Det slår mig när jag svänger in på den lilla vägen hem till min nya gård. Alltså, det är ju inte min gård, jag hyr bara en lägenhet på gården. Men det känns lite som min gård ändå. I detta nu är jag lycklig. Just nu, just här och nu, vill jag vara. Jag mår så förbaskat bra (inte bara för att alla möten är icke-existerande på jobbet) just nu. Jag känner verkligen hur jag lever i samklang med mig själv, som om jag äntligen hittat hur jag vill ha min tillvaro.
Jag har uppskattningsvis 20 meter till hästarna. De går tillsammans ute och trivs minst lika bra som jag, just nu kanske lite extra bra eftersom de har gräs på menyn. Jag har mycket närmare till jobbet de fyra dagar/vecka jag åker dit och även om lägenheten är liten så älskar jag den. Det är så här jag vill leva livet!
Alla ni som läser detta inlägg, jag hoppas verkligen att ni också får uppleva den här känslan av att nu, just nu, är det gudagott att leva.
Eftersom hjärnan går sina egna små vandringar, måste jag såklart avsluta med hela texten till denna vårsång (även om vi är mitt i den ljuva sommaren).
Här är gudagott att vara.
O, vad livet dock är skönt!
Hör, vad fröjd från fåglars skara,
se, vad gräset lyser grönt!
Humlan surrar, fjäril´n prålar,
lärkan slår i skyn sin drill,
och ur nektarfyllda skålar
dricka oss små blommor till.
Om allt möjligt som på nåt vis rör min frihetssträvan. Målet är att sluta jobba 2032, men man vet aldrig vad livet hittar på. Du når mig enklast på frihet2032 at gmail.com
tisdag 30 juli 2019
måndag 29 juli 2019
Värdelös service
Innan jag blev förälskad (på nytt) i Macy's, så var jag förbi en annan butik. De sålde bland annat Levi's och jag bad om hjälp att hitta rätt storlek. Expediten jag frågade var oerhört nonchalant, när jag förklarade att jag har rätt korta ben så såg han på mig ungefär som att jag var en parasit som hamnat fel.
Han hämtade ett par jeans och visade mig provrummet, jag såg direkt att de inte skulle passa, eftersom det var exakt samma storlek jag hade som tonåring (då jag var trådsmal och ändå fick ligga på sängen för att åla mig i jeansen). Nog för att jag har lika korta ben fortfarande, men åtminstone lårens och rumpans storlek har ökat en del (jag har faktiskt en ganska smal midja, paradoxalt nog, så får jag bara byxorna över låren så är det inga bekymmer öht med midjan).
Påtalade för expediten att byxorna var för små, han såg oerhört förvånad ut och jag fick påpeka att jag är modell större, inte nån size zero. Han såg väldigt besvärad ut, frågade en kollega (typ, eh du, vad gör jag med den här kunden som inte fattar att hon är i fel affär?) som tipsade om en annan modell istället. Expediten fick syn på en fotomodellssnygg tjej och påtalade att hon hade väldigt långa ben (Aha! Så då går det alltså att kolla på kunden...). Tjejen skrattade lite besvärat och förklarade att hon hade lite svårt att hitta passande jeans. Det var oerhört tydligt att expediten ville hjälpa tjejen, istället för den där tråkiga kunden (dvs jag) som han fått på halsen.
Expediten frågade vilken färg jag ville ha på jeansen och jag förklarade att om jag hittade några som satt bra, så var jag inne på att köpa i alla fall fyra olika. Då började han fatta att den här kunden kanske är intressant ändå (de får provision på köp ifall de hjälp nån) och skyndade sig att leta reda på ett par jeans.
Dessa satt helt ok på mig, så för att slippa mer krångel beslöt jag mig för att ta dessa (och ytterligare ett par likadana men med annan färg). När jag går ut från provrummet ser jag att expediten står och dregglar över den andra tjejen, samtidigt som han tar fram lite olika jeans. Jag går tillbaka till hyllan där mina jeans låg, men lyckas under några minuter inte hitta några likadana, utan blir förvirrad och står lätt handfallen.
