...är gryningen som närmast.
Det har varit en del mörka dagar nu, både bokstavligen och bildligt. Men nu äntligen vänder det, ljuset kommer åter! Jag hoppas att det även gäller hur jag mår, för det skulle vara skönt att få ha lite mer energi ett tag.
Till skillnad från många andra jobbar jag en del i jul, men det är självvalt så det är inte mycket att säga om det. Dessutom har min chef sagt åt mig att jag ska jobba "lite lagom, men skriv åtta timmar ändå", så det känns lite softare än vanligt.
Jag önskar jag kunde säga att det hänt massor sedan jag skrev sist, men det har det verkligen inte. Jag tuffar på i min vardag med hästarna, försöker vara ute i dagsljus (haha, det har mer känts som att bo i Mordor) och jobbar på att ignorera det dåliga samvetet aka bloggen.
Men ett litet inlägg måste jag ju orka med i december. Kanske blir det fler, det tenderar att bli så för mig när jag väl loggat in på blogspot.
Snart lämnar vi 2020 bakom oss. Ett år som jag har svårt att sammanfatta på något annat vis än omvälvande och ögonöppnande, samtidigt som det känts som att det mesta bara lunkat på. Jag har verkligen fått testa att leva isolerat och det har varit oerhört skönt. Jag har insett att jag inte vill ha det annorlunda än jag har det, men att jag gärna jobbar mindre. Kanske inget alls. Å andra sidan är jag en trygghetsnarkoman, och den där tryggheten att ha en arbetsgivare är svår att skaka av sig.
Framförallt är jag glad över att jag och de i min närhet fått vara friska. Ingen i min direkta närhet har varit sjuk i covid-19 och för första gången på många år har det inte varit någon anhörig som gått bort.
På många sätt känns faktiskt 2020 som ett paus-år. Ett år då allt satts på vänt. Jag är väldigt nyfiken på vad 2021 tänker bjuda på och jag hoppas att den här paus-känslan upphör, så att man kan börja göra de saker som inte går att göra nu (jag saknar möjligheten att resa, behöver inte vara långt, men åtminstone nånstans där jag inte brukar vara).
Hur minns ni 2020 om ni skulle sammanfatta lite kort?
Som ganska introvert, en som trivs ensam, och som en som inte är jätteförtjust i att resa, så är 2020 året då alla andra fått leva ungefär som jag brukar. 95% hemarbete är visserligen nytt även för mig, men det är en mestadels positiv skillnad.
SvaraRaderaDe flesta ser 2020 som någon slags katastrof-år. jag ser det som mer neutralt tror jag. En paus är nog ingen dålig liknelse, för de flesta.
Sen tror jag att 2020 kommer leda till vissa förändringar i samhället i stort. Att jobba hemifrån kommer vara accepterat. Det kommer ta lång tid innan folk står lika nära varandra i köerna på ica som innan 2020. När pandemin är avklarat hoppas jag att folk kommer uppskatta sina friheter och möjligheter på ett annat sätt än innan, men jag misstänker att effekten inte är alltför långvarig.
God jul och gott nytt år!
Svanesang
Klokt sammanfattat!
RaderaJag är faktiskt mest bekymrad över vad som händer när pandemin är över. Den hysteri för att "hinna" resa, gå på konserter/teatrar/sportevenemang etc ser jag inte fram emot. Jag har ett ökat sug efter resor, men jag ska försöka stå emot åtminstone ett år efter att pandemin lugnat sig, så jag slipper stå ut med folks hysteri...