Står och stampar

Jag vet inte vad jag vill med det här inlägget riktigt, kanske mest bara skriva av mig lite. Försöka greppa en känsla som finns i mig men som jag inte kan förstå.

Det känns som att jag står och stampar. Som att allt bara tuggar på. Jobbet är bara samma, samma hela tiden. Nya kollegor kommer, ska läras upp och "känna sig välkomna". Jag får en bitter känsla då jag aldrig lärdes upp eller var välkommen. Jag bara placerades i ett rum flera våningar under mina kollegor och fick klara mig själv. Gissa mig till vad som skulle göras.  

Min portfölj speglar samma sak. Den står och hoppar fram och tillbaka mellan några tusen plus och några tusen minus. Läser flera bloggar som pratar om ATH. Jag har inte haft ATH sen december. Större delen av året har svajat mellan -4 % och -7 %. Nu är det snart på plus, men rätt vad det är kommer Trumpen med nån ny idiotisk grej och raset återkommer. För min motivations skull hade det varit trevligt att sparandet inte hela tiden åts upp av nedgången. Även om jag vet att det vänder, så är känslan inte så. Det känns som allt bara står och stampar.

Jobbet ska dessutom införa ett nytt system. Som vanligt när det ska införas nya system är det väldigt ogenomtänkt, stressat och framförallt inte en förbättring. 

Under sommaren tänkte jag att jag kanske skulle må bra rent mentalt av att inte sluta jobba, utan fortsätta på 50 % som nån slags snuttefilt. Men när sådan här förändringar sker känner jag mest att jag vill sluta redan nu. Men jag kan inte, för pengarna finns inte och allt bara står och stampar. 

Jag är utarbetad och längtar efter semester. Men samtidigt fasar jag över när semestern är slut, för då är jag tillbaka på samma ruta igen, bara med lite kallare och tristare väder. 

Känner du igen den här känslan?

Byta lägenhet mot villa

Tack för alla fina ord där ute. Det här inlägget skrev jag innan Anette togs bort, ifall nån undrar varför det låter så positivt i tonen. Men jag tänkte att jag måste posta det ändå, nu när jag ändå skrivit det. 

Veckan efter midsommar begav sig en bekant iväg på semester på varmare breddgrader. Jag  jobbade fortfarande, men fick semester från min lägenhet. För jag provade på livet med villa som husvakt åt min bekant.

Det är spännande att gå från 25 kvm till 200 kvm. Givetvis uppehöll jag mig inte i sovrum eller barnens rum, men det var ändå väldigt mycket yta att röra sig på. Samt en uteplats med bekväma möbler.

Den största fördelen för mig var att kunna sitta i soffan och njuta av en god bok. Jag försöker använda mig av soffan på min uteplats, men den är i minsta laget och man kan bara halvligga obekvämt i den. Ibland använder jag sängen som soffa, men då måste jag bädda om den för bäddmadrassen glider iväg.

Däremot blev jag förvånad över hur mycket saker som fanns i huset. Jag förstår såklart att fyra personer har mer grejer än en person, men det var liksom så mycket saker som tydligt inte användes (om jag ska bedöma dammansamlingen). Inte bara spel och böcker, utan en drös olika sorters sportredskap och såna där saker man ”måste” ha när man har villa (läs: bubbelbad som aldrig används).

Kort och gott var det en tuff vecka för mig som minimalist som bara ville rensa bort allt onödigt… För helt ärligt, när nånsin behöver man åtta filtar i soffan? Eller för den delen tio kuddar i samma soffa?

Under min vistelse kom städet och röjde upp så gott det gick. Det är såklart trevligt (och ger bra arbetstillfällen) men jag blev än mer övertygad om att jag aldrig skulle klara av att ha städhjälp. Dels måste man plocka undan innan städet kommer (vilket bara skulle ge mig extra stresspåslag), sen ska nån annan än jag greja runt i mitt boende och slutligen kommer städet oundvikligen att flytta på saker så de hamnar på fel ställe.

Autist, javisst! Men när jag efter tre dagar i huset vant mig vid var tvålbehållaren står i badrummet, då blir det konstigt när den plötsligt står nån annanstans. Nä, städhjälp är inget för mig, helt klart.