Så jag bestämmer mig för att varken expediten eller butiken ska få några pengar öht från mig. På väg ut så möter jag expediten, som precis lämnat av fotomodellstjejen i ett provrum. Han undrar lite förvånat om jeansen inte passade, varvid jag lite lagom dräpande svarar att de passade, men att jag inte längre var intresserad av att handla där. Hehe...
Istället gick jag till Macy's och hittade två par jeans som inte bara satt perfekt på mig, utan dessutom var mycket, mycket snyggare. <3
Har du varit med om ett tillfälle där du verkligen fått visa din makt som konsument?
Han hämtade ett par jeans och visade mig provrummet, jag såg direkt att de inte skulle passa, eftersom det var exakt samma storlek jag hade som tonåring (då jag var trådsmal och ändå fick ligga på sängen för att åla mig i jeansen). Nog för att jag har lika korta ben fortfarande, men åtminstone lårens och rumpans storlek har ökat en del (jag har faktiskt en ganska smal midja, paradoxalt nog, så får jag bara byxorna över låren så är det inga bekymmer öht med midjan).
Påtalade för expediten att byxorna var för små, han såg oerhört förvånad ut och jag fick påpeka att jag är modell större, inte nån size zero. Han såg väldigt besvärad ut, frågade en kollega (typ, eh du, vad gör jag med den här kunden som inte fattar att hon är i fel affär?) som tipsade om en annan modell istället. Expediten fick syn på en fotomodellssnygg tjej och påtalade att hon hade väldigt långa ben (Aha! Så då går det alltså att kolla på kunden...). Tjejen skrattade lite besvärat och förklarade att hon hade lite svårt att hitta passande jeans. Det var oerhört tydligt att expediten ville hjälpa tjejen, istället för den där tråkiga kunden (dvs jag) som han fått på halsen.
Expediten frågade vilken färg jag ville ha på jeansen och jag förklarade att om jag hittade några som satt bra, så var jag inne på att köpa i alla fall fyra olika. Då började han fatta att den här kunden kanske är intressant ändå (de får provision på köp ifall de hjälp nån) och skyndade sig att leta reda på ett par jeans.
Dessa satt helt ok på mig, så för att slippa mer krångel beslöt jag mig för att ta dessa (och ytterligare ett par likadana men med annan färg). När jag går ut från provrummet ser jag att expediten står och dregglar över den andra tjejen, samtidigt som han tar fram lite olika jeans. Jag går tillbaka till hyllan där mina jeans låg, men lyckas under några minuter inte hitta några likadana, utan blir förvirrad och står lätt handfallen.
Så jag bestämmer mig för att varken expediten eller butiken ska få några pengar öht från mig. På väg ut så möter jag expediten, som precis lämnat av fotomodellstjejen i ett provrum. Han undrar lite förvånat om jeansen inte passade, varvid jag lite lagom dräpande svarar att de passade, men att jag inte längre var intresserad av att handla där. Hehe...
Istället gick jag till Macy's och hittade två par jeans som inte bara satt perfekt på mig, utan dessutom var mycket, mycket snyggare. <3
Har du varit med om ett tillfälle där du verkligen fått visa din makt som konsument?
söndag 28 juli 2019
Så vad köpte jag då?
Jag ska vara helt ärlig. De dagar vi tillbringade i New York, tillbringades nästan enbart på Macy's. Det är sjukt hur stor den affären är och hur många fina kläder som finns där. Jag hade lätt kunnat vara där fler dagar än vi hann med... Eftersom jag höll min budget får jag kanske vara glad att vi hade andra äventyr inbokade också och inte bara höll till i New York. ;-)
Men det jag köpte i slutändan var strumpor, trosor, två t-shirts, shorts (yay!), en klänning och två par jeans. Jag provade desto mer kläder och för första gången på evigheter var det roligt att prova kläder, då det mesta var snyggt och allt (what?) jag provade passade mig. Jag förälskade mig i en helt ljuvlig klänning, men blev lite pragmatisk då jag insåg att det inte finns några tillfällen i mitt liv då jag skulle kunna använda den. Hade jag haft en större garderob (och plånbok, för den var rätt dyr, över 800 kr) hade jag kanske köpt den ändå, men nu måste verkligen alla kläder som är i garderoben användas, det funkar inte med hyllvärmare helt enkelt.
