Jag fick en hint från en läsare att det behövdes ett livstecken igen. Så okej.
Sen sist har jag haft semester och spenderat två veckor dunderförkyld, en vecka "ledig" (då jag försökte hinna en massa saker som blivit eftersatta) och sedan även sista veckan förkyld. Kul, kul. Energinivån som så smått börjat kravla sig uppåt åkte ner på minus igen.
Efter semestern blev Anette dålig, så pass att jag mentalt förberedde mig för att förlora henne. Men efter en sväng till klinik och lite medicinering så har hon piggat på sig och hävdar att hon tänker leva i tio år till. Vi får väl se om hon har rätt.
Jobbet tuffar på med en drös nyanställda (vi förlorade ca 40 % av kollegorna i och med ny chef) som kräver lite extra energi. Jag önskar att jag var en sån som fick energi av att umgås med människor, men jag blir tyvärr bara mer och mer dränerad varje gång jag kommer in på kontoret.
Hästarna trivs fortfarande i nya stallet, men nu väntar lerperioden och mörkret, så jag misstänker att jag inte kommer vara glad förrän i april igen. Det får vara så.
Enda ljusglimten jag hittar just nu är att börsen går som tåget. Investeringarna är snart på all time high, även om jag förstör ibland genom att plocka ut pengar (tex när Anettes veterinärräkning kom och var helt horribel).
Jag har några saker jag skulle vilja skriva om, men orken finns inte. Så istället lämnar jag er med den här funderingen. Finns det öht nån i Sverige som är FIRE? I ordets rätta bemärkelse. Eller lurar vi oss själva och det i slutändan snarare handlar om att skapa förutsättningar för att göra det man allra helst vill i livet.