Eller, för att vara ärlig, villa är ingenting för mig. För stort och för mycket arbete. Sen såklart är det alldeles för dyrt också, en villa som den här går lös på ungefär 3,8 miljoner och om jag hade haft de pengarna hade jag gjort något roligare för dem. Typ gått i pension tidigare. ;)

Men jag är väldigt tacksam för att jag fick den här möjligheten. Om inte annat för att jag fick komma bort lite och när jag kom hem igen uppskattade jag min lägenhet ännu lite mer.

Hur föredrar du att bo? 

Anette finns inte längre

Tårarna rinner nerför mina kinder. De som läst mina inlägg senaste året har kanske snappat upp att Anette inte varit riktigt kry. Det har blivit en del veterinärbesök, men varje gång har det känts hoppfullt. Ett tag till, vi kämpar på, det här fixar vi.

Tills jag en dag står där och ser sorgen i veterinärens ögon. De hemska orden ”Det är nog dags nu”.

Jag har ju vetat att hon levt på övertid, jag har vetat att hon verkligen är gammal. Krämpor har det funnits, men inte värre än att vi tuffat på. Men till slut blev det för mycket.

Så nu står jag här och försöker navigera i den nya verkligheten. På ett drygt år har jag gått från tre hästar till en häst. Celine och jag sörjer tillsammans genom att göra det Anette tyckte var roligast; springa fort, fort, fort.

Ta hand om er där ute. 

Jag har gått med i a-kassan

Vafalls? Vad är det som hänt? Är det tredje världskriget? Eller det stora börsfallet? Eller påbörjad demens?

Nädå, det som hänt är att det är lite turbulent på jobbet. Inte så nån har blivit varslad, men det pratas om nedskärningar, prioriteringar i projekt och färre konsulter. Tillräckligt för att jag ska börja med mina katastroftankar om att bli ställd på bar backe. Ja, ni vet hur det är.

Skulle jag just precis nu bli helt utan inkomst och inte göra nån ändring i mitt liv för att dra ner på utgifterna, så skulle jag klara mig på mitt sparkapital i sex år. Medan jag med a-kasseersättningen skulle klara mig i nio år (ungefär, orkar inte räkna på när ersättningsnivåerna minskar).

Så det som det egentligen handlar om är att jag tecknar en försäkring på 90 kr/månad för att skydda min förmögenhet. Det känns ändå okej och skulle det lugna sig på jobbet så kommer jag att gå ur a-kassan igen.

Är du med i a-kassan?

Tips till oss med receptbelagd medicin!

För er konstiga typer som inte läser Northern light investments blogg. Skärp er! Det finns risk att man missar massor med små guldkorn från Norrland och det vill man ju inte. 

Nu senast kom ett högaktuellt inlägg om receptbelagd medicin. Visste ni att om man startar en ny period innan 1 juli så gäller inte höjningen på 900 kr för den perioden? Visste ni inte? In och läs, NLI förklarar det väldigt pedagogiskt med staplar och allt. 

IN OCH LÄS BARA!

Jag är väldigt tacksam över att mitt jobb betalar tillbaka kostnaden för receptbelagd medicin, men det är alltid skönt om man kan spara nån krona ändå. 

Hamstern och minimalisten

I många tecknade serier sitter det en liten djävul på ena axeln och en ängel på den andra. Sen försöker de påverka personen i serien att fatta ett beslut. Jag tror vi alla kan känna igen oss ibland, speciellt om det är beslut vi helst inte vill ta.

Men på mina axlar sitter det en hamster och en minimalist. Hamstern hejar ivrigt på när jag köper ett storpack toapapper ”för säkerhets skull” och ger mig en varm känsla i magen när jag ställer in två förpackningar med rågrut i skafferiet. Hamstern får mig att må bra när jag hamstrar helt enkelt.

Sen har vi minimalisten som hejar på när jag rensar ut nåt. När jag bestämmer mig för att nä, det här solskyddet för ansiktet gör mig bara svettig så jag torkar bort det och bränner mig istället. Bort, bort. En varm känsla i magen. Eller kanske när jag ser på kaoset i mina föräldrars hus och tänker att de skulle verkligen aldrig klara av att leva på 25 kvm. De har liksom trettio gafflar fast de sällan är mer än två som äter. Jag har fyra gafflar och klarar mig utmärkt. Minimalisten myser på min axel.

