tisdag 15 juni 2021

Fri2032 rör om i grytan

 Det här med att vara anonym gör mig väldigt ärlig. Så pass att jag ibland kanske blir lite för ärlig...

På några av de arbetsplatser jag varit på (snabb koll på cv:t säger 8) har det ingått undersökningar bland personalen för att försöka luska ut vad de egentligen tycker och tänker. På min nuvarande arbetsplats gör vi en sådan undersökning varje år och sen ska cheferna försöka tänka ut olika roliga övningar för att höja siffrorna på vissa frågor och sänka på andra. Vi snackar alltså riktigt härliga låtsasarbetsuppgifter i syfte att få cheferna att känna att de gör någonting om dagarna. 

En av frågorna på senaste undersökningen var "Jag kan vara mig själv på arbetet" eller någonting liknande. Eftersom undersökningarna såklart görs anonymt svarade jag glatt nej på frågan. 

För helt ärligt, vem kan vara sig själv på arbetet? Hade jag varit mig själv, så hade jag blivit avskedad för länge sedan. Mitt riktiga jag är rätt otrevlig mot alla de idioter som jobbar omkring mig (tack och lov har jag få uppgifter där jag måste ha kontakt med andra människor), men eftersom jag är mån om att få lön, så håller jag ju käft, agerar trevligt och tänker bara elaka saker. 

Likaså skulle jag inte göra många av mina arbetsuppgifter öht, om jag var mig själv på jobbet. För jag vill bara ha roligt och det kan man inte alltid ha på jobbet. 

Men efter att jag svarat nej på frågan brakade det loss på allvar. Det gick såklart inte att få fram VEM som hade svarat nej. Bara att någon av de 36 medarbetarna inte var sig själv. Hualigen, så kan vi inte ha det!

Så sedan började det... Grupparbeten in absurdum där vi skulle diskutera vad det kunde vara som gjorde att NÅGON inte var sig själv på arbetet. Jag lade själv fram en teori om att personen kanske var nudist (nä, det är jag inte) och därmed såklart inte kunde vara sig själv på jobbet, för man kan inte vara naken på jobbet. En idiot till rövhatt (som definitivt skulle gått i pension för flera år sedan) började snurra in sig i att homosexuella var konstiga (där fick tom vår chef sätta ned foten och rövhatten be om ursäkt). 

Det lugnade sig något över jul och sedan har vi mest haft gruppövningar kring hur vi ska kunna jobba bättre trots att våra program vi använder ständigt kraschar och försvårar för oss. Men nu fick jag ett fint meddelande från en herre högre upp i hierarkin som bestämt att vi ska ha fyra (!) gruppsammankomster under resten av året, där vi gräver djupare i hur vi ska kunna inkludera alla människor och se till så att INGEN känner att de inte kan vara sig själva på jobbet. Hurra så skoj, fler grupparbeten...

Jag funderar redan på vad jag ska svara på årets undersökning. Hm... 

13 kommentarer:

  1. Tycker du ska säga nej igen :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha, ja det ska jag. Tänkte mest på någon fler fråga så det blir lite variation i grupparbetena. ;-)

      Radera
  2. Jösses vilken mardröm....

    SvaraRadera
  3. Jag döööör så kul! Vilken magnifik underhållning du har nu på jobbet, och det bästa; du är ju den som liksom bestämmer hur det ska gå!
    Som big brother, liksom. Eller Truman show.
    Hel underbart. Önskar nästan det var på min arbetsplats.
    /C

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag ska kanske smyga med mig en kamera och filma också. ;-)

      Radera
  4. Jag tycker du ska svara ja på sexuella trakasserier eller något annat piffigt. Om det blir ett sånt pådrag pga att en svarar att den egentligen vill vara klädd som clown men dresskoden säger kostym så fatta vad mycket roligt du kan dra igång med sexuella trakasserier, speciellt när alla sitter hemma och jobbar själva...
    Fördelen är att du verkar ha chefer som försöker göra något iaf. På mitt jobb fick avd inte direkt bra betyg, där sopades det väldigt mycket under mattan med kommentaren att de flesta verkar ju iaf må bra...
    Det närmaste vi fick reda på nu i veckan ang låtsasuppgifter är att vi nu på ännu ett ställe ska rapportera hur vårt arbete går, på veckobasis... Det innebär att vi endast 1 gång/v ska rapportera vad vi arbetar med i denna grupp, precis detsamma som vi gör varannan vecka i en annan grupp samt 1 gång/mån i ytterligare en grupp. där kan vi snacka om låtsasuppgift. Samma sak på 3 ställen, som att det skulle ändra något..
    /Lotta