Jag köpte förvisso lite smågrejer när vi hälsade på en bekant i en annan del av USA, men när jag packade upp hemma blev jag lite lätt förvånad över hur lite jag köpt. Det kändes verkligen som att jag shoppade helt enormt mycket. Pratade med kompisen som var med (som köpte massor mer än mig, men det var jag redan innan förberedd på) och hen hade en teori om att eftersom jag typ aldrig köper kläder, så känns det som att jag köpt massor, när jag köpt 3-4 kassar på olika ställen. Upplevelsen var helt annorlunda än resultatet.
Imorgon ska jag berätta lite om min egen Pretty Woman-upplevelse...
Men det jag köpte i slutändan var strumpor, trosor, två t-shirts, shorts (yay!), en klänning och två par jeans. Jag provade desto mer kläder och för första gången på evigheter var det roligt att prova kläder, då det mesta var snyggt och allt (what?) jag provade passade mig. Jag förälskade mig i en helt ljuvlig klänning, men blev lite pragmatisk då jag insåg att det inte finns några tillfällen i mitt liv då jag skulle kunna använda den. Hade jag haft en större garderob (och plånbok, för den var rätt dyr, över 800 kr) hade jag kanske köpt den ändå, men nu måste verkligen alla kläder som är i garderoben användas, det funkar inte med hyllvärmare helt enkelt.
Jag köpte förvisso lite smågrejer när vi hälsade på en bekant i en annan del av USA, men när jag packade upp hemma blev jag lite lätt förvånad över hur lite jag köpt. Det kändes verkligen som att jag shoppade helt enormt mycket. Pratade med kompisen som var med (som köpte massor mer än mig, men det var jag redan innan förberedd på) och hen hade en teori om att eftersom jag typ aldrig köper kläder, så känns det som att jag köpt massor, när jag köpt 3-4 kassar på olika ställen. Upplevelsen var helt annorlunda än resultatet.
Imorgon ska jag berätta lite om min egen Pretty Woman-upplevelse...
lördag 27 juli 2019
Kostnad för hästar...
Under min bloggpaus har en ny blogg om både sparande och hästar dykt upp, jag har börjat läsa lite och fastnade för inlägget om hur mycket det kostar att ha häst. Jag fick lite ont i magen av den uträkningen, så jag är tvungen att kontra med mina hästar. Med den kalkylen skulle mina kosta 24 000 kr varje månad, vilket förstås är vansinnigt mycket pengar.
Så här kommer min kalkyl som motvikt! ;-)
Inköp av häst:
12 000 kr (Celine var lite billigare och Björn lite dyrare)
Löpande kostnader per månad:
2000 kr (stallhyra inkl foder och strö)
225 kr (hovslagare Björn och Celine), 700 kr (hovslagare Anette)
156 kr (försäkring Anette), 136 kr (försäkring Björn), 198 kr (försäkring Celine)
600 kr (träning Anette)
470 kr (övrigt för alla tre; vaccinering, tandkoll, träckprov, avmaskning)
Summa: 2518 kr (Björn), 2580 kr (Celine), 3613 kr (Anette). Totalt 8711 kr/månad.
Ja, det är mycket pengar. Men det är bara 700 kr mer än vad Louise betalar för en häst i Stockholm. Jag är så tacksam att jag har möjlighet att ha mina tre hästar, för det är verkligen det som gör livet värt att leva för mig. Dock kommer jag inte skaffa fler hästar förrän den sista av dessa gått bort (eh, om 25 år?), egentligen klarar jag mig alldeles utmärkt med enbart en häst.