Det jobbiga är när de hamnar i krig med varandra. När hamstern hävdar att vi VISST måste passa på och köpa den där klänningen, för modellen passar oss så himla bra och vi får så många komplimanger när vi bär den. Samtidigt som minimalisten argt fräser tillbaka att vi har flera fina klänningar och även om modellen är bra är färgen bara fel, fel, fel.

Ofta hamnar jag i nån slags kompromiss där ingen är nöjd. Men jag får åtminstone slut på kriget.

Är det nån där ute som känner igen sig? Eller hamstrar ni lyckligt på i all evighet alternativt har bara två uppsättningar av allt? 

Ekonomisk ångest

Jaha, då var det dags för den där tiden på året då alla snart ska gå på semester och det enda som pratas om är hur man ska bränna en massa pengar (flyga till Grekland, bygga en altan, renovera lantstället etc).

Själv ser jag fram emot ännu en sommar då jag inte ska åka nånstans eller göra nånting. Helt enkelt för att det fortfarande är rätt knapert med ekonomin. Jag hade några idéer på sånt jag ville göra, men de pengar jag tänkt använda har gått till Anettes veterinärkostnader. Kul med djur hörni!

Sen har jag räknat och räknat igen kring mitt drömboende och bollat lite med vänner. Hur gärna jag än vill att siffrorna ska gå ihop, så hamnar jag i ett läge där jag precis går runt varje månad, kan inte spara nånting och lägger in nästan alla mina besparingar i boendet. Så jag backade faktiskt ur alltihop idag.

Det som slutligen avgjorde var insikten om att jag hellre blir FIRE i min nuvarande lägenhet, än jobbar fram till pensionering i drömboendet. Jag har i perioder haft det riktigt knapert ekonomiskt och jag vill verkligen inte tillbaka till det. Jag vill kunna lägga pengar på mina hästar samtidigt som jag kan spara pengar och äta gott. Jag vill inte behöva välja.

Så nu är beslutet taget och lite av min ekonomiska ångest lättade. Det skulle dock vara ännu bättre om börsen kunde gå uppåt snart. Men jag får försöka putta in mer pengar kommande månader helt enkelt.

Har du ekonomisk ångest över nåt? 

Så var maj och "utmaningen" över

Jaja, en liten uppdatering kring FOG-utmaningen får det väl bli. Jag har ju parallellt med den fortsatt att inte äta annat än mat. Förutom när jag blivit bjuden. Intressant att notera är att jag lyckats bli bjuden 17 dagar den här månaden. Hur? Jag begriper inte… Att jämföra med april när jag blev bjuden 9 dagar…

Själva FOG-utmaningen blev som jag nämnt tidigare inte alls nån utmaning. Enda jag egentligen behöver tänka på är att den dag jag äter min gula tonfisksås till lunch även äta min tomatsoppa till middag. Samt äta ett äpple eller en banan varje dag. Då kommer jag lätt upp i mer än 500 g per dag.

Men trots denna enkla utmaning och trots allt fikande (för det har varit främst fika de där 17 dagarna) har jag minskat fem centimeter runt midjan. Say what?! Jag fattar såklart att en del är eftersläpningar från april, men det är ändå så häftigt att en så pass liten justering gjort sån skillnad.

Ekonomiskt är dock matkostnaderna i princip konstant. Men jag får nog inse att de hade varit högre om jag fortsatt köpt annat än mat. Den här månaden har jag dessutom varit på resande fot en del, så mycket utemat ryms i kostnaden. Nu inleds dessutom den ljuvliga (men ganska dyra) jordgubbssäsongen… Jag äter lätt 400 g jordgubbar om dagen. Snart kommer dessutom reko att explodera med goda grönsaker och frukter.

Hur har det gått för er andra?

Dagarna rullar på

Jag fick lite bannor för att jag inte uppdaterat på ett tag. Men jag vet inte riktigt om det är så mycket att uppdatera kring. Börsen börjar återhämta sig och jag hann sälja lite grejer innan det vände uppåt, så det känns trevligt. 

