Jag har velat skriva inlägg ett tag, men det har känts som ett oöverstigligt berg på nåt vis. Typ att nu har det varit tyst på bloggen så länge, så när jag väl skriver måste det vara ett superintressant inlägg för att folk ska lockas att läsa.
Trams. Jag har ju bloggen för min egen skull egentligen. För att kunna gå tillbaka och följa min resa mot FIRE. Eller vart jag nu är på väg.
Häromdagen fick jag ok från min chef att träffa en psykolog. Det kändes riktigt bra, framförallt att mina behov togs på allvar, att jag nånstans är viktig för företaget. Men sen blev jag osäker, behöver jag verkligen prata med nån? Jag menar, jag mår ju ganska bra nu.
Sen gick jag tillbaka i bloggen och läste om allt som hänt i år. Förutom det jag själv skrivit läste jag även kommentarerna och fastnade på några kommentarer som ifrågasatte varför jag inte sjukskrev mig. Men jag tror verkligen att det är så att när man slåss för sitt liv på flera olika plan, då finns det inte i ens medvetande att sjukskriva sig. Jag är dessutom en mästare att spela teater, så min lilla krets av vänner förstod nog inte heller hur allvarligt det verkligen var. Först efteråt lyfte jag på locket och berättade. Då känns det lite sent att sjukskriva sig, för att man borde ha gjort det tidigare.
Men nu när jag mår lite bättre, så är det definitivt dags att börja bearbeta alltihopa. Några trogna läsare kanske minns när Björn dog. Det var en oerhört jobbig tid för mig (av flera skäl) och det var först när jag pratade med en stallkompis för några veckor sedan, som jag fick ur mig alla känslor och tankar. Hon var suverän på att ställa frågor som fick mig att fundera och känna efter. Den korta stunden (20 minuter kanske?) gjorde att jag kunde släppa en stor börda jag burit på ända sedan vinter 2019. Så vem vet vad mer det finns som jag kånkar runt på helt i onödan?
Nåja, lite ekonomi ska det väl bli också. Börsen jobbar på så snällt och den magiska gränsen 2,2 miljoner som jag varit så nära att nå flera gånger (sist när Anette blev dålig och jag fick plocka ut pengar återigen) är nu förbi med råge och kanske når jag 2,3 miljoner innan året är slut. Svindlande tanke!
Med Black Week i full gång har jag passat på att handla både stallskor, stalljacka och täcke till Celine på rea. Det blir såklart mycket pengar ut ändå, men varje sparad krona är ett steg närmare friheten.
Det får bli allt för denna gång, men kanske kommer det inte gå lika långt mellan uppdateringarna nu. 17 arbetsdagar kvar innan jag tar långledigt över jul, hoppas nu att vi alla får vara friska. <3
