tag:blogger.com,1999:blog-413643534005660226.post1258009497734715181..comments2024-03-29T12:46:18.543+01:00Comments on Fri2032: Rädsla för förändringFri2032http://www.blogger.com/profile/03801897897996828660noreply@blogger.comBlogger4125tag:blogger.com,1999:blog-413643534005660226.post-82347450365083704732019-05-02T21:23:22.223+02:002019-05-02T21:23:22.223+02:00Så kloka ord! <3 Jag känner ju att jag snart ko...Så kloka ord! <3 Jag känner ju att jag snart kommer att leva mitt maxade liv, bara tanken på att bo nära hästarna men samtidigt med stallkompisar som livar upp, kunna bolla problem med andra med samma intresse, ha en ridbana (lyx!) och dessutom bara en kvart in till en storstad. Herregud, jag kommer bli så bortskämd. ;-)<br /><br />Åh! Jag vet att Willys hade billig svensk fläskytterfilé nyss och så kom jag inte ihåg VARFÖR jag skulle köpa. Suck. Lovar bot och bättring!Fri2032https://www.blogger.com/profile/03801897897996828660noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-413643534005660226.post-85542050902292997032019-05-02T21:20:53.451+02:002019-05-02T21:20:53.451+02:00Åh så skönt att känna att jag inte är ensam! Jag t...Åh så skönt att känna att jag inte är ensam! Jag tycker jag bara läser hur det längtas efter frihet. Förvisso kan jag lätt få dagarna att gå tack vare hästarna, minns när jag var arbetsbefriad ett halvår, det var ljuvliga dagar (bortsett från att jag letade jobb förstås) och jag kände aldrig att jag hade för mycket "dötid". Men jag tror att det kanske är lättare att drömma om sen, eftersom det är så luddigt på nåt vis. <br /><br />En förpackningsfri mataffär låter superhäftigt!Fri2032https://www.blogger.com/profile/03801897897996828660noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-413643534005660226.post-3095696330752740412019-05-02T20:36:06.873+02:002019-05-02T20:36:06.873+02:00För åtta år sedan var jag 39. Då jobbade jag helti...För åtta år sedan var jag 39. Då jobbade jag heltid, njöt av att gå till jobbet och hade jag ingen tanke på att jag vid 47 års ålder skulle längta efter en framtid utan jobb. Sedan dess har känslorna för jobbet pendlat kraftigt. Idag jobbar jag 85% med en ledig vardag per vecka (eller rättare sagt så arbetar jag så mycket då jag kommer tillbaka från min utmattning/ depression). Jag har under min sjukskrivning återupptäckt kärleken till mitt jobb men inser samtidigt att orken inte finns för att klara av att vara där på heltid. Därför är mitt råd att ställa dig frågan:<br />Vad är tillräckligt för mig för att leva ett så rikt liv jag kan utan att hamna i beroendet av mer och mer (vare sig det gäller prylar, resor, upplevelser eller något annat) för att vara nöjd med mitt liv. BEHÖVER du inte maxa ditt liv så spara de pengarna. I "värsta" fall får du väl ett lyxigare liv i ditt framtida Skåne för dem. Att ha råd att sluta jobba behöver inte betyda att du MÅSTE sluta jobba. Det fina i kråksången är att det är DITT liv och DITT beslut.<br />För övrigt har de billig svensk fläskytterfilé på mitt lokala Coop denna vecka, 59:90 per kilo, så nu förväntar jag mig snart att få läsa om den goda Osso Bucco du lagat ;-)Havgrimhttps://www.blogger.com/profile/12313332349026794811noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-413643534005660226.post-13814337051643014922019-05-02T18:52:58.932+02:002019-05-02T18:52:58.932+02:00Jag känner EXAKT som du!! När vi räknade på det oc...Jag känner EXAKT som du!! När vi räknade på det och det blev greppbart, typ 8-10 år, fick jag nästan panik och lite livskris. Tror jag är född samma år som du (-80) och det kan ju ha med 40-årskris att göra för min del men jag är absolut rädd för förändringar och samtidigt gillar jag att ha något att sträva mot, men 2032 känns mer där borta som du skriver. Lite som med minimalism för mig, helt plötsligt efter massor av år av rensande och kämpande tog det bara slut - poff! Fanns inte en grej mer att rensa ut och det blev alldeles tomt och det var så jag hittade till FIRE. Så för mig gäller det att fylla tiden med saker jag gillar som kan bli till en hobby och få växa sig större tills det konkurrerar ut jobbet. Som med dina hästar kanske. Jag gillar att försöka leva så hållbart det går och gillar zero waste och det är en nöt som kommer ta några att knäcka, kanske kan starta en förpackningsfri mataffär inom 10 år.<br /><br />Tack för ärligt delade tankar på din blogg!Ingridhttps://www.blogger.com/profile/00281805956410566575noreply@blogger.com