Vårvärmen uteblir men det är iaf ljust ute. Anette har varit en sväng på klinik igen men det gick bra och hon sprallar på som om hon är fem år gammal. ;)

Det tuffar liksom på och jag hittar inget intressant att skriva om. Utmaningen med mer frukt och grönt visade sig också vara fånigt enkelt, då jag har väldigt mycket grönsaker i maten och nästan automatiskt äter två frukter varje dag. 

Ni hör ju, inget händer, dagarna bara rullar på. Vilket samtidigt är skönt, för det har varit så turbulent senaste åren så jag behöver lite lugna dagar. 

Ja, jag somnar nästan av att läsa vad jag skrivit ovan... Händer det nåt kul hos er?

Utmaningen avklarad

Okej! Då ska vi se…

Jag har fått ett mycket jämnare blodsocker (misstänker jag, vet inte riktigt vad det är för känsla i kroppen egentligen, men det känns liksom lugnare på nåt vis).

Jag har minskat i omfång med 1 cm om midjan. YEY!

Jag har inte fått mer pengar i plånboken. Men det är okej, det kanske märks längre fram istället. För jag tänker fortsätta på min inslagna väg, kanske blir det ”fusk” nån dag ibland, men de flesta dagar ska vara dagar med enbart mat. God och varierad mat, med frukt som efterrätt efter lunch och middag, för det har jag märkt att jag behöver. Till frukost och efter frukosten har jag väldigt svårt med söta saker, tom juice, så det får vara.

Idag påbörjar jag min nya utmaning, som är lite svårare misstänker jag. Jag ska försöka uppnå livsmedelsverkets rekommendationer för frukt och grönt (härefter kallat FOG). Det senaste rådet är 500 g FOG per dag. Då ingår inte potatis, men tex smoothie är okej för mig som har lite svårt att komma ihåg att handla hem frukt. Likaså grönsaker i maträtter, mina vanligaste maträtter ger mig mellan 90-394 g grönsaker om dagen.

Nån som vill haka på den här utmaningen? Ett alternativ är att man första veckan väger all FOG man äter och därefter försöker öka på successivt under kommande veckor.

Glöm inte att dricka mycket vatten om du börjar äta mer FOG än tidigare. Det är lätt att bli förstoppad annars (hälsningar en som vet).

Jag kommer inte rapportera om den här utmaningen varje vecka, utan nöja mig med en summering när månaden är slut. 

Fjärde veckan avklarad

Borde kanske skriva om nåt annat i bloggen också, men just nu finns det inget riktigt skoj att skriva om. Börsen vill jag inte ens snegla på (även om jag fyllde på med hela 1850 kr vid löning) och övriga livet är en enda röra (tack och lov inte hästarna!) som jag skriver om nån annan gång. 

Som jag nämnde i förra inlägget så visste jag att det skulle bli avtackning och födelsedagsfest den här veckan. Det blev också veckans utdelning i godsaker som inte räknas som mat. Övriga dagar har en svag rastlöshet infunnit sig. Vad gör jag när jag inte kan mumsa på nåt? Klurar på substitut och hamnar med en riskaka i handen. Hm…

Ekonomiskt är april fortfarande cirka 20 % dyrare än tidigare månaders snittkostnad för mat. Jag fortsätter skylla allt på Reko (men de där hallonen är ju så förbaskat goda) och hoppas att midjemåttet iaf blivit mindre. Snart kommer facit!

Woho! Nu har vi bara två dagar kvar innan utmaningen är över. Ska ni fira detta på nåt särskilt sätt? 

Tredje veckan avklarad

Så var påsken över för den här gången. Precis som jag misstänkte innan så blev det en del godis. På jobbet fanns de vanliga ”mutorna” från samarbetsparters även om det kändes som att mängden var något mindre än tidigare år (dyrare kakao). Eftersom jag bara är inne på kontoret en dag/vecka så blev det dock inget större intag från min sida. Jag tog kanske 3-4 godisbitar och var nöjd med det.