Så här kommer min kalkyl som motvikt! ;-)
Inköp av häst:
12 000 kr (Celine var lite billigare och Björn lite dyrare)
Löpande kostnader per månad:
2000 kr (stallhyra inkl foder och strö)
225 kr (hovslagare Björn och Celine), 700 kr (hovslagare Anette)
156 kr (försäkring Anette), 136 kr (försäkring Björn), 198 kr (försäkring Celine)
600 kr (träning Anette)
470 kr (övrigt för alla tre; vaccinering, tandkoll, träckprov, avmaskning)
Summa: 2518 kr (Björn), 2580 kr (Celine), 3613 kr (Anette). Totalt 8711 kr/månad.
Ja, det är mycket pengar. Men det är bara 700 kr mer än vad Louise betalar för en häst i Stockholm. Jag är så tacksam att jag har möjlighet att ha mina tre hästar, för det är verkligen det som gör livet värt att leva för mig. Dock kommer jag inte skaffa fler hästar förrän den sista av dessa gått bort (eh, om 25 år?), egentligen klarar jag mig alldeles utmärkt med enbart en häst.
fredag 26 juli 2019
Billiga hotell...
Jag och min kompis hade medvetet snålat in på hotell i New York. Gör inte det. Det slutar ändå med att det är så äckligt på det sk hotellet (snarare knarkarkvarten) att man måste boka in sig på ett dyrare hotell i panik istället. Det är fö en ganska rolig historia om hur det funkar i New York...
När vi lämnat knarkarkvarten bakom oss stod vi lite villrådigt på gatan med våra resväskor. Det var ganska varmt dessutom. En man kom fram och frågade om vi behövde hjälp. Jag förklarade att vi letade hotell, så han tipsade oss om hur vi skulle gå för att komma till ett annat (bättre) hotell. Efter att ha traskat en kvart i värmen kunde vi konstatera att det inte fanns nåt hotell där han sagt. Suck.
Så vi vinkade till oss en taxi och bestämde oss för att åka till hotellet som jag bott på sist jag var i New York. Jag har inga särskilda minnen av hotellet, men det var iaf inte dåligt, typ normal trestjärnig standard (dvs 4 ½ stjärna i New York).
Väl framme vid hotellet betalade vi taxin och traskade in i foajén. Som var förvandlad till byggarbetsplats... Tydligen var hotellet under renovering och stängt tills vidare. Men va fasiken!
När vi sen står och svär lite sådär som man gör när man är trött, hungrig och varm, så kommer den räddande ängeln. En person stannar och frågar om vi behöver hjälp och när jag återigen förklarat situationen, så visar det sig att denna person inte bara kan tipsa om ett bra hotell, utan dessutom ska dit själv, så vi får ledsagning hela vägen. Underbara människa!
Väl framme på hotellet visade det sig vara ett riktigt trevligt ställe, så där tänker jag bo fler gånger! Den här läxan kostade oss 4000 kr i avbokade hotell, men så blir det ibland när man är dumsnål. ;-)
När vi lämnat knarkarkvarten bakom oss stod vi lite villrådigt på gatan med våra resväskor. Det var ganska varmt dessutom. En man kom fram och frågade om vi behövde hjälp. Jag förklarade att vi letade hotell, så han tipsade oss om hur vi skulle gå för att komma till ett annat (bättre) hotell. Efter att ha traskat en kvart i värmen kunde vi konstatera att det inte fanns nåt hotell där han sagt. Suck.
Så vi vinkade till oss en taxi och bestämde oss för att åka till hotellet som jag bott på sist jag var i New York. Jag har inga särskilda minnen av hotellet, men det var iaf inte dåligt, typ normal trestjärnig standard (dvs 4 ½ stjärna i New York).
Väl framme vid hotellet betalade vi taxin och traskade in i foajén. Som var förvandlad till byggarbetsplats... Tydligen var hotellet under renovering och stängt tills vidare. Men va fasiken!
