fredag 11 november 2022

Är jag (typ) i mål redan?

Mitt i novemberdeppet pratar jag med mamma, om min ambition att få ihop 3 miljoner så jag kan sluta jobba. Hur jag tycker det känns segt nu, då insättningarna till Avanza minskar eftersom Daisy snart räknas som vuxen häst (enligt stallägaren) och därmed måste jag betala stallhyra för henne också. 

Samtidigt har börsen tuffat upp lite senaste veckan och jag tangerar snart 2 miljoner igen. Så jag säger nåt till mamma om att det ändå inte är jättelångt till 3 miljoner. 

Det är då mamma förvånar mig, genom att svara att jag utan problem har 3 miljoner egentligen. För jag kommer snart få ärva pengar. Jag blir såklart upprörd och vill inte prata om att mina föräldrar är gamla och snart inte finns längre. Men så är det ju, snart har jag inga föräldrar och då kommer arvet att komma.

För många år sen, innan jag var sparsam av mig, så fick jag ett förtida arv, eftersom ett syskon fick överta en fastighet. Då använde jag upp en del av pengarna (alldeles för mycket...) och sparade en del (det som är grundplåten i min nuvarande portfölj). Jag räknade då helt enkelt med att det var mitt arv.

Men precis som mina pengar förräntar sig, så gör också mina föräldrars pengar det. Dessutom verkar det som att ju äldre man blir, desto mindre pengar gör man av med. I alla fall är det så med mina föräldrar, vars hobbies är att kolla vad grannarna gör, plocka bär och titta på tv. 

Så pengarna ökar på hela tiden och hon trodde att jag absolut skulle få en miljon i arv. 

Problemet med att vara i mål (eller vad vi ska kalla det?) är att jag ändå inte är i mål. Dels för att jag har en livsstil just nu (alltså med tre hästar) som är dyrare än vad jag räknat med i framtiden. Dels för att de tre miljonerna är räknade på att jag går i pension runt 2032, inte redan nu. Jag räknar ju inte med 4 % av kapitalet, utan jag räknar att kapitalet ska utgöra först en brygga tills pensionspengarna kommer och sedan en guldkant under pensionsåren. 

Men frågan är om det här åtminstone kan göra att jag kan slappna av lite mer kring att sparandet minskar och sen får jag avvakta och se om jag kanske (så småningom när pengarna ökat ännu mer) kan gå i pension lite tidigare än 2032. Kanske...

Samtidigt kan ju mina föräldrar vara lika tjuriga som sina föräldrar och leva mycket längre än vad de själva tror. De har ju ändå en bit kvar innan de är 100 år liksom. ;-) Jag hoppas såklart på det (självisk som man är vill man väl alltid ha sina föräldrar kvar för evigt?) och tror att det där arvet får bli en bonus nån gång långt in i framtiden, kanske när jag redan är fri från jobb?

Hur långt har du kvar tills ditt mål är uppnått?

6 kommentarer:

  1. Håller med om att det är svårt att tänka på arv. Inget jag har med i mina kalkyler, även om det nog kommer ett oönskat tillskott förr eller senare.

    Mitt stora problem är att bestämma mig för vad målet egentligen är. Först var det tre miljoner, men sen bestämde jag mig för att 4.5 var rimligare.

    Nu när jag har 4.5 börjar jag fundera på om inte 6 vore ännu rimligare, vi har ju trots allt haft inflation, så det räcker ju inte lika långt som innan.

    Känner jag mig själv rätt är nästa mål 10, eller så tar jag mitt förnuft till fånga innan dess =)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha, jag känner lite samma sak nu! 3 miljoner låter så futtigt på nåt vis, törs jag verkligen nöja mig där? Men jag tänker att jag ändå inte kommer våga sluta jobba förrän jag har färre hästar än jag har nu, så kostnaderna blir lite mer överskådliga. Bara därför lär väl Anette leva i 10 år till. ;-)

      Radera
  2. Ja det är svårt det där. Jag tror att (lite beroende på hur gammal du/de är) man kanske inte ska räckna med arv tills runt ungefär den vanliga pensionsåldern.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag är inte så gammal, runt 40 år. Men mina föräldrar var gamla när de fick mig, så de är över 80 år redan. Sen är det så svårt att veta, farmor och farfar blev inte jättegamla, men mormor och morfar blev över 90 år. Så jag hoppas på att du har rätt i din gissning!

      Radera
  3. Vilket spännande inlägg!

    Det här är faktiskt något jag på egen hand tänkt en hel del på. Jag skulle nämligen bli väldigt förvånad om jag inte ärvde åtminstone 2 miljoner, vilket med det resonemanget skulle göra mig fri redan nu. Men man vill ju gärna få de pengarna så sent som bara möjligt och det känns mentalt bäst att inte alls tänka på dem tycker jag. Enligt Avanza når jag utan mina föräldrar målet 3,5 miljoner 2028. Hittills har allt alltid gått mycket snabbare än planerat, men så kanske inte blir fallet med inflation, lågkonjunktur och ändå kass löneutveckling...

    Jag tänker att det låter klokt att slappna av lite med den där miljonen i åtanke även fast jag till 100% förstår din frustration.

    Kram /frihetsmamman

    SvaraRadera
    Svar
    1. 2028 känns verkligen så nära och samtidigt så avlägset, speciellt som du såklart vill tillbringa så mycket tid du kan med barnen medan de fortfarande vill umgås med dig. Jag tänker att du har helt rätt i att man får försöka andas lugnt och se tiden an. FIRE har verkligen lärt mig att det inte är nån idé att planera för mycket, för det blir ändå aldrig som man tänkt sig.

      Radera

Sjätte veckan avklarad - matutmaning 2024

Jaja, jag vet att jag är sen. Men jag orkade verkligen inte skriva nåt igår (och nästan inte idag heller), vilket tyder på att jag börjar bl...