Däremot var jag inte beredd på att stallet skulle svämmas över med godis också, men tydligen är det en tradition i det här stallet. Det firas till höger och vänster så fort nån hoppat felfritt på tävling eller överlevt en uteritt utan att skena hem (alla har olika saker att fira). Så det blev några godisar varje dag under påsken, men det kändes helt okej och utan nåt egentligt sug. Bara en trevlig liten extra grej för att jag mockat och motionerat häst i regn.

En intressant grej vill jag dock ha noterat. Jag och en kompis var på Pinchos innan påsken drog igång. Eftersom det var ett tag sen jag var där senast slog jag på stort och drack en sån där jättegod godisdrink som de har (som kostar hutlöst mycket pengar även för en alkoholfri). Det slutade med att jag inte kunde sova på kvällen, utan hade en massa ångest över en massa dumma saker. Min misstanke är att det helt enkelt blev för mycket snabba kolhydrater för min stackars kropp att hantera. Men nu är jag beredd på det iaf.

Mandeläggen var goda, men räckte över hela påsken. Nu är jag nöjd och redo för en vecka utan godis och liknande. Vilket inte kommer att hända, då en kollega ska avtackas och en kompis fyller år. Det är också intressant att notera, hur mycket godis som ändå dyker upp i vardagen utan att jag behöver köpa.

Ekonomiskt undrar ni såklart! Jag fortsätter trenden att vara dyrare än tidigare månader, så jag får väl ge upp och inse att godiset jag köpt numera ersatts av goda dyra grejer som mozzarella, frysta svenska hallon och skagenröra med handskalade räkor.

Nu är jag såklart nyfiken på hur det går för er andra? Bara en och en halv vecka kvar av utmaningen!!! 

Nu har jag plockat bort Sparo från min blogglista

 Bara en snabb notis (mest för min egen skull) att Sparo har rykt från listan på bloggar jag läser. Jag har tröttnat på hans vidriga syn på överviktiga personer och jag är inte intresserad av att läsa vad han i övrigt har att säga. Sunkiga åsikter är inget jag vill stödja. 

Glad påsk på er!

Andra veckan avklarad

Jag ska erkänna att jag var lite orolig innan andra veckan drog igång, då Anette återigen blivit sämre och fick träffa veterinären. Skulle jag börja tröstäta för att hon inte kommer bli frisk eller, hemska tanke, måste somna in?

Men mina farhågor besannades inte, tröstäta verkar inte vara min grej heller. Anette piggade på sig och veterinären tyckte att hon var ovanligt fräsch för sin ålder. Skönt!

Butikerna svämmar nu över av påskgodis och jag har lovat mig själv att jag får äta en påse av mina favoritgodisar (som bara säljs vid påsk) under själva påskhelgen. För den nyfikne är det Anthon Bergs mandelägg som jag suktar efter. Eller, i år suktar jag inte, men det känns onödigt att vara så rigid att jag avstår helt och får vänta ytterligare ett år på dem.

Det är ändå nåt speciellt med sånt som bara går att få tag på ibland. Jag älskar tex svenska jordgubbar, förmodligen just för att de bara går att äta färska under sommaren.

En kompis som bor i en annan stad kom och hälsade på. Hon hade med sig fika så det blev veckans intag av nåt som inte var mat. Det var väldigt trevligt, men det hade varit precis lika trevligt om vi ätit varsin varmkorv.

Kroppsligt är det väl oklart om jag gått ner nåt i vikt, men jag mår mycket bättre. Kan inte riktigt sätta fingret på vad det är, men jag tror helt enkelt att det är blodsockret som är på en lite jämnare nivå.

Ekonomiskt då? Jag hamnar strax över snittet från januari-mars (räknat på första fjorton dagarna varje månad) men det skyller jag på att jag handlat från reko för första gången sen i november. Jag tenderar att överköpa mig lite när jag väl är igång där. Bland annat blir det 2 kg nötfärs och det är svindyrt.

Så jag tuffar vidare mot nästa vecka. Påskveckan… Då det kommer bli en del godis och det får vara okej. Hur tänker ni andra lösa utmaningen i påsk? 

Första veckan avklarad

Dag ett var förvånansvärt okomplicerad att ta sig igenom. Jag hade fullt upp med annat kan man säga (jobb och hästar).  Var förbi Willys och handlade, men hade inga problem att passera godisavdelningen.

