tisdag 5 juli 2022

Att gilla läget

Sedan jag flyttade hemifrån har jag aldrig bott längre än fem år i samma boende. Oftast har jag flyttat efter 1-3 år. Nuvarande boende har jag bott i drygt tre år, dvs jag börjar känna hur det skaver lite i mig. Jag vill inte flytta, men en del av mig får för mig att det skulle vara bättre nån annanstans. Jag drömmer helt enkelt om att mina bekymmer inte ska följa med mig om jag flyttar. 

Jag har faktiskt gått så långt så jag har kollat upp några andra lösningar. I och med att jag bor i närheten av där jag har hästarna, så vill jag helst ha en liknande lösning. Men det är sjukt hur dyrt det är med boende och/eller stallplats nu. Ofta får jag någon fördel jag inte har nu (tex större boende eller ridhus) men i gengäld finns det nackdelar som inte finns här (tex längre från Uppsala eller fri tillgång på foder för hästarna (vilket ger tokfeta hästar)). 

Det är här det blir att träna mig själv mentalt. Det skaviga jag känner handlar mer om att jag vill ha "nåt nytt", "omväxling" eller "att det ska hända nåt" snarare än att jag de facto vill flytta. Lite som att man vill resa för att se nya ställen och uppleva något annat än vardagen. Fast vardagen kan vara nog så trevlig.

Jag tycker det är intressant att det är så svårt att gilla läget. Jag vet ju att det här inte är det sista stället jag kommer bo på (nån gång ska jag väl ta mig till Skåne?), men det betyder ju inte att jag måste flytta just nu. Jag försöker ignorera skavet och istället tänka att det här är det bästa just nu. Att de flesta av mina önskemål är uppfyllda och att det kanske aldrig går att få alla önskemål uppfyllda.

Hur tänker ni när det börjar skava inombords? Har ni kanske hittat er plats på jorden?

4 kommentarer:

  1. Tror jag förstår vad du menar. Jag funderar på att flytta i princip varje dag. Och jag kan inte ens bestämma mig för om jag vill bo i ett hus långt ute på landet eller i en minimalistisk lägenhet i stan. Jag bor egentligen väldigt bra som jag gör (litet hus i mindre stad), så det är inte direkt någon panik att flytta.

    Men det finns alltid ett sug efter något nytt. Den senaste tiden har dessutom utlandsflytt varit ett alternativ i tankarna, för att göra det ännu lite besvärligare...

    Jag brukar dämpa mig lite genom att tänka att ju längre jag väntar, desto starkare blir de finansiella musklerna. Vilket skapar fler möjligheter.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åh vad jag känner igen mig i det du skriver! Jag vet inte heller vart jag vill flytta. Ibland längtar jag utomlands och ibland vill jag bo mitt i storstad. Fast jag vet att jag trivs bra där jag bor nu. Suck. Vi får härda ut och inte fatta något beslut förrän det gått några år till!

      Radera
  2. Testa att möblera om.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha, roligt tips, men bor man på 27 kvm finns det varken mycket möbler att möblera om eller utrymmen att ändra på. Men jag blir lite sugen på att flytta på sängen (då måste jag flytta även bokhyllor som är fastskruvade) bara för att se om jag känner mig mindre sugen på en riktig flytt. ;-)

      Radera

Långsam eller tvär exit?

Jag har senaste året lekt med tanken att göra en långsam exit från arbetsmarknaden. Jag har räknat på scenarier där jag först går ned till 8...