggare med 4 %-regeln ändå?

Svammel, nu ska jag återgå till mötet. 

12 kommentarer:

  1. 1 år extra är ingenting om det betyder att du får den livskvalite (i ditt fall hästar) som du mår bra av. Jag räknar inte med 4% regeln. Känns som något man kan räkna med i ex. USA där man inte har pension på samma sätt som här. Räknar med att sluta jobba om 6 år när jag är 58. Tänker ha 7×årskostnader och sen ta ut pension. Lite svårt att räkna på den delen då jag är osäker på hur mycket de icke arbetande åren påverkar pensionen. Men jag ska även ha sparade pengar som får växa till sig de sista åren och som ska dryga ut pensionen. Har ingen önskan att ha en massa pengar kvar när jag dör. Barnen får ärva det stora Stockholmshuset som jag även kan sälja och flytta till mindre om pensionen inte räcker.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Räknar inte heller med 4% regeln. Siktar istället in mig på ett arbete som är så pass intressant att jag vill fortsätta även efter pensionsåldern. Satsar på FI utan RE.

      Radera
    2. Anonym: Ja, det där med att försöka beräkna pensionen är himla knivigt. Jag räknar med garantipension enbart och ser resten som bonus, men därmed blir ju min ihopsparade summa kanske högre i onödan. Svårt att veta nu hur livet blir sedan!

      Valoroso: Ja, kanske slutar det med att jag hittar ett roligt jobb när jag väl slutat på nuvarande. Eller så kanske jag tycker det är roligare på detta jobb ifall jag bara jobbar 40 %, vem vet? Men oavsett är ju sparat kapital bra att ha. :-)

      Radera
  2. Tycker inte heller att ett år är så mycket i sammanhanget så det skulle jag nog inte betyda att jag avstod från något som kändes viktigt för mig. Antar att mitt andra barn är det motsvarande tex.

    Jag räknar dock utifrån 4%-regeln, men med vetskapen om att det sannolikt finns någon slags pension att få och att jag även efter exit kommer att ha någon slags inkomst även om jag inte räknar med dem. Med det i åtanke så kör jag på rätt snålt mål och räknar med att det ordnar sig ändå. :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hm... Förstår jag dig rätt att du har satt dina kostnadsnivåer lite lägre och tänker att det löser sig med extrainkomst eller pension? Det är ju också ett sätt att räkna på, då kanske mitt mål också skulle funka med 4 %-regeln. Annars måste jag dra ihop 6 miljoner och det känns helt ärligt övermäktigt.

      Radera
    2. Jag menar alltså att jag räknar på 3-3,5 miljoner vilket inte innebär några större utsvävningar så om jag vill resa till Afrika eller Bahamas så måste jag nog tjäna lite extra, kanske genom extrajobb inom vården eller skojiga uppdrag som att vara valarbetare eller dylikt.

      Radera
    3. Ah, då är jag med på nivån på sparandet. :-)

      Radera
  3. När det gäller viktiga frågor, sådant som innebär långvariga förbindelser, tänker jag att pengar inte är huvudsaken, ibland kan man nästan luras att motivera saker med att "det är värt xxx antal kronor" när pengarna egentligen inte alls är det viktigaste.
    Kanske givna exempel är att jag inte skulle inleda eller stanna kvar i ett förhållande eller byta bostadsort motiverat med att kunna öka mitt sparande. Inte heller skulle jag i första hand överväga om jag har råd när jag diskuterar att skaffa vare sig djur eller barn.
    Jag tycker till exempel hundar är fina och gillar att gå hundpromenader, men nu med två små barn och heltidsjobb är det inte läge, hunden skulle utöka de krav i vardagen jag redan har, och ofta skulle jag i realiteten associera hundägandet med blandade känslor (skuldkänslor, trötthet, korta stunder av glädje). Likaså gäller barn, jag tänker ibland att det skulle vara kul med en till liten, men de jag har kräver ju sitt också... Jag brukar i första hand fråga mig hur mycket tid jag har över just nu som jag tycker "behöver fyllas", och i viss mån uppskattar jag tid att göra ingenting - sovmornar, tid att läsa böcker och skriva, gå promenader med vänner eller själv, lyssna på poddar eller musik... Jag är mån om den tiden! Och tänker att det finns olika perioder i livet med olika mycket tid över, om fem år kommer till exempel mina barn vara lite mer självgående (även om de fortfarande kommer behöva stöttning, skjutsningar, tvätt och matlagning) och jag kommer sannolikt inte att jobba heltid längre, då får jag se om jag har fyllt den extratiden med något annat meningsfullt och givande, eller om hund/barnfrågan blir aktuell igen...
    Tänker du inte så, vad som är optimala antalet hästar med tanke på tiden du har över i ditt liv som det ser ut nu?
    Intressant att man är olika, och inget är ju rätt eller fel :) Tack för en fin blogg!

    /L

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mycket intressanta tankar! Jag drömmer också om en hund, men har insett att jag absolut inte har den tiden jag tycker en hund kräver. Hundar är ju med en hela tiden på ett annat vis än hästar, men visst skulle jag kunna byta ut en häst mot en hund om jag verkligen ville.

      Likaså har jag landat i att två hästar ändå är lagom för mig. Eller såhär, en häst hade varit lagom om jag kunnat rida 6 dagar/vecka. Nu har jag två hästar som bägge rids sporadiskt, så därför behöver jag två. Sen är ju tanken att häst tre tar över efter Anette lagom till att hon är för gammal för att ridas.

      Det är också lite nostalgi i att det blir ett föl, jag ville verkligen ha ett föl efter Anette och nu var sista chansen. Optimalt skulle jag kanske skaffa nästa häst när Anette inte levde längre (vilket kan ske egentligen redan om ett par år eller kanske om sju år), men då blir det ju inte med Anette som mamma.

      Så med det sagt är det egentligen ganska lagom med 1-2 hästar för mig, två hästar så länge jag har Anette och Celine, sedan kanske bara en den dag ingen av dem finns kvar. Därmed har jag landat i att om det inte blir nåt med Anettes föl, så blir det ingen ny häst de närmaste åren i alla fall, då är jag nöjd med Anette och Celine.

      Anette var borta ett par veckor i samband med seminering och det var helt sjukt vad mycket tid jag fick med bara en häst. Eftersom jag dessutom bara red tre pass/vecka så blev jag mest grinig och sur. ;-) Den extra tiden användes bara till Netflix... Så häst behöver jag fylla min tid med!

      Radera
    2. Herregud vilket långt svar det blev... Men det är intressant att fundera och klura kring hur man verkligen vill ha det. Som du säger ändras ju livet allt eftersom, speciellt om man har barn som växer upp och så småningom faktiskt flyttar hemifrån.

      Tack för att du kommenterar! <3

      Radera
  4. Tack för svar! Känner igen det där, ibland kan jag också undra vad jag gör med tiden när barnen är iväg hos farmor en lördag (vilket är väldigt sällan), men jag tycker att man får tillåta sig att slappa ibland också :) Fast för dig kanske det är avkoppling att vara med hästarna, det verkar väldigt rofyllt att rida.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, ibland måste tiden få vara lite sådär oklart flummig, men vissa perioder tycker jag att det är lite väl mycket.

      Att hantera eller rida hästar är verkligen avkopplande (om man inte rider ett tufft träningspass, då är det mer gympakänsla), jag är helt i nuet och glömmer allt annat runt omkring mig. Underbart!

      Radera

Börsen gör mig nervös...

Det är konstigt hur hjärnan fungerar. På nåt vis har jag lättare för att ta motgångar än framgångar. Det är som att jag inte riktigt tror på...