Dag två insåg jag att jag saknade nåt sött efter maten. Provade med hallon och det fungerade bra. Men nåt lite sött behövs efter att jag ätit, ffa lunch. Sen hade jag ett långt möte som var rätt tråkigt och där fick jag en liten ledtråd kring mitt ätande. Tydligen äter jag när jag är uttråkad… Det blev lite cashewnötter innan jag insåg vad jag höll på med. Så sluta med trista möten känns som en bra lösning. Ska prata med chefen om det. ;) Även dag två var jag förbi en affär utan att köpa godis (däremot blev det lite färsk ananas).

Tidigare när jag slutat med godis har dag tre varit den svåraste att ta sig igenom. Men det var plättlätt och det gjorde mig nästan lite nervös. Har jag blåst upp det här godisberoendet till ett stort problem fast det inte är det? Har jag bara (hemska tanke!) slentrianätit godis för att jag köpt hem?

Dag fem bjöds det på avramlingstårta i stallet (det är en rolig tradition, om man ramlar av sin häst så får man bjuda alla i stallet på tårta, dvs det blir nåt positivt av ett misslyckande). Jag noterade att den såg god ut innan jag red ut på Celine, men kände inget sug alls över att jag måste äta den. När jag var tillbaka en timme senare tog jag en liten bit och den var god, men återigen, inget sug.

Jag skäms lite över hur jag sett på mig själv tidigare. Som om jag varit nåt slags sockerslukande monster. Uppenbarligen inte.

Eftersom det inte är nån mening att prata om börsen just nu (bara ignorera skiten) så kikade jag lite på ekonomin. En vecka in har jag lagt 30-40 % mindre på mat jämfört med i februari och mars och mer eller mindre lika mycket som i januari. Tänk om jag kan spara så mycket pengar utan att det egentligen är nån ansträngning? Svindlande tanke…

Hur har det gått för er andra? 

Orimligt pepp

Jag är verkligen orimligt pepp för min utmaning i april. Idag ska jag gräva fram måttbandet för att notera midjemått och kanske några fler mått. Mest för att se om det gör nån skillnad egentligen.

När det kommer till matkostnader så misstänker jag att jag kommer att kompensera godisinköp med mer frukt och grönt. Sist jag gjorde en sån här nolltolerans så började jag även köpa fuskgodis i flytande form. 

Men det ska bli spännande oavsett vart den här utmaningen tar oss. Om inte annat, så blir det uppdatering på bloggen varje tisdag med ffa hur humöret är och om jag tänker äta upp nödmaten i frysen (har kvar lite glass och bullar som jag tänkt ska vara kvar där) eller bara nöjer mig med att sniffa duschtvål (min nuvarande jag fick på erbjudande luktar salt gräddkola). 

Utmaning april

Det börjar bli dyrt med choklad. Jag älskar choklad. Men senaste åren har det kanske blivit lite för mycket av det goda och nu känns det både i kropp och plånbok. 

Så därför tänkte jag utmana mig själv i april (perfekt när påsken kommer...). Jag får inte köpa nånting i kategorin gott men inte mat. Dvs godis, glass, bakverk, chips (nåja, jag har inte riktigt fastnat för chips) och liknande. 

Målet är att se hur stor skillnad det gör på matkostnaden. Ungefär 5000-6000 kr brukar det bli inklusive utemat. I den kostnaden finns dock även toapapper, tvättmedel, diskmedel och liknande, så det är lite missvisande. Nästa år funderar jag på att hålla isär de kostnaderna, så att jag mer tydligt vet hur mycket mat jag handlar egentligen. 

Eftersom det hänger ihop med ekonomi, så kommer jag givetvis äta ovanstående saker om jag hamnar i en bjud-situation. Nuvarande jobb är inte lika förtjust i att trycka i de anställda godis som tidigare jobb varit, men jag vet att det iaf brukar finnas en skål med godis till påsk.

Bara för skojs skull mäter jag även midjemåttet och ser om det händer nåt på den fronten också. 

Nån som vill haka på utmaningen?

