onsdag 25 september 2019

Jodå, jag lever

Fy så elak jag är... Först startar jag en blogg och skriver varje dag. Får en trogen skara som läser och kommenterar.

Sen minskar jag ned alla sociala medier och minskar tiden framför datorn. Och så vips slutar jag helt skriva på bloggen. Fy på mig!

Kruxet är bara att jag mår så himla mycket bättre av att inte sitta framför datorn vareviga minut. Så jag klurar lite på hur jag kan få in lite bloggande utan att det blir ett måste. Kommer förhoppningsvis på nån smart lösning snart.

En liten bekännelse måste jag också komma med. Jag har, trots mina goda intentioner, bokat en resa till varmare breddgrader i februari. Mitt försök att hindra min reslust genom att åka till Malmö i oktober visade sig alltså vara förgäves. Tydligen har jag en liten djävel som sitter på min högra axel och säger åt mig att jag måste ha sol i februari. Måste känna sand mellan tårna. Måste skämma bort mig med restaurangmat.

Jaja, även solen har sina fläckar. Nu ska jag lämna datorn en stund och gå ut och njuta av höstsolen ihop med mina underbara hästar, men jag lovar att återkomma snart med lite nya inlägg. <3

4 kommentarer:

  1. Härligt! Fri2032 är Fri2019 alltså!

    SvaraRadera
  2. Att dra ner på skärmar och avregistrera mig från allt utom bloggen var det bästa jag gjort på länge. Heja!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det är verkligen som ett helt nytt sätt att leva. :-)

      Radera

Det som inte dödar, härdar

Jag vet inte jag. Jag tycker snarare att jag känner mig som en urvriden disktrasa. En disktrasa som när som helst börjar storgråta, för de m...