När vi sen står och svär lite sådär som man gör när man är trött, hungrig och varm, så kommer den räddande ängeln. En person stannar och frågar om vi behöver hjälp och när jag återigen förklarat situationen, så visar det sig att denna person inte bara kan tipsa om ett bra hotell, utan dessutom ska dit själv, så vi får ledsagning hela vägen. Underbara människa!
Väl framme på hotellet visade det sig vara ett riktigt trevligt ställe, så där tänker jag bo fler gånger! Den här läxan kostade oss 4000 kr i avbokade hotell, men så blir det ibland när man är dumsnål. ;-)
torsdag 25 juli 2019
Lång paus
Oups, det blev visst en lite längre paus än jag tänkt mig. Men direkt jag kommit hem från USA så blev jag "kidnappad" av en släkting, dvs hen behövde hjälp med lite grejer i sin sommarstuga. Självklart ställer jag upp, det fick bli en liten minisemester över helgen helt enkelt.
Men nu har jag varit tillbaka på jobbet några dagar och det är hög tid att börja sammanfatta resan. Till att börja med, mina farhågor om att jag skulle slösa pengar för att jag åkte med en riktig shopoholic visade sig vara obefogade.
Eller, det beror såklart på vad man menar med att slösa pengar. Men jag har inte gjort ett enda inköp som jag ångrar och allt jag köpte hade jag ett reellt behov av. Faktiskt har jag mest följt med och peppat min resekamrat att köpa saker, däremot var det oklart om hen behövde allt...
När jag packade upp efter resan insåg jag att jag faktiskt köpt mindre (!) än jag planerat. Jag har fortfarande inte köpt några toppar eller tunikor. Suck liksom. Det betyder att jag måste ta mig iväg till nån affär typ nyss och göra av med ännu mer pengar. Jaja.
Det kommer att komma flera inlägg om olika saker från resan, så håll ut. ;-) Ville mest säga att jag lever och har hälsan.
Men nu har jag varit tillbaka på jobbet några dagar och det är hög tid att börja sammanfatta resan. Till att börja med, mina farhågor om att jag skulle slösa pengar för att jag åkte med en riktig shopoholic visade sig vara obefogade.
Eller, det beror såklart på vad man menar med att slösa pengar. Men jag har inte gjort ett enda inköp som jag ångrar och allt jag köpte hade jag ett reellt behov av. Faktiskt har jag mest följt med och peppat min resekamrat att köpa saker, däremot var det oklart om hen behövde allt...
När jag packade upp efter resan insåg jag att jag faktiskt köpt mindre (!) än jag planerat. Jag har fortfarande inte köpt några toppar eller tunikor. Suck liksom. Det betyder att jag måste ta mig iväg till nån affär typ nyss och göra av med ännu mer pengar. Jaja.
Det kommer att komma flera inlägg om olika saker från resan, så håll ut. ;-) Ville mest säga att jag lever och har hälsan.
söndag 7 juli 2019
Upploppet
Nu närmar det sig avfart! Jag har verkligen vacklat kring den här resan, det kommer att gå åt en massa pengar och helt ärligt kom den lite dumt rent planeringsmässigt, då jag egentligen skulle behöva jobba häcken av mig på jobbet (gäller att passa på när det inte är några möten) och åka typ varannan helg upp till huset i norr och röja (kanske sålt!).
Istället använder jag upp mina dyrbara semesterdagar till att åka iväg långt för att shoppa och äta en massa god (men ack så onyttig) mat. Jag lyckades iaf avstyra ett planerat besök på en finrestaurang, jag är fullt nöjd med tex TGIF, jag behöver inte lägga en tusenlapp plus dryckeskostnad på mat som knappt gör mig mätt.
Jag har iaf bestämt mig för att se resan som ett enda stort äventyr och faktiskt köpa de där sakerna som jag behöver till min garderob. Tex står det både jeans och shorts på inköpslistan, några fler hoodies misstänker jag att jag behöver (har fyra nu, skulle nog behöva fyra till) och sen blir det en drös med toppar (tunikor?).