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sexuella trakasserier känns lite magstarkt, eftersom det inte är sant. Däremot har jag en gammal surgubbe som varenda gång tillfälle ges påpekar att jag borde sitta på kontoret och inte jobba hemifrån, för sitter jag hemma kan han inte gå förbi mitt rum och 1) gnälla på allt som inte är bra och 2) fråga om saker som absolut inte hör till min arbetsbeskrivning, som var det finns tejp. Tycker gubben borde pensionera sig, men det skulle ju kunna gå under "dålig behandling" eller liknande. Hehe...

      Åh, såna där låtsasuppgifter har vi också! Jag skriver in i ett eget exceldokument exakt vilka timmar jag lägger på vad, sedan ska detta in i ett program som chefen har, samtidigt som det ska stämma med ett tredje schema, där vi ska "förutspå" hur vi kommer att jobba. Vilket såklart aldrig stämmer med verkligheten. Håhåjaja för låtsasuppgifter...

      Radera
    2. För ett antal år sen så arbetade jag i en större organisation som genomförde såna flumundersökningar årligen. Eftersom de bytte chefer jämt och ständigt så var vår första fråga när undersökningen kom dels vilken nivå av chef vi skulle bedöma (närmaste eller affärsområdets eller nåt annat) dels om det skulle gälla nuvarande eller nån av de tre vi haft de senaste året. Dessutom så ville vi hellre ha bedömningsskalan "bättre eller sämre än vid förra undersökningen" istället för en betygsskala, för ingen mindes ju vilket betyg de satt förra gången.
      Strax efter att jag slutade det jobbet så blev det en ny undersökning. Den var inte så smickrande för chefsskapet och affärsområdet kallade till stort möte (typ på Annexet i Globen för att alla skulle få plats). Där fick personalen en redig utskällning av affärsområdeschefen för att DE HADE SVARAT FEL PÅ MEDARBETARUNDERSÖKNINGEN!
      Och så undrar de varför tjänstemännen blir så cyniska när de kommer upp i åren.

      Spargrisen

      Radera
    3. Alltså jag blir bara helt matt...

      Radera
  5. Du är min sister from another mister! Det där hade ju kunnat vara jag och min arbetsplats! Snacka om att göra en stor grej! Du hade ju kunnat bara råka trycka fel eller så har du en annan tolkning än resten eller typ identifierar dig som man på fritiden.

    Men ja, minns att jag tidigt lärde mig fylla i "rätt svar" på arbetsmiljöenkäten eftersom det annars tog hus i helvete.

    /Frihetsmamman

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det jag inte riktigt begriper är varför det spelar så himla stor roll? Det är ju inte så att jag svarade att jag mår fruktansvärt dåligt och vill hänga mig för att jag inte kan vara mig själv?

      Jag vägrar svara "rätt", men så har jag ju alltid satt mig på tvären. ;-)

      Radera
  6. Herregud ja, vi hade nyss en genomgång av medarbetarenkäten, sjukskrivningstimmar etc. Chefen sa på allvar att vi i tjänstemansgruppen (som kunnat jobba hemma vid behov) är friskare än de andra (kalla dem arbetare eller liknande, de har inte möjlighet att jobba hemma). No shit liksom, ingen bryr sig hur mycket jag snorar hemma framför datorn... Andra staplar som lyfts fram är "gröna"och det påstås att det skett en förbättring från tidigare år... Alla bara satt och undrade vart de sidorna kom ifrån, pandemin satte väldigt hård press på de som behövde jobba på plats 2020 med utmaningar långt utöver de vanliga. Ja, medarbetarenkäten verkar mest förarga folk, haha!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det där att vi är friskare tycker jag är så himla taskigt att dra upp mitt i en pandemi. Jag jobbar också i princip 100 % hemifrån nu när jag vet att jag räknas som riskgrupp och det gör ju att jag inte träffar så mycket folk öht, så jag har inte varit förkyld sen hösten 2019. Men det beror ju inte på att mitt arbete gjort ett fantastiskt förbättringsarbete (alltså det ordet...) kring medarbetarnas hälsa.

      Radera

Mörkret faller

Nä, jag är på intet vis deprimerad. Jag har några nära och kära som är deprimerade, så jag vet hur sjukdomen kan se ut. Jag kan inte ens säg...