Jag missade bloggens födelsedag

Eftersom ingenting händer och tiden bara går, så upptäcker jag helt plötsligt att det är vår och då har jag inte tid att sitta och skriva här inte! Så då fortsätter tiden att gå och vips har jag missat att jag bloggat i sex års tid. Galet när man tänker på allt som hänt...

Som sig bör så ska jag summera totala summan på avanza och även kontot sålda saker. Lite trist att det skulle komma en nedgång precis nu också, så det ser sämre ut än det egentligen är. 

Det som är bra sen förra årets summering är att jag sålt Daisy, så kostnaderna har sjunkit en del kring hästarna. Kanske inte så mycket som jag hoppats på, men det hänger ihop med att jag tränar mer nu än tidigare. Träningar är dyra...

I skrivande stund är portföljen på 2 102 004 kr. Nästan precis 100' mer än i fjol, men som jag nämnt i bloggen har jag varit uppe och tangerat 2,3 miljoner, så lite surt att Trumpen skulle oroa marknaden så förbaskat. Jag blev själv så irriterad att jag sålde av mina USA-fonder och köpte Europa istället. Globalfonden får dock vara ifred och den innehåller såklart en massa företag från USA. 

Men roligast är fortfarande sålda saker, som trots nergång landar på 276 972 kr. Det beror delvis på försäljningen av Daisy som genererade en del tusenlappar, men mest är det ändå värdeökning. Tacksamt! Det finns dock fortfarande en del saker som jag borde sälja, som bara samlar damm, men det tar emot då det ofta krävs en massa fotograferande, mailande och krånglande. Ja, ni vet ju hur det är med folk som bara vill ha en brevvän och inte göra affärer. ;)

Äntligen köps det fonder!

Jag minns inte när jag köpte fonder sist. Om vi bortser från kontot Sålda saker så har jag inte fyllt på pengar i portföljen sen före Daisys födelse. Jag har gått back och ännu mer back, sålt av fonder allt eftersom utgifterna strömmat in.

Men nu äntligen var det dags för en bra månad utgiftsmässigt. Jag börjar dock lite försiktigt med sparande, då jag är lite osäker på var nivån egentligen bör ligga. Det betydde 900 kr till buffertsparande och 1600 kr till Deg på jäsning.

900 kr är det bolåneräntan gått ner för mig efter omförhandling och 1600 kr är löneökningen efter skatt. Så teoretiskt sett bör jag klara av den nivån utan problem. Men jag håller mig lite försiktig och spara inte mer just nu, då Anette återigen är sjuk och det är lite oklart hur många tusenlappar som försvinner iväg denna gång.

Jag har även roat mig med att ”inreda” mitt nya boende (som alltså inte är byggd än och än mindre går att beställa inredning till). Det är verkligen lätt att drömma sig bort och testa olika kakel i badrummet som ser så vackra ut tills man ser prislappen. Det är dyrt med boende, även om jag i dagsläget lägger 28 % av min inkomst på boendet. Det är också här jag funderar på om jag ska lägga mer pengar. Det fungerar bra att bo i en etta (eller låt oss vara ärliga, det är trots allt en nolla jag bor i. För jag sover i köket och sen finns det ett badrum), men till och med minimalistiska jag börjar drömma om större utrymme. Drömboendet har mycket större boyta och jag tror det kommer behövas. Jag saknar verkligen att ha en soffa och det skulle vara trevligt med badkar.

Ja, nu svävar jag iväg igen.

Hur stor andel av din nettolön lägger du på boendekostnader?

Jag säljer fonder och köper nåt nytt!

Det här blir ett lite rörigt inlägg, då jag börjat skriva det i mitt huvud för några veckor sen och som vanligt hinner det hända en massa annat innan jag fått tid att sitta framför datorn. Så ber om ursäkt för detta!

Det började kännas lite skakigt på börsen i början av februari, så jag gjorde slag i saken och sålde av en del. Främst var det för att jag inom en snar framtid skulle köpa en nyare bil och de pengarna kände jag inte kunde ligga kvar på börsen. Det var dessutom Spiltan Aktiefond Investmentbolag som såldes av, den hade gått knackigt 2024 men plötsligt fått ett ryck och gått upp 10 %. Man tackar!