Det jag har haft svårt att få fram, är var olika butiker är. Macy's hittar jag till i sömnen, men de har inte Levi's och innerst inne är jag ju en märkesbög. Även om jag försöker dölja det för omvärlden med mina kläder från Kappahl.
Jag har haft lite ångest över pengarna som kommer att gå åt, men häromdagen gjorde jag ett snabbt överslag över min ekonomi och insåg att jag har väldigt mycket pengar att röra mig med nu. Mitt konto nämnt roligheter innehåller nästan 10' och även om jag egentligen tänkt köpa en ny sadel (host) så är det på intet vis nån panik (Celine funkar hyfsat bra med Anettes sadel), det inköpet kan faktiskt vänta till nästa år.
Så utmaningen den här resan blir att faktiskt våga unna sig (hatar det ordet!), för det jag köper är saker jag faktiskt behöver. Jag kommer inte att komma hem med åtta aftonklänningar som bara kommer att ta upp utrymme i min garderob.
Men jag lovar att det blir några fåniga bilder på klädinköp, när jag väl är hemma och i fas med livet igen.
Tips på saker att se, äta, handla eller göra i New York? High line är ett måste, sen jag var där sist har de förlängt den, känns underbart att strosa runt bland husen en förmiddag. Kanske nån som sitter på ett tips om ett bra sushiställe?
Istället använder jag upp mina dyrbara semesterdagar till att åka iväg långt för att shoppa och äta en massa god (men ack så onyttig) mat. Jag lyckades iaf avstyra ett planerat besök på en finrestaurang, jag är fullt nöjd med tex TGIF, jag behöver inte lägga en tusenlapp plus dryckeskostnad på mat som knappt gör mig mätt.
Jag har iaf bestämt mig för att se resan som ett enda stort äventyr och faktiskt köpa de där sakerna som jag behöver till min garderob. Tex står det både jeans och shorts på inköpslistan, några fler hoodies misstänker jag att jag behöver (har fyra nu, skulle nog behöva fyra till) och sen blir det en drös med toppar (tunikor?).
Det jag har haft svårt att få fram, är var olika butiker är. Macy's hittar jag till i sömnen, men de har inte Levi's och innerst inne är jag ju en märkesbög. Även om jag försöker dölja det för omvärlden med mina kläder från Kappahl.
Jag har haft lite ångest över pengarna som kommer att gå åt, men häromdagen gjorde jag ett snabbt överslag över min ekonomi och insåg att jag har väldigt mycket pengar att röra mig med nu. Mitt konto nämnt roligheter innehåller nästan 10' och även om jag egentligen tänkt köpa en ny sadel (host) så är det på intet vis nån panik (Celine funkar hyfsat bra med Anettes sadel), det inköpet kan faktiskt vänta till nästa år.
Så utmaningen den här resan blir att faktiskt våga unna sig (hatar det ordet!), för det jag köper är saker jag faktiskt behöver. Jag kommer inte att komma hem med åtta aftonklänningar som bara kommer att ta upp utrymme i min garderob.
Men jag lovar att det blir några fåniga bilder på klädinköp, när jag väl är hemma och i fas med livet igen.
Tips på saker att se, äta, handla eller göra i New York? High line är ett måste, sen jag var där sist har de förlängt den, känns underbart att strosa runt bland husen en förmiddag. Kanske nån som sitter på ett tips om ett bra sushiställe?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Trist om hästarna
Hästarna förtjänar ett eget inlägg också. Inte för att så mycket har hänt med dem, men för att mycket kommer hända med stallet de står i. Ja...
-
Ibland när det händer saker i min omvärld, så går jag till mina dagböcker (och ibland bloggen!) och läser om hur jag mådde och hanterade jus...
-
Det här inlägget har jag klurat på en ganska lång tid. Det är mest för min egen skull, att få lägga ut funderingarna kring om det är värt at...
-
Japp, just nu när jag skriver detta sitter jag i skuggan bredvid baren. Skål på er! Här är det 21 grader varmt, lite molnigt och framförallt...