Jag blev i samma veva väldigt inspirerad av Ibland Gör Man Rätt som pratade om sitt fritidshus med sån värme. Om att göra saker nu så man får njuta av det längre. 

Gott så. Pengarna åkte in på sparkonto och jag sneglade lite på diverse olika bilar hos bilförsäljarna i stan. Tog in tips från flera olika i min omgivning kring bilval. Funderade lite till.

Sen i lördags åkte jag på äventyr för att kolla in en av de här bilarna. Diskuterade med säljaren kring fördelar och nackdelar. Funderade lite mer. Sen hände det oväntade. Jag köpte en ny bil. 

Jag vet att det är helt galet, värdeminskning etc. Men tack vare ett bra låneerbjudande behöver jag bara lägga ut 80' vid köpet och resten får jag bra rörlig ränta på med möjlighet att lösa lånet direkt om jag vill. Dvs det är smartare att ha kvar pengarna i fonder några år. Det blev på så vis "billigare" än att köpa en begagnad bil som inte hade samma låneerbjudande. 

Jag är lite i chock över mitt agerande, men samtidigt så lycklig. Jag har ju pengarna, varför inte kosta på sig en ny bil som kommer rulla obekymrat i många år. För mig är det viktiga att jag tar mig till hästarna varje dag och då behöver jag en fungerande bil. 

Så nu kan ni alla skälla på mig för att jag bara spenderar och spenderar. ;)

Just ja, det blev en Toyota Yaris. Tack IGMR för tipset!

När pengarna bränner i fickan

Jag har till min glädje noterat att fler bloggare har upptäckt boken Die with zero. Den väcker helt klart tankar (mina finns här). Sen jag läste den har jag dessutom tagit ett stort steg från FIRE och istället lagt pengar på nåt så ologiskt som en dyr bostad.

Jag har skrivit om mitt drömboende tidigare och nu har jag alltså bokat en bostad. Det har känts så roligt och skrämmande samtidigt. Roligt för att jag verkligen tror att det är där jag vill bo resten av mitt liv (sånt vet man ju aldrig säkert) och skrämmande för att det är så himla mycket pengar det handlar om. Jag får låna drygt 60 % av kostnaden från banken (om de inte ändrar sig, vilket jag oroar mig för) men resten behöver jag ta från mina besparingar. Det svider, men jag försöker tänka att jag för en gångs skull ska lägga pengar på mig själv istället för på mina hästar eller mina vänner. 

Boendet är dock ännu på planeringsstadiet, så förhoppningsvis hinner mina pengar växa lite till innan det är dags att betala köpesumman. Precis som jag hoppas att min lägenhet ökar i pris tills det är dags att sälja den. Mer tveksam kring detta dock, det är trögt på bostadsmarknaden i vårt område. 

I skrivande stund är portföljen återigen på ATH, jag har tippat över 2,3 miljoner nu och undrar om det kommer fortsätta upp såhär mycket eller om kraschen är på gång. USA känns onekligen som ett osäkert kort, men jag tror ändå att jag litar på min globalfond tills vidare. 

Jag funderar på om det är nåt mer som hänt i januari. Men månaden har mest puttrat på i lugn och ro. Jag hoppas verkligen att 2025 fortsätter så!

I fredags fick jag min nya lön, det var väldigt trevligt. Tyvärr var vissa utgifter från december lite väl saftiga, så det blev inte nåt extra sparat. Men snart är jag ikapp mig, både januari och februari brukar vara ganska billiga månader. Om jag inte får för mig att köpa en ny bil förstås. Min gamla har passerat 30 000 mil med råge och jag har lovat den pensionering nästa gång den går sönder. Jag har också lovat mig själv att faktiskt köpa en lite nyare bil, jag har aldrig haft en bil som är yngre än fjorton år. Den behöver inte vara sprillans ny, men säg fyra eller fem år gammal? 

Ja, ni hör ju. Pengarna bränner i fickan. Vi får se om jag spenderat hela min förmögenhet nästa gång vi hörs! ;) Till dess tipsar jag om SVT:s program Hur fan hamnade vi här? och avsnittet om Sverige som ett skatteparadis. Det finns här.